Almedalen 2021

EM i fotboll, regeringskris och så Almedalen. Det är några av veckans händelser. Almedalen var i år digitalt vilket ökade tillgänglighet och gjorde möjligt för fler att vara med för att lyssna och för att delta aktivt. Ett gediget och varierat program gjorde det lika svårt att välja som vanligt men förflyttningstiden mellan seminarier var betydligt mindre och mycket finns också att se i efterhand. I veckans blogg reflekterar jag och Sara Barsjö (vice ordförande i Fysioterapeuterna kring några av de pass som vi lyssnade till).

Nära vård
I omställning till Nära vård ingår ett antal fokusförflyttningar. Flera av fokusförflyttningarna nämndes också som lärdomar under pandemin. Att ta tillvara patientens röst, att fokusera på relationer och inte organisationer, att bli bättre på att arbeta mer förebyggande, att skapa bättre förutsättningar för dem som arbetar inom välfärden avseende såväl lön som rätt till kompetensutveckling under arbetstid. Det är bra att vi lär oss av pandemin. Det är bra att vi reflekterar och pratar kring de lärdomar som vi har gjort. Det ökar sannolikheten att vi också kommer att agera utifrån de lärdomar som vi har gjort. Vi kan inte låta patientperspektivet stanna vid att bara bli en eftertanke som Mattias Millbro från Ung med MS säger. Se gärna GPCCs seminarium Sverige är redo för att bli ett föregångsland för personcentrerad vård: men finns rätt stöd på plats?

Fokusförflyttning beskriven av SKR

Barn och ungas hälsa
Flera seminarier har lyft barn och ungas hälsa ur olika perspektiv. En ökad stress, en ökad andel överviktiga, en ökad andel med psykisk ohälsa är faktorer som spelar roll och där vi alla kan bidra inom hälso- och sjukvården men också inom skola och elevhälsa. Fysisk inaktivitet ökar bland våra barn och unga och så även den psykiska ohälsan. För att öka den psykiska och den fysiska hälsan och arbeta med hälsofrämjande insatser behöver vi hjälpas åt. Fysioterapeuter är, tillsammans med andra, en viktig aktör i detta arbete. Några av ledorden för detta arbete är just tillsammans, samverkan över gränser och att inse hur psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan i Kolsva skolområde, lyfte vikten av att skolan arbetar hälsofrämjande och med förebyggande insatser för att främja barn och unga psykiska och fysiska hälsa. Vikten av tidiga insatser från elevhälsan där fler professioner finns representerade lyfts som en framgångsnyckel. Fysioterapeut inom elevhälsan lyftes särskilt fram som en profession som behövs och som möjliggör hälsofrämjande och förebyggande insatser. Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet har tagit fram en film som beskriver hur det kan löna sig med fysioterapeut i elevhälsan

Linnea Kärdevik, fysioterapeut på Malmaskolan

Detta har Fysioterapeuterna lyft i det remissvar som i förra veckan skickades till utredningen: Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). I remissvaret ifrågasätter vi starkt varför utredningen inte föreslår en förstärkt elevhälsa med tillgång till fler professioner som behövs för att tillgodose alla elevers behov.

Psykisk hälsa
Psykisk hälsa och hållbart välbefinnande är en tillgång för hållbar samhällsutveckling där fokus ändras från psykisk ohälsa till främjande av psykisk hälsa och välbefinnande, från reaktiv till proaktiv och från en vårdfråga till vår gemensamma fråga. Här behöver behöver vi alla ta ansvar, som individer och som organisationer för att denna förändring ska kunna ske. Vi behöver samverka över gränser för att skapa förutsättningar för förändring, ge varandra friutrymme att tänka högt och brett för att hitta kreativitet och engagemang och se helhet och sammanhang som kräver mångas kraft och engagemang. Vi behöver hitta verktyg och rusta oss för den tid som vi verkar och lever i.

Bloggen tar nu semester och är åter i slutet av augusti. Hoppas att ni alla får en skön sommar!

Kväll i Visby

Vi påverkar genom fackligt engagemang!

Det är sommar och vi befinner oss mitt i semestertid. Jag hoppas verkligen att alla som har arbetat hårt under året får möjlighet till sammanhängande semester och vila. Det är viktigt för att vi ska må bra och för att vi ska orka. Semesterlagen, som vi nu har antogs 1977, ger bland annat rätt till 25 dagars semester per år (undantag finns) samt rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni–augusti (huvudsemester). Den första svenska semesterlagen kom 1938 och gav alla anställda två veckors semester. Att ges möjlighet till semester, till återhämtning och vila är några frågor som svenska fackförbund drivit. Andra exempel är rätt till föräldraledighet, reglering av arbetstider, individuell lönesättning. 

Att facket driver frågor för sina medlemmar och är en viktig aktör i samhällsdebatten är vardag i Sverige. Så är det inte i alla länder och det har heller inte alltid varit så i Sverige. I veckan publicerades Global Rights Index, en sammanställning som presenteras av världsfacket ITUC (The International Trade Union Confederation).

Att ligga på fackens svarta lista betyder att inga mänskliga rättigheter garanteras, varken yttrandefriheten eller rätten att vara med i ett fackförbund. Global rights index presenterar tre trender

  1. En demokrati i kris där yttrandefriheten begränsas alltmer och det blir allt svårare för allt fler att protestera mot dåliga arbetsvillkor och att gå med i ett fackförbund. I flera länder är det till och med livsfarligt att vara med i facket.
  2. Kontrollen och övervakningen ökar av arbetstagare något som ofta sker i hemlighet.
  3. Det finns också en trend med krympande rättsstater och skärpta lagar. Covid-19-pandemin har accelererat inskränkningarna i människors fri- och rättigheter, och det finns en oro globalt bland fackligt engagerade och människorättsaktivister för att de skärpta inskränkningarna och lagarna ska bli permanenta.

Det är tillsammans om vi kan förändra förutsättningarna för många. Samhällen som vårt med anständiga arbetsvillkor, rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar och rätt till kollektiva förhandlingar utgör en stark och stabil bas i samhället.

Ett fackförbund är baserat och uppbyggt på förtroende och på att vi är många som bidrar i arbetet. Det är vår storlek och vårt tillsammans som gör att vi blir starka och får större möjligheter att förbättra förutsättningarna för våra medlemmar. Under våren har jag fått möjlighet att besöka styrelser för distrikt och sektioner för att presentera mig men också för att få möjlighet att prata om aktuella frågor och hur vi tillsammans kan arbeta för att vara ett förbund i rörelse. Det har varit många bra samtal som kommer att fortsätta.

Distrikt och sektioner i Fysioterapeuterna

I veckans En podd i rörelse pratar jag med Hanna och Therese om ett av de viktigaste uppdragen som vi har inom förbundet. De är förtroendevalda i sina distrikt och har uppdrag som regionalt förhandlingsansvariga. Att vara förtroendevald och att företräda någon annan är ett av de finare uppdrag som finns. Du har andras förtroende att företräda dem.

Hanna Kristelius, Therese Olsson och jag.

Det är inte alltid lätt och det är inte alltid roligt. Du har ett förtroende att förvalta och även om du i alla situationer gör ditt bästa är det inte du som ensamt bestämmer hur ett utfall ska bli. Det är ett viktigt uppdrag som vi har som fackförbund, som förtroendevald och som medlem. Det är bra att vi gör det tillsammans och att vi ger varandra stöd och kraft. Vårt engagemang är viktigt för förbundets medlemmar men också viktigt ur ett internationellt perspektiv. På många håll i världen är fackföreningar centrala i kampen för mänskliga fri- och rättigheter. Fackligt engagerade försvarar viktiga delar av det demokratiska samhället.

Det är många som viktiga för Fysioterapeuterna, för fysioterapeuter, sjukgymnaster och blivande fysioterapeuter. Vi är många som behövs för att Fysioterapeuterna som förbund ska fortsätta vara det självklara valet för nuvarande och blivande fysioterapeuter. Ett varmt och stort tack till er alla för ert engagemang och arbete!


 

Vikten av rehabilitering

Pandemin har förändrat mycket för oss alla, i Hälso- och sjukvårdsrapporten 2021, Om läget och utvecklingen i hälso- och sjukvården som presenterades av SKR i veckan berättas om förändrade sökmönster under pandemins första våg, sannolikt en följd av att vi rekommenderades att undvika fysiska besök i den mån det gick. Det har bidragit till avlastning på vissa delar av vården men också bidragit till ett uppskjutet och ett ännu inte klarlagt dolt vårdbehov. Det finns flera rapporter som vittnar om ett uppskjutet rehabiliteringsbehov (Fysioterapeuterna, Neuro och Reumatikerförbundet med flera har skrivit om det) och det bekymrar mig. Redan tidigare var rehabilitering eftersatt för många grupper och att nu inte få tillgång eller möjlighet till rehabilitering kan leda till försämrade möjligheter för individen att leva det liv man vill leva och i förlängningen även till konsekvenser för samhället i form av ökade kostnader för sjukskrivning och ökat vårdbehov. Nu har vi dessutom ett utökat behov av rehabilitering för de personer som har långvariga symtom efter covid.

Bild från Fysioterapeuternas rapport om brist på tillgång till rehabilitering.

Under pandemin och för de som drabbats av långvarig covid har fokus ökat på teambaserad rehabilitering, trots detta är det fortfarande idag inte alla regioner som erbjuder detta. Det finns förståelse för att vi behöver veta mer om långvarig covid och att verksamheter växer fram men nyttan och vikten av teambaserad rehabilitering känner vi till sedan länge. Patientföreningar har årligen, under många år, lyfter vikt av individuella rehabplaner och av återkommande rehabilitering. Många patientgrupper har under lång tid kämpat för att få rätt vård, behandling och rehabilitering för de symtom och sjukdomar som de har. Rehabilitering behövs inom såväl primärvård som specialistvård för att kunna möta de olika behov som individen har.

Förutom ett ökat fokus på rehabilitering ser vi en snabbt ökande kunskapsbas både nationellt och internationellt. Nationellt har fysioterapeuter bidragit med kunskap för personer med covid oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Fysioterapeuterna har varit en del i den nationella kunskapsplattform som funnits sedan april 2020.

Det finns fler exempel på hur vi sprider och delar med oss av kunskap. En podd i rörelse, sändning från UR och från Sveriges radio bara för att nämna något. Mycket finns samlat här.
Världsorganisationen World Physiotherapy har nyligen tagit fram ett kunskapsstöd om säker rehabilitering efter covid, För patienterna är det viktigt att få träffa rätt profession så snabbt som möjligt och ibland kan rätt profession vara en fysioterapeut. Se gärna WHOs film om rehabilitering och vad det kan betyda för en person.

Klipp från WHOs film om rehabilitering

Låt oss prata om psykisk ohälsa

Svenska barn och ungdomar är inaktiva under 70 % av sin vakna tid, en siffra som ökar med stigande ålder. Ökad inaktivitet leder till högre stress inför skolan, de barn och ungdomar som däremot skattar sin hälsa som god är mer fysiskt aktiva. Det finns tydliga samband mellan hur vi mår och hur vi rör oss- oavsett ålder. Vi behöver prata om fysisk aktivitet, psykisk hälsa och hur vi kan arbeta för att tillsammans förbättra förutsättningarna för våra barn och ungdomar. Samtalet behöver hållas mellan flera professioner, fysioterapeuter är en av dem.

Fysisk aktivitet leder till positiva hälsoeffekter och sambandet mellan hur vi mår och fysisk aktivitet är tydligt. Psykisk ohälsa är ett prioriterat område, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. En strategi som genomförs i bred samverkan och med fler myndigheter och aktörer involverade. Bilden nedan och definition på psykisk hälsa hittar du här

Modell som anger hur begrepp inom området psykisk hälsa förhåller sig till varandra

Många skolor inför ökad fysisk aktivitet för ökat lärande och för att förbättra hälsa. En studie som jämförde flera studier (metaanalys) visade att insatser för fysisk aktivitet i skolan verkar ha gynnsam effekt på vissa aspekter av barns psykiska hälsa. Ökad fysisk aktivitet visade på minskad ångest, förbättrat välbefinnande, ökad resiliens, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter och ökad psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Insatserna som beskrevs var tex införandet av hopprepslektioner, dans eller styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Det kan löna sig att involvera fysioterapeuter i det kommande arbetet för en förbättrad psykisk hälsa för barn och unga. Ett exempel är de dansprojekt som genomförts vid Örebro universitet. Dans för hälsa, som leddes av fysioterapeut Anna Duberg, riktade sig till unga flickor (13-18 år) med fokus att förebygga psykisk ohälsa och reducera psykosomatiska besvär. Studien pågick i 8 månader och visade förbättringar i självskattad hälsa hos flickorna och var kostnadseffektivitet med en effekt som kvarstod ett år efter interventionen. Vid Örebro universitet pågår nu också ett projekt, med fysioterapeut Sofie Högström, som riktar sig mot yngre flickor (9-12) med magsmärta av oklara skäl. Projektet Just in Time undersöker om dans, yoga och avslappning kan leda till minskad magsmärta. Genom rörelse och dans kan kroppskännedom förbättras vilket i sin tur kan påverka självkänslan.

Från veckans samtal om psykisk ohälsa och fysioterapi med Anna Duberg (forskare vid Örebro universitet), Malin Löf (specialistfysioterapeut på BUP, Region Östergötland) och Sara Barsjö (fysioterapeut på BUP och vice ordförande i Fysioterapeuterna)

Inom elevhälsan i Västra Götaland har HOPE (Help Overcoming Pain Early) genomförts i en tvärprofessionell forskargrupp i vilken bla fysioterapeut Ulrika Wallbing deltar. Projektet leder till ett förbättrat och personcentrerat stöd för ungdomar med återkommande smärta där stress är en starkt bidragande orsak. Stödet kan bidra till tidigare upptäckt, bättre psykisk hälsa och ett bättre omhändertagande Läs mer här.

Utdrag från artikel i Fysioterapi om fysioterapeuters arbete med psykisk ohälsa

Vi behöver prata om fysisk aktivitet, psykisk hälsa och hur vi kan arbeta tillsammans för våra barn och ungdomar för att ge dem de bästa förutsättningarna för sin framtid. Det är ett gemensamt ansvar vi har och fysioterapeuter tar sitt ansvar.

Vad är viktigt för dig?

I veckan har jag läst Merete Mazzarellas senaste bok Från höst till höst i vilken hon beskriver pandemiåret hur hennes perspektiv. Inställda resor och möten med familjen men också en tvåsamhet som värmer, upplevelse och stillsamhet i naturen och tankar om vad hälsa egentligen är. Mazzarella återkommer i flera texter till Gadamers definition av hälsa ”Hälsa är inte ett tillstånd som man upplever inom sig introspektivt. Det är snarare ett slags närvaro, ett vara i världen, en samvaro med andra människor, ett aktivt och fruktbart engagemang med det som är viktigt i livet.”

För att kunna förstå hälsa ur en persons perspektiv behöver vi ställa frågan Vad är viktigt för dig? Är det att kunna vara tillsammans med barn eller barnbarn, att kunna träna tillsammans med kompisarna, att kunna orka arbeta några år till, att sova om nätterna. Det finns lika många svar på frågan som det finns människor och svaren skiftar över tid och utifrån den situation vi just nu befinner oss i. SKR ordnade i veckan ett samtal om Vad som är viktigt för dig. Lyssna gärna här.

Frågan vad som är viktigt för dig fångar kärnan i personcentreringens filosofi och jag tror att vi alltför sällan ställer frågan inom svensk hälso- och sjukvård. Frågan bjuder in till dialog och kan användas för att skapa förutsättningar för god hälso- och sjukvård. För att kunna arbeta personcentrerat behöver vi se alla människor som personer med önskemål, behov och resurser som måste förstås för att kunna uppnå bra hälsa. Frågan är internationell och bilden nedan är kopierad från engagemanget i Skottland.

Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt som innebär att se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov och förutsättningar. Att skapa enkla kontaktvägar, att bidra till sömlöshet, att fylla mellanrummen, att fatta gemensamma beslut om vård och behandling och att ge stöd till egenvård. Personcentrerad vård utmanar hierarkier och bygger på partnerskap. Detta pratar jag med Hans-Inge Persson om i En Podd i rörelse Läs mer om personcentrerad hälso- och sjukvård här.

I förra veckans samtal om grundbehandling vid artros pratade vi bland annat om standardiserade behandling och hur man genom att ha en tydlig struktur sedan kan anpassa utifrån individens behov. Filmen finns här.

Ett annat exempel är de personer som drabbats av långvariga symtom efter covid. På frågan om vad som är viktigt för dig är det säkert någon som svarar att de vill ha en bedömning och utredning av de symtom de har för att kunna gå vidare med behandling eller hanterande av symtombilden. Någon kanske tycker det är viktigt att bli lyssnad på att bli tagen på allvar. Ett svar som jag anar att de delar med fler som har kroniska sjukdomar eller symtom.

För att skapa delaktighet och samverkan behöver vi bli bättre på att ställa frågan Vad är viktigt för dig. Bedömning och behandling behöver göras tillsammans med individen och utifrån dennes behov och förutsättningar. Så slutligen: Vad är viktigt för dig?

Självklar roll för fysioterapeuter

Det är många som lider i det tysta med stora problem efter en förlossning. Ungefär 50 procent av alla kvinnor har någon form av inkontinens ett år efter förlossning. Det innebär att det är över 50 000 kvinnor som drabbas varje år och som behöver hjälp. Det är inte normalt att efter en graviditet läcka urin när man springer, hoppar eller skrattar, även om det gått lång tid efter förlossning. Det är inte normalt med smärta som begränsar i vardags- och samliv. Bristen på uppföljning efter förlossning är ett problem. Det är många som lider i det tysta och inte vet att de kan få hjälp med de skador och problem som de har. Uppföljning och omhändertagande efter förlossning behöver förbättras för att undvika ökad stigmatisering och onödigt lidande. Därför är det glädjande att Centerpartiet nu lyfter fram ett krav på fysioterapeut under och efter graviditet. Det är ett bra förslag!

Det är rimligt med fortsatt uppföljning efter förlossning och vi ser att det kan löna sig med fysioterapeuter i det arbetet. Fysioterapeuter bidrar med expertis om muskelfunktion och kan mer specifikt göra bedömningar av bäckenbotten och ge råd om fortsatt behandling. Fysioterapeuter och barnmorskor kan komplettera varandra i denna del av vården. Det går att skapa bättre vårdkedjor. Med ett strategiskt teamarbete i Sverige skulle kvinnor kunna erbjudas personcentrerat stöd både före, under och efter graviditet, då en fysioterapeut på plats både kan göra en bedömning, ge behandling och råd om vidare rehabilitering på plats. Läs här hur fysioterapeuter kan bidra.

Centerpartiets förslag ligger väl i linje med den överenskommelse som finns sedan tidigare mellan regeringen och SKR. Överenskommelsen syftar till att satsa på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa samt ett ökat fokus på att stärka vårdkedjan och eftervården.

I överenskommelsen ingår att man vill se en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditet till förlossning och eftervård. Man vill se en stärkt eftervård och erbjuda tillgänglig och jämlik eftervård baserad på bästa möjliga kunskap samt tillgodose att det är lätt att hitta rätt vård för eventuella komplikationer och skador. Regionerna ska säkerställa att vårdkedjan är tydlig och att vården är tillgänglig för de kvinnor som drabbas av komplikationer, förlossningsskador och psykiska besvär i samband med graviditet och efter förlossning. Fysioterapeuter är viktiga i dessa insatser. I många länder i Europa erbjuds redan idag flera besök hos fysioterapeut både under och efter graviditet. Ett exempel är Belgien där man har systematiserat preventionsinsatser och eftervård för kvinnan på ett helt annat sätt. Redan under graviditet finns möjlighet att träffa fysioterapeut för att få hjälp med förebyggande insatser och för att stimulera till fysisk aktivitet och träning för att stärka bäckenbotten, bål- och höftmuskulatur. Efter förlossning har kvinnan åtta till nio träffar med en fysioterapeut för att få individuellt anpassad rehabilitering.

I överenskommelsen beskrivs också att evidensbaserad kunskap och kunskapsstöd ska utvecklas och finnas tillgänglig samt att det ska finnas goda förutsättningar för forskning. Det är därför glädjande att det nu ordnas flera universitetsutbildningar inom området.

Fysioterapeuterna har en självklar roll inom mödravård och eftervård så att alla kvinnor i Sverige får en trygg, rättvis och kvalitativ vård. Lyssna gärna på En Podd i rörelse med Mia Fernando, specialistfysioterapeut i kvinnors hälsa eller se Fysioterapeuternas seminarium om vårdkedja för gravida.

Vi tar vårt ansvar

Det är inte lätt att veta var man ska börja skriva när det gäller Agenda 2030. Det finns mycket som behöver förändras för att vi ska ha en rimlig möjlighet att uppnå målen i Agenda 2030. Vi behöver se hur det hänger ihop och förstå konsekvenser av de beslut vi fattar. Kortsiktiga beslut som bortprioriterar förebyggande insatser och rehabilitering ger långsiktiga konsekvenser på vår miljö, vår samhällsekonomi och hälsa. Dålig arbetsmiljö leder till påverkan för såväl ekonomi som sociala aspekter och i förlängningen till belastningen på hälso- och sjukvård. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Vi inom Fysioterapeuterna har bestämt oss för att göra vår del. Vi behöver bli fler som bidrar. 

Johan Rockström visar i hållbarhetstårtan Agenda 2030 på ett lite annorlunda sätt

För flera av de utmaningar som samhället står inför kan fysioterapeuter bidra med kunskap och kompetens. Det lönar sig med fysioterapeuter och vi är en del av lösningen. Fysioterapi påverkar, både på system- och individnivå. Fysioterapeutiska insatser kan bidra till förändrade arbetssätt och spara samhällsekonomiska resurser samtidigt som människor får adekvat stöd och behandling. Låt mig ge några exempel:

Vi ser en brist på tillgång till rehabilitering idag. Det drabbar flera grupper och har gjort så under lång tid men situationen har förvärrats under pandemin vilket visades i den undersökning som vi gjorde 2020. Bristande prioritering av rehabilitering och förebyggande insatser leder till ökat lidande för individen och försämrad livskvalitet och även i förlängningen till ökade kostnader för hälso- och sjukvård. Hur rehabilitering kan bidra till att minska kostnader kan du höra mer om i Nära vård podden med Lars Liljedahl. Tillgång till rehabilitering leder till ökad hälsa, men även till ökad delaktighet i samhället, minskat bruk av läkemedel och minskad belastning på hälso- och sjukvården. Minskad belastning på hälso- och sjukvården leder till minskade indirekta utsläpp från tex inköpta varor, arbetspendling och avfall. Det finns ett ständigt ökande behov av rehabilitering. Under de senaste decennierna har fokus för hälsoarbetet varit på att minska dödligheten. I takt med att allt fler människor lever längre med kroniska sjukdomar behöver fokus skifta till att eftersträva bästa möjliga funktionsförmåga. Tillgängligheten till rehabilitering av hög kvalitet är nödvändig för människor med olika hälsotillstånd, för att de utifrån sina önskemål och behov ska kunna leva ett meningsfullt och självständigt liv. 

Att fysisk aktivitet är bra tror jag inte någon ifrågasätter idag. Men vilka förutsättningar har vi för att kunna vara fysiskt aktiva? Det behöver vara enkelt att göra rätt. Bygg ut cykelvägar som bidrar till ökade möjligheter för aktiv transport och pendling. Skapa en tillgänglig natur som bidrar till att fler kan vistas i naturen på lika villkor. Skapa skolgårdar som stimulerar till lek och rörelse. Genom att bygga miljöer som leder till rörelse och fysisk aktivitet och som är tillgängliga för alla lever vi också upp till den centrala princip som finns i hållbarhetsmålen att ingen ska lämnas utanför (Leaving no one behind) vilket socialminister Lena Hallengren tog upp när hon talade till World Health Assembly i veckan och som stämmer väl med Fysioterapeuternas vision om att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. 

Socialminister Lena Hallengren vid World Health Assembly

Många fysioterapeuter vittnar om aspekter på arbetsmiljö som kan bli bättre. Många upplever en orimlig arbetsbelastning med t ex kort introduktion innan en ska arbeta självständigt, ingen möjlighet till kollegial reflektion eller lärande, ingen möjlighet till återhämtning, otydlighet kring uppdrag. Listan kan tyvärr göras lång. Detta är inte anständiga arbetsvillkor och här behövs ett skifte i hur vi ser på medarbetare. För att skapa hållbara arbetsplatser med medarbetare som vill vara kvar och utvecklas krävs att man ser medarbetaren som en tillgång med unika kompetenser och utifrån det värderar medarbetarnas bidrag på arbetsplatsen.

Agenda 2030 är ett viktigt verktyg för att säkerställa en hållbar global utveckling för människor och vår planet, ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Dessa mål är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder antagit och syftar till att uppnå fyra mål till år 2030. Målen syftar till att: 

  1. avskaffa extrem fattigdom,
  2. minska ojämlikheter och orättvisor i världen,
  3. främja fred och rättvisa,
  4. lösa klimatkrisen.

En omställning till en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle kräver handling globalt, nationellt och lokalt. Sambandet mellan olika nivåer i samhället är viktigt, och nyckeln till ett framgångsrikt genomförande av Agenda 2030 är att det finns en bred delaktighet i hela samhället för omställning. Detta är Fysioterapeuterna som organisation och alla medlemmar en del av. Vi kan göra mycket. I månadens avsnitt av En podd i rörelse pratar jag med Kristina Taylor som är ordförande i Psykologförbundet om vad vi kan göra som individer och som fack- och professionsförbund.

Kristina Taylor, ordförande i Psykologförbundet och Cecilia Winberg


Hur vill du ha det när du blir äldre?

Har du funderat på vad som känns viktigt för dig för att du ska må bra, när du kanske inte själv kan se till att det blir på ett visst sätt. Vill du kanske jobba längre? Vill du vara stark för att kunna gå i trappor? Vill du vara på en plats där sikten är fri och naturen nära? Det är ett faktum att vi är fler som lever längre och som behöver fundera kring hur vi vill ha det. Vi behöver vara fler som bidrar med vår kompetens för att du ska kunna åldras så som du vill.

För att vi som äldre ska kunna leva det liv vi vill och önskar så länge som möjligt har vi personligen ett visst ansvar. Men det finns också yttre omständigheter som behöver förändras för att våra förutsättningar ska bli så bra som möjligt. Nästa vecka träffar Fysioterapeuterna utredningen för en ny äldreomsorgslag som leds av Olivia Wigzell. Vi kommer då att lyfta behovet av medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i kommunerna. Idag finns det ca 85 kommuner som har en eller flera MAR anställda. En MAR bidrar till ett ökat fokus på rehabilitering inom kommunerna. En MAR bidrar till att den senaste forskningen och kunskapen inom rehabiliteringsområdet och för hälsoprofessionerna omsätts i verksamheterna samt att resurserna används på mest effektiva sätt. Under pandemin har t.ex. de kommuner som haft en MAR anställda snabbare kunnat bidra med rehabilitering för de personer som drabbats.

Utöver detta behövs fler fysioterapeuter som har kompetens inom äldres hälsa och som arbetar med förutsättningar för äldre oavsett boendeform och organisationsform. Att åldras innebär ökad risk för att drabbas av fysiska och psykiska sjukdomar men en persons åldrande är inte den andra lik. Vi åldras olika och har olika behov, önskningar och förutsättningar för hur vi vill leva våra liv. En naturlig del av åldrandet är däremot en minskning av funktionsförmågan och ökad risk för åldersrelaterade sjukdomar såsom demenssjukdomar och fallolyckor. Fysisk aktivitet och träning under hela livet kan påverka hur vi åldras då det minskar risk för många sjukdomar och även verka som en förebyggande åtgärd för demens. Det lönar sig för såväl personen som för samhället att det finns fysioterapeuter som får bidra med sin kompetens för personer som är äldre. 

Fysioterapi ger resultat om fall och skörhet

Ett stort folkhälsoproblem bland äldre personer är fallolyckor med stort lidande liksom ökade samhällskostnader som följd. Men vi vet att fysisk aktivitet och träning har god effekt för att förebygga fallolyckor bland äldre. Läs mer om detta i Fysioterapi ger resultat. Drygt 1 000 personer dör varje år till följd av fallolyckor vilket är fyra gånger fler än som omkommer i trafiken. Dessutom skadas 70 000 personer allvarligt varje år. Äldre personer är särskilt utsatta för och sårbara vid fallolyckor. Bland personer som är 80 år eller äldre orsakas nio av tio skador av ett fall. Med ett ökat antal äldre som skadas genom fallolyckor kommer, förutom personliga lidanden, också samhällskostnaderna att öka. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp åtgärder på området. Ett viktigt arbete som vi följer noga.

De totala kostnaderna till följd av fallolyckor bland äldre uppskattades 2009 till ungefär 14 miljarder kronor. Dessa beräkningar visar även att kostnaderna uppskattningsvis kommer öka till 22 miljarder 2050. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gav 2014 ut en rapport om fallolyckor där de totala kostnaderna 2012 uppskattades till nästan 25 miljarder, inräknat arbetsplatsolyckor. Kostnaderna för att förebygga fallolyckor uppgår till 3.4 miljarder där hälften av kostnaden skulle tas av näringslivet för att förebygga arbetsplatsolyckor. Detta innebär att det skulle kosta cirka 1,7 miljarder att förebygga fallolyckor hos äldre. I denna ekvation ser man snabbt att det lönar sig med preventiva åtgärder för att förebygga fall. Hämtat från Fysioterapeuternas Rörelselyft för äldre. Lyssna också gärna på avsnitt 33 av En podd i rörelse med Elisabeth Rydwik med lång erfarenhet av forskning om fysioterapi och äldre.

En podd i rörelse om ålder och fysioterapins roll med Elisabeth Rydwik och Cecilia Winberg

Det lönar sig när fysioterapeuter bidrar med sin kompetens för personer som är äldre men fysioterapeuterna måste ges förutsättningar att använda sin kompetens fullt ut. Det är ett problem att fysioterapeuter som är anställda inom kommunal verksamhet skattar sin möjlighet att upprätthålla sin kompetens betydligt lägre jämfört med kollegor inom andra verksamhetsområden. Det är ett problem att fysioterapeuter i de flesta fall men framför allt inom kommunal hälso- och sjukvård själva betalar för sin specialistutbildning med såväl tid som pengar. Däremot lönar det sig för en verksamhet att ge fysioterapeuter möjlighet till kompetensutveckling. Det lönar sig både för verksamheten men framförallt för patienterna som får tillgång till fysioterapi av god kvalitet och med utgångspunkt från befintlig och ny forskning. 

Elevhälsa+ fysioterapeut=sant

Det är många barn i Sverige som mår bra. Men det finns också många barn och unga som inte mår så bra. Psykisk ohälsa, stress och ångest, smärta och olika former av funktionsnedsättningar kan bidra till att skapa utmaningar i vardagen. Fysioterapeuterna har länge drivit frågan om att elevhälsan måste stärkas och bli en sammanhållen del av hälso- och sjukvården. Teamet som arbetar med elevhälsan behöver byggas ut med fler professioner, t.ex. fysioterapeuter, för att barn och unga ska få bättre och snabbare hjälp och stöd, oavsett om syftet är att de ska nå utbildningens mål eller för att alla barn ska må bra.

En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (Dir. 2019:93), Peter Almgrens delbetänkande

I veckan överlämnade regeringens särskilda utredare Peter Almgren det första betänkandet om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga, till statsrådet Hallengren. Almgren föreslår många åtgärder som vi tycker är bra och som vi tror skulle skapa bättre förutsättningar för att barn och unga ska få rätt stöd när så behövs. Det är bra att det i betänkandet presenteras förslag på en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård genom hela uppväxten med en tydlig definition av ansvaret för att främja hälsa. Det är bra för såväl barn, unga som vuxna att det föreslås en lagförändring i hälso- och sjukvårdslagen om att främja hälsa likväl som att förebygga ohälsa. Det är också bra med förslag inom områden som primärvård, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri som betonar vikten av tvärprofessionella team. Det är mycket positivt att fysioterapeuter lyfts fram som en av de professioner som behövs i ökad utsträckning för att möjliggöra hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det är bra med ett nationellt hälsovårdsprogram som betonar vikten av samverkan mellan aktörer och som vill se primärvården som navet för barn och ungas hälsa.

I omställning till en mer nära och sammanhållen vård kommer primärvården behöva byggas ut rejält vilket utredaren också tar upp då han kräver en förstärkning i primärvården gällande både resurser, kompetens och metoder. Detta är viktigt för alla de professioner som arbetar inom primärvården. Det är inte hållbart att enbart utöka uppdraget. Primärvårdens förutsättningarna för att ta sig an ett nytt uppdrag måste finnas från början. Det måste finns personer som kan göra jobbet, kompetens för ett bredare uppdrag och metoder och forskning som driver utvecklingen vidare. Här behöver arbetsgivare och beslutsfattare möjliggöra detta genom att tillföra resurser, tid och strukturer som möjliggör ett bredare uppdrag.

En utökad elevhälsa med ett utökat uppdrag bidrar också till en ökad belastning på de få professioner som idag arbetar inom elevhälsan. Ett ibland redan splittrat uppdrag med många kontaktytor och med breda ansvar. Även inom elevhälsan kommer det att behövas tillföras förstärkning av resurser, kompetens och metoder. Utredaren föreslår att elevhälsan kan innefatta fler professioner vilket är en fråga som förbundet drivit länge. Det behöver dock specificeras i lag vilka professioner som skulle kunna ingå i ett sådant bredare uppdrag. Det är precis som utredaren skriver viktigt med en numerär lägstanivå för elevhälsans professioner och en tydligare uppföljning av tillgången till elevhälsans professioner. Fysioterapeuter behöver bli en självklarhet i elevhälsan och det kommer löna sig för både barn och unga såväl som för skolan vilket blir tydligt i intervjun med Johan Hallberg som är rektor på Malmaskolan.

Om du vill läsa mer om vad en fysioterapeut kan göra inom elevhälsan lyssna gärna på En Podd i rörelse, avsnitt 10, med Linnea Kärdevik som arbetar som fysioterapeut på Malmaskolan.

Liksom utredaren beskriver ser vi idag att fysisk inaktivitet ökar hos barn och unga. Fysisk inaktivitet har konsekvenser för barns mående, fysiskt såväl som psykiskt. Utöver detta ser vi också en ökande andel av barn och unga som inte mår bra på grund av psykisk ohälsa. Övervikt, nedstämdhet, huvudvärk, smärta i rörelse- och stödjeorganen är vanligt förekommande. Hos barn och unga med funktionsnedsättningar blir detta ännu tydligare då de kan behöva individuellt anpassat stöd till fysisk aktivitet och över längre tid. Fysioterapeuters kompetens bidrar till att främja hälsa, främja motorisk utveckling, minska smärta, stärka fysisk självkänsla, ge råd om och följa upp fysisk aktivitet. Fysioterapeuter bidrar med specialkunskaper om hälsa och ohälsa i rörelseapparaten och en helhetssyn om barn och ungas förutsättningar. Vi tror att med en bredare kompetens inom elevhälsan kan alla barn och unga få bättre förutsättningar för jämlikt lärande och jämlik hälsa.

Det behövs fler fysioterapeuter

Kommuner har svårt att rekrytera fysioterapeuter till lediga positioner, regionerna kan inte leva upp till målen i vårdförloppen och de fysioterapeuter som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård har hög arbetsbelastning och få möjligheter till återhämtning. För såväl patientsäkerheten som framtidens behov behöver det anställas och utbildas fler fysioterapeuter. Efterfrågan beräknas enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, öka med 15 % fram till år 2035.

Bristen på fysioterapeuter är verklig och beskrivs av UKÄ. Det är redan nu brist på fysioterapeuter i regioner och kommuner och det är stor risk att bristen blir ännu större framöver.

Skärmklipp från UKÄs hemsida

UKÄs siffror överensstämmer med Socialstyrelsens planeringsstöd som beskriver brist på fysioterapeuter i 13 av 21 regioner. Det är framför brist på erfarna fysioterapeuter och framför allt i mindre orter.

Behovet av fysioterapeuters kompetens är stort och kommer att fortsätta öka framöver. En anledning är de utökade uppdrag som primärvården kommer att få vid omställningen till en god och nära vård. Omställningen kommer att innebära ett ökat fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser och därmed ett ökat behov av fysioterapeuters kompetens inom såväl regiondriven primärvård som kommunal hälso- och sjukvård. Fysioterapeuter har redan idag ett utökat ansvar inom primärvård som första instans för personer med smärta i muskler och leder. Fysioterapeuter som första bedömare leder till ökad tillgänglighet, nöjdare patienter, bättre hälsa och bättre användande av primärvårdens resurser. Fysioterapeuter lönar sig. Det finns ett ökat behov inom specialistsjukvården under pandemin, ett behov som kommer att finnas under lång tid framöver. En tredje anledning är den ökande andelen äldre i befolkningen som leder till en ökande efterfrågan på fysioterapeuters kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård.

Bild från Fysioterapi ger resultat, ett faktablad från Fysioterapeuterna om hur fysioterapeuter i primärvård kan löna sig

Nu införs personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på löpande band inom regionerna. Sex i fjor, fyra redan i år och 18 påbörjade. Under 2020 infördes vårdförlopp för höftledsartros – primärvård, kritisk benischemi, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit, schizofreni och stroke och TIA. I regionernas rapport om införande beskrivs förändringsbehov som är svåra att åtgärda, till exempel bristen på fysioterapeuter när det är många vårdförlopp som behöver fysioterapeutiska insatser och även tillgång till fysioterapeut under helgtid.

Syftet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp är att man som patient ska få behandling och vård utifrån bästa tillgängliga kunskap oavsett bostadsort och bakgrund, att vården ska upplevas som välorganiserad och helhetsorienterad och att livskvalitet och nöjdhet med vården förbättras och bli mer jämlik och jämställd. Personcentrerat förhållningssätt berörs i det senaste avsnittet av En podd i rörelse där jag samtalar med Hans-Inge Persson som beskriver sig själv som förändringsambassadör för den personcentrerade vården.

En podd i rörelse med Hans-Inge Persson och mig

Fysioterapeuter beskriver redan idag hög arbetsbelastning, höga krav på produktion och brist på möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning. För att regioner och kommuner ska kunna leva upp till de högt ställda målen med vårdförloppen behövs det fler fysioterapeuter. Att satsa på fysioterapeuter lönar sig både på kort sikt och på lång sikt.

  • Det behövs fler fysioterapeuter som arbetar inom primärvården.
  • Det behövs fler fysioterapeuter inom specialistsjukvården som kan tillgodose det akuta behovet av rehabilitering på såväl vardag som helg.
  • Det behövs fler specialistfysioterapeuter som bidrar i införande och utvärdering av vårdförlopp samt uppdatera desamma så att de verkligen utgår från bästa tillgängliga kunskap.