Hur mår du egentligen? Hur går det? Sover du? Äter du? Det är frågor som har ställts till mig under den senaste tiden. Omtänksamma, respektfulla och med värme. Frågor som det är lätt att bara svara med ett kort OK eller bra på men som också förtjänar eftertanke.

I veckan har World Mental Health Day uppmärksammats genom bland annat temaveckor, föreläsningar, gemensam novelläsning och reflektion, walk and talks med personal och patienter med mera. Det är bra och viktigt att fokusera på hur vi mår.

Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. Det behövs insatser inom många områden för att skapa förändring och för att all kompetens och kunskap ska tas tillvara i arbetet. Tidiga, personcentrerade och samverkande insatser är viktiga för att nå förändring. Vi behöver arbeta förebyggande och hälsofrämjande och här är vi fysioterapeuter en del av lösningen. Vi finns både i sluten och öppen vård och möter, bedömer och behandlar personer med psykisk ohälsa på samtliga vårdnivåer.

I Fysioterapeuternas strategi lyfter vi betydelsen av fysioterapeutens kunskap i olika verksamheter och beskriver fysioterapeutens roll. I kunskapssammanställningen Fysioterapi ger resultat och Fyss beskrivs att fysisk aktivitet och träning har en positiv effekt vid en rad olika tillstånd av psykisk ohälsa, som stress, ångest, sömnsvårigheter och depression. Det är en viktig del av det fysioterapeuter bidrar med. Men vi bidrar också genom de verktyg som vi har för att till exempel reglera känslo-, stress- och smärtreaktioner samt främja personens tillit till sin kropp.

Vi vet allt detta och samtidigt ser vi med oro på den ojämlika tillgången på fysioterapeuter över landet. Vi ser hur ersättningssystem inom primärvården premierar snabba besök och korta behandlingsserier. Vi ser hur fysioterapeuter med specialistkompetens inte ersätts eller inte ens anställs inom vare sig specialistpsykiatrin eller primärvården. Vi ser hur verksamheter är överbelastade och fokuserar på snabba lösningar.

Det är inte rimligt för den som arbetar i en verksamhet att ständigt känna sig otillräcklig eller att inte alltid kunna göra det som är bäst för patienten. Etisk stress och en arbetsmiljö som gör att man inte mår så bra, kanske inte sover så bra eller inte äter tillräcklig.

Så det man tror sig spara in genom snabba, osammanhängande vårdbesök kan ge en dyr nota både för den enskilde person som drabbats av psykisk ohälsa, liksom för vårdens professioner och samhället i stort. Psykisk hälsa berör alla och insatser som görs för att minska den psykiska ohälsan behöver inkludera hela samhället och vi behöver tänka långsiktigt och smart.