Får återkommande signaler om tuffa förutsättningar för fysioterapeuter, oavsett var och för vem man arbetar. Det handlar bland annat om företagande kollegor i Stockholm som inte fått förhöjd ersättning för sina insatser sedan 2018! Och detta i en tid av kraftiga hyreshöjningar. Det är tufft. Jag får höra om verksamheter med en omsättning av medarbetare på 20 procent, där man som ny kollega inte får introduktion till jobbet och lämnas ensam med svåra beslut och prioriteringar efter bara någon dag. Det är inte rimligt!

Det är inte en god arbetsmiljö, när man inte får möjlighet till introduktion till ett nytt arbete. Eller när man inte ges möjlighet att på ett säkert och hållbart sätt arbeta med patienter utifrån sin profession. Hur ska man som ny i ett yrke kunna utvecklas om man inte ges möjlighet att reflektera och lära tillsammans med en mer erfaren kollega? Det borde vara självklart att fysioterapeuter likväl som alla andra professioner och yrkesgrupper har en arbetsmiljö som främjar ett långt och hållbart arbetsliv, och det är arbetsgivarens ansvar.

Vi vet så mycket om vad en god arbetsmiljö är och ändå så ser det ut så här. Hur svårt kan det vara tänker man? Arbetsmiljö, lön och tid för kompetensutveckling faller på arbetsgivaren. Det är rimligen viktigt för arbetsgivaren att medarbetarna känner glädje inför att gå till jobbet, att de stannar kvar och utvecklas på sin arbetsplats och känner att det arbete som de utför har ett värde. Tänk om svensk hälso- och sjukvård var den arbetsgivare som hade flest nöjda medarbetare! Detta och mycket mer kommer vi att prata om vid vårt frukostmingel i Almedalen. Ett samarrangemang mellan Sacos hälso- och sjukvårdsförbund. Välkommen!

Det behövs en hållbar arbetsmiljö med ett tydligt systematiskt arbetsmiljöarbete som är känt av medarbetarna. En arbetsmiljö med möjlighet att påverka och bidra för att ge möjlighet till återhämtning och reflektion. Och att kunna arbeta utifrån evidens och därmed patientsäkert. Arbetsmiljön behöver följas upp kontinuerligt och regelbundet. Det behöver vara tydligt för medarbetarna vad som förväntas och vilken min roll är för att uppnå verksamhetens mål. Det behöver vara tydligt hur verksamheten arbetar med involvering och delaktighet. Och medarbetare som vill just vara involverade och delaktiga ska uppskattas för det, exempelvis genom att man prioriteras vid lönerevision.

Det behövs ett ökat fokus på det som bidrar till en god arbetsmiljö. Friskfaktorer lyfts bland annat i den debatt som Akademikeralliansen i veckan publicerat i Dagens Samhälle och är i fokus för Sunt arbetslivs nya satsning Tillsammans för friska arbetsplatser. Friskfaktorer är en viktig del av vår senaste Podd i rörelse där jag pratar med Karin Hagman, VD Sunt arbetsliv. Podden finns ute redan nu!

Det är svårt och utmanande att arbeta i en verksamhet där du inte kan planera för framtiden eller där omständigheterna i stor utsträckning styrs av andra. Det är en verklighet som känns igen av många oavsett huvudman eller verksamhet. Men för den som arbetar som företagare har man dessutom satsat kapital på en verksamhet och blir själv betalningsskyldig om det inte bär sig.

Förra året tillsattes en utredare med uppdrag att ge förslag för att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd. I uppdraget ingick också att föreslå en modell som kan ersätta nationella taxan – den ersättningsmodell som de flesta av våra företagare arbetar enligt. Och i måndags skulle utredningens slutsatser presenteras för de många företagande medlemmar som har väntat länge på ett besked i en fråga som har utretts flera gånger under lång tid. 

Men då väljer man att inte presentera några förslag till förändring och i stället skicka resultatet vidare direkt till socialdepartementet för vidare beredning. Det är mycket olyckligt. Det försvårar möjligheten att vara delaktig i det fortsatta samtalet och därmed också möjligheten att få insyn i det som planeras framöver.

Situationen kring den nationella taxan har varit osäker i mer än tio år, vilket gör att fysioterapeuter som driver egen verksamhet inte kan eller våga planera långsiktigt, utveckla verksamhet eller göra investeringar för sina företag. Företagande fysioterapeuter väljer på grund av den långvariga osäkerheten att lägga ner sin verksamhet. Vi riskerar nu ökad och fortsatt kompetensflykt i en tid när ett av de största samtalen inom svensk hälso- och sjukvård är hur vi ska lösa kompetensförsörjningen.

Inte bara småföretagarna offras här, utan även patienterna. 40–60 % av primärvården sker hos företagare. Det är en stor andel och det blir tungt att lägga den ökade mängden på andra redan idag hårt belastade verksamheter.

Småföretagare behöver långsiktiga villkor för att kunna satsa och driva en verksamhet av hög kvalitet. Det behövs förutsättningar för samverkan, samt att verka preventivt och hälsofrämjande. Det behövs en långsiktig, tydlig och jämlik modell för ersättning. Det behövs en gemensam IT-struktur för att kunna samarbeta med övriga aktörer för en god och säker nära vård. Detta är några av frågor som vi har diskuterat med utredningen under året som gått.

Vi ser nu fram emot att Socialdepartementet tar frågan på allvar och driver den framåt i samtal med berörda professioner. För alla resurser behövs och vi har inte råd att försvåra för en grupp eller svälta ut dem. Det lönar sig verkligen inte.

Jag fick i veckan det glädjande beskedet att är anmälan nu är öppen till Fysioterapi 2023-Fysioterapeuternas vetenskapliga konferens – som i år anordnas i Göteborg med temat hållbar utveckling.

Fysioterapeuter har en viktig roll för att bidra till hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården och i samhället i stort. Det är ett ansvar som vi delar med många. Vi vet att fysioterapeutiska interventioner på rätt sätt och i rätt tid kan minska exempelvis onödigt bruk av läkemedel. Förebyggande och hälsofrämjande insatser bidrar till ett minskat behov av hälso- och sjukvården – och den bästa vården för ett hållbart samhälle är ju den som aldrig behöver bli av. Genom vårt arbete som fysioterapeuter stärker vi personens egna förmågor och främjar egenmakt. Det skapar möjligheter att återta funktioner och genomföra livsstilsförändringar som gynnar hälsan och samtidigt är bra ut ett klimatperspektiv.

Fysioterapi 2023 är en möjlighet för fysioterapeuter att samlas och lära tillsammans. Det är en konferens för kompetensutveckling där vi tillsammans driver fysioterapeutisk kompetens och forskning framåt. Och programmet är precis som vår kompetens väldigt brett. Här finns något för fysioterapeuter inom alla sektorer. I programmet hittar vi bland annat föreläsningar om hållbara rörelser, att träna utomhus, mobila sjukhusteam, vulvodyni, hälsolitteracitet, osteoporos och psykisk hälsa. Och detta är bara ett axplock av vad man kan lära sig mer om vid Fysioterapi 2023.

För fysioterapeuter är det en möjlighet till lärande och till fördjupning. För arbetsgivare är det en möjlighet till fördjupad kunskap inom verksamheten och därmed högre kvalitet och patientsäkerhet. Kompetensutveckling är en viktig aspekt av en hållbar arbetsmiljö. Kompetensutveckling är också viktigt för såväl den yrkesverksamma som samhället och befolkningen i stort, för att de insatser som erbjuds ska vara av god kvalitet och baseras på den senaste forskningen.

Jag hoppas att vi blir många fysioterapeuter som träffas och lär av varandra. Att vi tillsammans kan känna kraft och visa på betydelsen av vår kunskap och kompetens. Jag ser fram emot att träffas i Göteborg 4-5 oktober!

Nyligen presenterades Pep-rapporten 2023 och resultaten är fortsatt oroande. Få barn och ungdomar (två av tio) når rekommendationen för fysisk aktivitet och det är framför allt flickor som inte når rekommendationen. En av fyra deltar inte någon organiserad fysisk aktivitet på fritiden. En tredje del tillbringar dagligen fem timmar eller mer framför skärmen, utanför skoltid. Det är illa.

Bild från Gen Pep

I tre år har Barnkonventionen varit svensk lag, och artikel 24 i Barnkonventionen tydliggör att barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Tyvärr är det inte verklighet i Sverige i dag. Förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan grupper och över landet. Enligt Sveriges folkhälsopolitiska mål ska vi arbeta för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och för att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att nå det målet behöver vi minst sagt lägga på ett kol.

En grupp där siffrorna särskilt bekymrar är barn och unga med funktionsnedsättning, som inte har samma möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt. En av tre personer med funktionsnedsättning behöver någon form av hjälpmedel för att kunna göra det de vill på sin fritid, men förskrivning av fritidshjälpmedel är nästintill obefintlig i dag. Det bidrar till en ojämlik hälsa.

Det är illa och det behövs en förändring för att skapa förutsättningar för en förbättrad hälsa för alla barn och unga. Fysioterapeuterna har under lång tid och i samarbete med andra arbetat för bättre levnadsvanor för barn och unga. Bland annat har vi tagit fram samtalsstöd om hälsosamma levnadsvanor, för skolbarn i årskurserna 4-6, samt 7-9 och åk 1 på gymnasiet. De är fria för alla att använda.

Ett gott exempel är Fritidsbanken Sverige som lånar ut sport- och friluftsutrustning helt gratis. Vi vet att socioekonomi är en faktor spelar stor roll för barnens möjlighet att leva hälsosamt. Fritidsbanken Sverige arbetar aktivt för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i fritidsaktiviteter genom att förbättra tillgången till fritidshjälpmedel och parasportutrustning. Det är bra. Jag är också glad över att veckans debatt i Dagens Samhälle lyfter behovet av att förskriva fritidshjälpmedel.

Det finns gott om exempel på skolor som arbetar med fysisk aktivitet utöver idrottslektionerna. Det finns också exempel på tillgängliggörande av natur för att alla ska få tillgång till naturupplevelser. Och det finns arbetsplatser som arbetar aktivt för att möjliggöra rörelse under arbetstid. Allt detta är bra, men vi behöver göra mer.

Ansvaret för förebyggande och hälsofrämjande insatser är brett i samhället. Vi delar ansvaret oavsett vårdnivå, huvudman eller region och oavsett inom vilken profession eller sektor vi arbetar. Det arbete som görs behöver kunna följas upp och det behöver värderas. För det är tillsammans vi möjliggör så att det blir lätt att göra rätt. Vi fysioterapeuter bidrar med att stödja och stärka människors förmågor och för att främja vanor som leder till hälsa – oavsett var i samhället vi arbetar.