De flesta av regionerna och många kommuner brottas idag med underskott och det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Det gör det lätt att lockas till kortsiktiga beslut som skapar långsiktiga konsekvenser. Det är oroande att regioner idag varslar hälso- och sjukvårdspersonal. Det är oroande att tjänster dras in och att anställningsstopp råder. Det är också oroande att det är stopp för kompetensutveckling och fortbildning för vårdens medarbetare. Allt detta samtidigt som det länge pratats om bristen på medarbetare i nutid och framtid. Sacos framtidsrapport likväl som Socialstyrelsen uppger att det bland annat är brist på fysioterapeuter. Det är inte alltid enkelt att få ihop de olika bilder som uppmålas av hur vår verklighet ser ut.

Vi vet att det finns behov av vår fysioterapeutiska kompetens inom alla sektorer av hälso- och sjukvården. Vi vet att fysioterapeuter gör skillnad varje dag för hälsa och livskvalitet. Och vi vet att när kunskap används på bästa sätt så sparas pengar i andra änden av välfärden: färre kostsamma ingrepp behövs, lägre tryck på slutenvården, minskade sjukskrivningskostnader och framförallt: en ökad livskvalitet för befolkningen.

I oroliga tider är det klokt att som anställd vända sig till facket. Du som är medlem kan alltid vända dig till ditt lokala arbetsplatsombud eller till ditt skyddsombud. Vårt uppdrag i facket är att arbeta för att du ska känna dig trygg i din arbetssituation. Vi vill inte att en enda fysioterapeut ska behöva förlora jobbet. Vi vill inte att en redan ansträngd arbetsmiljö ska bli värre. Det kommer vi att arbeta för. Fysioterapeuterna erbjuder kompetensutveckling, gemenskap och trygghet för våra medlemmar. Du är alltid välkommen till oss som medlem och som förtroendevald.  

Jag minns tydligt när jag ramlade senast. Det var knappt ett år sedan och min stukade fot gör fortfarande ont ibland. Vi är många som faller varje år, men inte alla har samma tur som jag. Av oss som faller är de ca 70 000 personer som varje år skadas så illa av fallolyckor att de behöver läggas in på sjukhus. Ett fall kan ge allvarliga konsekvenser på den fysiska hälsan och till och med leda till dödsfall. Men själva rädslan för att falla kan också i onödan leda till minskad fysisk aktivitet och social isolering. Att fall drabbar människor i alla åldrar vet vi, men vi vet också att för äldre personer kan det finnas särskilda risker och att konsekvenserna blir större. Vi känner till kostnaderna för samhället och för individen. Därför är det inte rimligt att vi inte tar frågan om fall på större allvar. Om detta skriver vi i Dagens samhälle i veckan.

Vi vet också hur vi kan förebygga.

Fysisk träning med fokus på förbättrad balans är i dag den enda åtgärden som har vetenskapligt stöd för både minskad risk för fall och för minskad risk för frakturer vid fall. Det handlar alltså om att träna styrka och balans, enskilt eller i grupp. Det är också insatser som är allmänt bra för hälsan, inte bara för att undvika fall. Vi fysioterapeuter har den kunskap som krävs för att individanpassa träning för äldre personer med sviktande funktion eller smärta. Fysioterapeuter har också kunskap om hur man stödjer en person i den beteendeförändring det innebär att påbörja och genomföra träning. Övertygande forskning visar att fysisk aktivitet och träning på äldre dagar är avgörande för god hälsa och funktion. Det ökar också den äldres förutsättningar att vara självständig i dagliga aktiviteter. För att minska risken för fallolyckor och hindra utvecklingen av skörhet är det avgörande att träna styrka, balans och uthållighet. Och personer som redan är sköra kan få tillbaka reservkapacitet och muskelstyrka genom träning. För äldre personer som bor i särskilt boende krävs tvärprofessionella insatser för att motverka skörhet och för att minska risken för fall.

Att ge stöd för träning, anpassa miljön och kosten, samt att se över vilka läkemedel personen får, är viktiga insatser. Trots dessa tydliga vinster för såväl individ som samhälle så används inte fysioterapeuters och arbetsterapeuters kompetens i tillräcklig grad när det gäller fallförebyggande insatser. Vår kunskap behövs tidigt i processen för att förebygga fall, inte bara som en konsekvens av ett fall. För ett aktivt åldrande med god hälsa och livskvalitet behövs investeringar i fallförebyggande åtgärder. Det lönar sig för såväl individen som för samhället.

Det är brist på fysioterapeuter inom hälso- och sjukvården. Andelen sysselsatta har minskat under de senaste åren samtidigt som behovet spås öka. Det är orimligt med tanke på att de framtidsprognoser som presenteras visar att bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kvarstå eller öka fram till 2035 i Sverige. I världen har gruppen vårdpersonal också minskat och WHO förutspår att om investeringar inte ökas inom utbildningssektorn kommer mängden vårdpersonal att minska ytterligare. Anledningen till att det råder brist beror sannolikt på en mångfald av faktorer, men sannolikt spelar lönesituation och bristande arbetsmiljö in.

Sacos framtidsrapport

Socialstyrelsen lyfter i sitt nationella planeringsstöd att yrkesutövning inom hälso- och sjukvården rör sig mot ökad specialisering. Vi utför idag fler och mer komplexa åtgärder inom de områden vi arbetar. Kunskapsområde och forskning går hela tiden framåt, vilket i sin tur innebär att kunskapskraven ökar hos personalen. Det är en utvecklingsinriktning som enligt Socialstyrelsen innebär att fler yrkesgrupper utvecklar specialiserade kunskaper inom olika vårdområden. Det blir därmed allt viktigare att hälso- och sjukvårdens organisationer blir bättre på att både rekrytera, utveckla och förvalta kvalificerad kunskap inom flera professioner. Därför är det så viktigt med en statligt finansierad specialistutbildning, för att kunna skala upp antalet examinerade för att möta efterfrågan. Specialisering är en viktig del i ett yrkes attraktivitet och något som bör värderas högre. Det är inte rimligt att vi som professionsförbund ska driva och utveckla fysioterapeuters specialistutbildning. Här behöver arbetsgivaren ta ett större och tydligare ansvar. Det behövs också en statlig reglering av specialisttjänster för att öka attraktionskraften liksom kunskap om yrket hos chefer och ledning.

Det är också intressant att man från Socialstyrelsen beskriver hur svårt det är att följa den sammantagna utvecklingen av vårdkonsumtionen, både vad gäller patientens hela vårdkedja och summerat för olika vård-, besöks- och kontaktformer. Främsta anledningen till detta är att statistiken främst är inriktad på åtgärder som utförs av läkare, medan åtgärder som utförs av till exempel fysioterapeuter inte ingår i de nationella statistikkällorna. Vi vet också sedan tidigare att statistiken brister när det gäller olika vårdformer och huvudmän. Bättre kan vi väl! För att få en mer sann och tydlig bild av all hälso- och sjukvård oavsett huvudman, vårdform eller vårdgivare, behöver fler uppgifter samlas in och efterfrågas för såväl olika yrkeskategorier som vårdformer. Förutom att det förbättrar våra möjligheter att analysera förändringar och behov ger det också förbättrade möjligheter att följa till exempel omställningen till nära vård.  

För medlemmar i Fysioterapeuterna är lön en av de absolut viktigaste frågorna. Vårt arbete för en tydlig lönekarriär är prioriterat i alla förbundets delar. Vi behöver agera på många sätt för att skapa förändring i frågan. Så kommer det att fortsätta att vara till dess att varje medlem får rätt lön och en schysst löneprocess enligt de avtal som vi har.

I veckan har vi för första gången deltagit i manifestationen om Lön hela dagen. Ett samarbete mellan fackförbund och kvinnoorganisationer för att driva på frågan om jämställda löner. Just nu ser det dystert ut. Utvecklingen mot jämställda löner står helt still. I år arbetar kvinnor gratis 48 minuter om dagen. I över tio år har rörelsen Lön hela dagen översatt löneskillnaden mellan kvinnor och män till timmar och minuter av en arbetsdag och i år, precis som förra året, jobbar kvinnor gratis efter klockan 16:12, medan män får betalt för hela sin arbetsdag fram till klockan 17:00. Omvandlat till pengar innebär detta i genomsnitt 4000 kronor i månaden. Lägre löner innebär lägre pensioner och sämre möjligheter att spara och investera, men också sämre möjligheter att lämna en våldsam man och på alla sätt ta makten över sitt liv. I tider av inflation och lågkonjunktur drabbas de med lägre inkomster, majoriteten kvinnor, allra mest. År 2024 har kvinnor rätt att få betalt för hela sin arbetsdag.

Vi ser också att Diskrimineringsombudsmannens (DO) tillsyn måste skärpas. Det är inte rimligt med en tandlös lag om lönekartläggning med bestämmelser som är vagt formulerade. Detta blev tydligt när lokalt facklig förtroendevalda i Västerbotten gjorde en anmälan baserat på långsiktig uppföljning av lönegapet mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. En liten ljusglimt när det gäller löner finns dock i resultatet av årets löneenkät, som visar att det generella lönepåslaget för våra medlemmar var 4,1 % och att ingångslönerna för nyanställda ökat med 5,89 % inom regionerna. Det är siffror som är bättre än tidigare år och som är ett tecken på väl utfört arbete av våra förtroendevalda i förbundets olika delar. Men vi är inte nöjda. Vi kommer att fortsätta arbeta för att det ska löna sig att vara fysioterapeut.  

Jag har under sportlovet läst Anna Gustafssons bok ”Du sköna nya vård: friska vinnare och sjuka förlorare”, som beskriver vårdvalens konsekvenser. Boken ger en analys av hur vårdvalen växt fram, mest tydligt i Stockholm. Den beskriver hur vårdvalen till stor del bidragit till att gynna den som har mindre behov medan den med större behov ofta hamnar på efterkälken. Den visar också tydligt på hur många kortsiktiga beslut gett långsiktiga konsekvenser för många.

Jag håller delvis med Anna Gustafsson i hennes beskrivning, men jag saknar fysioterapeuternas perspektiv i boken. För många fysioterapeuter har vårdvalet i Stockholm framför allt varit en möjlighet att starta upp och driva verksamhet utifrån patienternas behov. Det innebär en ökad valfrihet för patienterna och kan leda till kortare väntetider och bättre tillgänglighet. På de privat drivna klinikerna kan patienter med komplex problematik ges den tid och de insatser som behövs. Där kommer fysioterapeutens specialistkompetens till sin rätt och får användas fullt ut. Vi har många exempel på verksamheter där det nu finns tillgång till fysioterapeutisk kompetens på ett annat sätt än innan vårdvalet. Meja kvinnohälsa – vinnare av årets kvalitetspris – är ett exempel på detta. Ett annat exempel är Mira barnfysioterapi.

Meja kvinnohälsa i samband med utdelning av Fysioterapeuternas kvalitetspris

Men det finns också utmaningar och svårigheter för dem som bedriver verksamhet inom vårdvalen. Som till exempel att samverkan med andra vårdaktörer inte lönar sig, trots att det troligen är det som är bäst för patienten. Eller att uppräkning av ersättning inte gjorts sedan 2018! Ersättningarna är ett problem generellt för de vårdval som finns i landet. Det är också problematiskt att det i vissa regioner inte anges specifikt vilken kompetens som behövs, utan att det är ett ospecifikt rehabiliteringsbehov som ska tillfredsställas. Vi är fler professioner som arbetar med rehabilitering men vi kan inte ersätta varandra och varandras kompetens.

Det finns behov av att omvärdera och omstrukturera vården för att skapa en mer jämlik och rättvis vård för alla. Vi behöver jämlik tillgång till specialister i fysioterapi inom landet. Vi behöver också ha jämlik tillgång inom fysioterapeuters specialistområden. Här kan det bli bättre. Det är viktigt med mångfald för att möta de olika behov som finns. Vårdvalen är en viktig del av vården i Sverige likväl som andra former av företagande. Nationella taxan är också är ett exempel som möjliggör för fysioterapeuter att verka som företagare. För företagare likväl som för anställda är det viktigt med goda villkor, långsiktiga förutsättningar och system som matchar den verklighet som vi lever och verkar i. Det bidrar till tillgänglighet och god vård.