Kompetens räknas!

I veckan har jag i samtal fått signaler som bekymrar mig. Det handlar om att medarbetare alltför lättvindigt ses som utbytbara. Att medarbetare på enhet A lika lätt anses kunna arbeta på enhet B eller C. Det bekymrar mig att man inte ser den kompetens som fysioterapeuter har och att den inte används på bästa sätt.

Jag har förståelse för att medarbetare ibland tillfälligt behövs inom andra verksamheter och det tror jag att mina kollegor också har. Det har vi tydligt visat inte minst under pandemin när många fysioterapeuter har arbetat inom andra verksamheter och tagit stort ansvar för att på bästa sätt ta om hand nya patientgrupper. Men att låta detta bli en lösning på mer långsiktiga problem med bemanning är inte hållbart. Det är en lösning som inte på något sätt bidrar till patientsäkerhet, effektivt utnyttjande av resurser eller till god kompetensförsörjning.

Den som väljer att arbeta som fysioterapeut gör ofta det utifrån ett intresse inom ett område. Intresset och den fördjupade kunskap som följer med utbildning, kompetens och erfarenhet är det som gör oss till våra bästa jag. Att få arbeta med det som intresserar en bidrar till glädje och engagemang. Det bidrar i sin tur till ökad patientsäkerhet och högre kvalitet.

Vi är många som har fördjupat oss inom olika områden. Vi är också drygt 1300 som är specialister inom något av vår professions 17 specialistområden. Det är en klinisk och akademisk kompetens som skulle kunna användas betydligt mer effektivt för att ge ett bättre resultat för patienterna och för en mer kostnadseffektiv vård. Här kan du läsa mer.

På min önskelista inför 2022 står bland annat att

  • fysioterapeuters kompetens ska uppskattas och värderas högre i de verksamheter där de befinner sig
  • fler fysioterapeuter får möjlighet att påbörja sin specialistutbildning
  • fler specialisttjänster inrättas
  • staten inser värdet av en statligt reglerad specialistutbildning för fysioterapeuter
  • arbetsgivare i större utsträckning visar tillit till professionerna och lyssnar på dem

Ja listan kan göras lång…

Jag vill också passa på att önska alla en God jul!
Bloggen tar nu några veckors paus och är åter i januari.

Foto av freestocks.org pu00e5 Pexels.com

Låt oss prata pengar

Få frågor berör så mycket som frågan om lön. Vi fysioterapeuter är en av många professioner som årligen får höra att vi gör ett bra jobb. Att vi har bidragit till att nå verksamhetens mål, att vi tar eget ansvar och att vi utvecklar vår kompetens. Trots lovorden vid lönesamtalet så blir utfallet minimalt. Det håller inte längre och det är många kollegor som är liksom jag är arga och trötta på att det sällan händer något. Många funderar på att byta jobb och på att hitta andra områden och sektorer att arbeta inom. Det är klart att man tröttnar och bli arg när man som fysioterapeut riskerar att inte tjänar in sin utbildning vilket årligen visas i Sacos livslönerapport. 

Foto av Skitterphoto pu00e5 Pexels.com

Det är ingen som tvekar på den viktiga roll som fysioterapeuter har. Det är ingen som tvekar på betydelsen av den kompetens som fysioterapeuter besitter och som vi bidrar med varje dag i den svenska hälso- och sjukvården. Och ändå så är ingångslönen fortfarande långt under vad som är brukligt för en treårig universitetsutbildning. De årliga löneökningarna motsvarar inte heller ökat ansvar och kompetens. Det behövs flera åtgärder för lönens skull. Det behövs en rimlig ingångslön, det behövs en ökad lönespridning och det behövs en lönenivå som motsvarar ansvar, kompetens och erfarenhet för individen.  

Samtidigt som det råder brist på fysioterapeuter bidrar nuvarande löneläge och bristande kompetensutveckling till en allt sämre arbetssituation, där många väljer att sluta eller överväger att lämna yrket. En enorm förlust för patienterna och samhället.

Det går inte längre att förlita sig på anställdas goda vilja att, trots undermålig löne- och karriärutveckling, stanna kvar i yrket. Det är dags för skälig ersättning som också avspeglar det växande behovet av fysioterapeuters kompetenser. Jag säger det igen, ingångslönen måste höjas och att det ska finnas en löneutveckling, som motsvarar ökad kompetens och utökat ansvar, under hela yrkeslivet.

Det känns rimligt att när man lär sig mer får man mer ansvar som i sin tur ger mer i plånboken. Fysioterapeuter får inte alltid mer i plånboken trots att vi tar ansvar och att våra ansvarsområden utökas. Det lönar sig med fysioterapeuter och därför behöver det också löna sig för fysioterapeuten.

Trygghet, utveckling och möjlighet till god hälsa i arbetslivet!

Julen nalkas och även detta år blir det ett tufft semesterläge för många under julen. Ingen semester alls eller besked som lämnas med kort framförhållning. Möjlighet till återhämtning är en del av en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön som av många anses vara en av de viktigaste frågorna inom hälso- och sjukvårdspolitik inför valet 2022. Arbetsmiljö som är viktig för att medarbetare ska välja att arbeta inom välfärden och för att de ska välja att stanna kvar.
En viktig aktör i arbetet för god arbetsmiljö är företagshälsovården.

Företagshälsovården, som är en oberoende expertresurs, anlitas av arbetsgivaren inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. I deras uppdrag ingår bland annat att arbeta förebyggande, undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Det finns en pågående utredning som bland annat ska föreslå hur företagshälsovården i större utsträckning kan användas i det förebyggande arbetet. Bra så, då förebyggande insatser behöver prioriteras i större utsträckning.

Fysioterapeuter är en del av företagshälsovården och arbetar där med hälsofrämjande insatser kopplade till arbetslivet. Fysioterapeuter arbetar med att förebygga arbetsrelaterad fysisk och psykisk ohälsa, gör riskbedömningar och ergonomiska insatser på arbetsplatsen, ger stöd och genomför åtgärder till personer i samband med att förebygga sjukskrivning, vid sjukskrivning och återgång i arbete. Det är ett brett och viktigt uppdrag.
Företagshälsovården är viktig och alla anställda ska ha tillgång till företagshälsovård för att främja en hållbar arbetshälsa och ökad fysisk aktivitet via arbetsplatsen. I Rörelselyftet hittar du konkreta förslag på hur det kan löna sig med fysioterapeuter inom arbetslivet.

Det finns mycket kunskap inom området. Ett exempel är projektet Friska arbetsplatser ett brett internationellt samarbete som fokuserat på hantering av ting och stillasittande arbete. Under 2022 kommer fokus att vara på personförflyttningar.

I En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 höjs ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken. Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och möjlighet till god hälsa- det låter bra! En del i ett gott arbetsmiljöarbete är en välfungerande företagshälsovård med rätt kompetenser och med tillräckliga resurser.

Våga satsa på folkhälsa!

80 % av de kroniska sjukdomarna kan före­byggas med hälso­främjande insatser. För varje krona som satsas på förebyggande insatser sparas det sex kronor i minskat behov av sjukvård. Siffror från WHO och OECD som tydligt talar om vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det kostar betydligt mer att behandla kroniska sjukdomar i jämförelse med vad det kostar att före­bygga dem. Trots denna kunskap går idag endast 3–4 procent av Sveriges samlade sjukvårds­utgifter till prevention. Det finns stort utrymme för förbättring och stora möjligheter att förändra situationen.

Vi kan arbeta för förändring inom området genom att arbeta tillsammans mellan sektorer, genom en nationell strategi för fysisk aktivitet och kost och genom att planera vårt samhälle så att alla oavsett förutsättningar kan få in mer rörelse i vardagen. Det finns fler exempel på hur vi kan arbeta.  

Ett exempel hittar vi i Östersund där man i kommunen arbetar fokuserat med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete för kommunens invånare. Ett strukturerat och långsiktigt arbete som har lett till besparingar för kommunen, ökad livskvalitet för invånarna och till bättre arbetsmiljö för medarbetarna i kommunen. Ett arbete som initierades av Lars Liljedahl som jag pratar med i veckans podd. Lars är nu kommundirektör i Härnösand och fortsätter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.

Foto av Daniel Reche pu00e5 Pexels.com

Vi är många som under pandemin tillbringat betydligt mer tid utomhus än vanligt. I Örebro flyttande man ut träningen för personer inom psykiatrin för att kunna fortsätta. Träningen som utfördes i en park lockade fler och alla som ville var välkomna vilket var positivt för såväl fysisk som psykisk hälsa.

Rubriken på inslaget i SVT

Ett tredje exempel beskriver hur fysisk aktivitet på recept och förstärkt stöd från fysioterapeut ökar mängden fysisk aktivitet hos personer som är multisjuka och har två eller fler sjukdomar. Ett projekt som genom preventiva insatser, personcentrerat förhållningsätt och motiverande samtal bidrar till beteendeförändring över tid för personerna som deltar.

Av hälso- och sjukvårdens samlade resurser går 85 procent till behandling av kroniska sjukdomar och följd­sjukdomar. Merparten av dessa sjukdomar går dock att före­bygga med förändrade levnads­vanor. Svensk hälso- och sjukvård kan genom preventiva hälso­insatser rädda liv, minska lidande och göra stora besparingar, vilket i sin tur frigör resurser som kan användas till förbättrad hälso- och sjukvård inom andra områden. Det kan vara utmanande att tänka i de banorna och att finansiera sådana insatser men vi har helt enkelt inte råd att inte satsa på folkhälsan med tanke på de utmaningar och den resursbrist som hälso- och sjukvården står inför.

Bäst i världen 2025?

Kan registreringen i system X läsas i system Y? Kan min journalanteckning läsas av min kollega som arbetar med en annan huvudman? Varför behöver jag klicka 21 gånger för att kunna göra färdigt registreringen av min åtgärd? Jag har ett godkänt system för digitala besök men får inte ersättning för det trots att min kollega i grannregionen får det- hur kan det vara så? Vanliga frågor på arbetsplatser runt om i landet inom ett område där jag tänker att vi kan bättre. Svårigheter i arbetet som bidrar till att påverka patientsäkerhet, arbetsmiljö och förutsättningar för fysioterapeuter att genomföra sitt arbete med de bästa möjliga förutsättningarna.

I visionen för e-hälsa skrivs att Sverige år 2025 (det är snart!) ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Ja, pandemin har gett oss en välbehövlig skjuts inom området men frågorna ovan kvarstår för medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård. Vi kan bättre.

Foto av Vojtech Okenka pu00e5 Pexels.com

För att bidra till omställning mot nära vård och ökad samverkan behövs IT-system som pratar med varandra såväl internt som externt. För att medarbetare ska få bättre förutsättningar för sitt arbete behövs moderna IT-system som kommunicerar med varandra och därmed bidrar till minskad frustration och en bättre arbetsmiljö. För att fysioterapeuter ska ges möjlighet att använda digitaliseringens fulla potential oavsett huvudman eller organisationsform behövs möjlighet att dels kompetensutvecklas inom området dels få ersättning för digitala besök.

Fysioterapeuter vill skapa ökad delaktighet och förbättrad tillgänglighet genom att digitala hjälpmedel. Fysioterapeuter vill också underlätta digital dialog mellan vårdgivare men också mellan fysioterapeut och patient.

Lyssna gärna på vårt specialavsnitt av En Podd i rörelse där Louise Gottlind (fysioterapeut och digital strateg) pratar med fysioterapeuterna Sara Östhols och Melina Nathanelsson som har erfarenhet av att använda digitala hjälpmedel för fysioterapi. Sara och Melina tänkte nytt och ställde om sin verksamhet. I podden diskuteras vad som är viktigt att tänka på och om rollen som fysioterapeut i ett digitalt möte.   

Sara, Melina och Louise pratar om fysioterapi och digitaliseringens möjligheter

Att bidra till hållbar utveckling!

Att vi behöver göra något för klimatet och att alla behöver vara delaktiga i den omställning mot hållbar utveckling som behöver göras tror jag att vi är överens om. Det är en aktuell diskussion i Glasgow som också diskuterats under veckans Sacokongress. Flera motioner lyfte vikten av att Saco arbetar aktivt för miljön och att vi som fackförbund i federationen gör vår del. Det är därför glädjande att Saco under kongressen fattade beslut om att inrätta ett samverkansråd, Saco klimat, med särskilt fokus på miljömässig hållbarhet. Det är också glädjande att den motion om Agenda 2030 som Fysioterapeuterna skrivit tillsammans med flera förbund fick bifall. Nu står det i Sacos samhällspolitiska program:

”Det internationella samarbetet är avgörande för att nå åtgärder som mildrar klimatkrisen och för att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Målen, som är integrerade i Sacos verksamhet, sammanfaller med det fackliga arbetets kärnvärden: att utjämna maktobalanser och ojämlikhet, möjligheter till försörjning och anständiga arbetsvillkor, en universell och god utbildning och utbyggda socialsystem.”

Ur Sacos samhällspolitiska program som det fattades beslut om vid kongressen i veckan

Att bidra till omställning mot hållbar utveckling genom Agenda 2030 och de globala målen kan vi göra på många sätt. Ett sätt kan vara att öka de hälsofrämjande insatserna och därmed bidra till bättre förutsättningar för vårt klimat. Det finns samband mellan folkhälsa och klimat. Lancetkommissionen för hälsa och klimatförändringar betonar att åtgärder som vidtas för att bromsa klimatförändringar också kan utgör den största möjligheten för förbättrad folkhälsa. Förebyggande insatser och åtgärder bidrar till minskad påverkan på miljön genom minskad läkemedelskonsumtion, minskade transporter och i förlängningen minskad energi- och resursförbrukning. Det blir en win-win för såväl individen som samhället.

Foto av Nataliya Vaitkevich pu00e5 Pexels.com

Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande kan vi bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är fysioterapi, ett icke-farmakologiskt och resurseffektivt behandlingsalternativ, som förstärker andra former av behandling och på så sätt skapar möjligheter för att avsevärt minska hälso- och sjukvårdens påverkan på miljön. Ökad rörelse och ökad fysisk aktivitet bidrar till såväl bättre hälsa som bättre miljö. Förändringar i resvanor genom att byta transportsätt från bil till vilket annat transportsätt som helst minskar risken för livsstilssjukdomar. En förändring som på samma gång bidrar till förbättrad luftkvalitet, vilket i sin tur minskar sjukdomsbördan och antalet dödsfall relaterat till luftföroreningar osv osv.

För att fördjupa bilden av hur fysioterapi kan bidra i omställning mot hållbar utveckling läs gärna Fysioterapi och hållbar utveckling- hänger det ihop och varför behöver vi engagera oss eller lyssna på En podd i rörelse avsnitt sju med Annie Palstam och avsnitt 36 med Kristina Taylor.

För att kunna påverka omställning mot hållbar utveckling är vi många som behöver bidra. Nationer, företag, myndigheter, organisationer och individer. Alla kan göra något för att försöka påverka mot en mer hållbar utveckling. De beslut som Sacos kongress fattade i veckan blir viktiga för framtiden. Jag som nyvald i Sacos styrelse ser fram emot att få jobba vidare för ett Saco klimat. Jag är glad och hedrad över att ha fått förtroendet tillsammans med resten av styrelsen.

Sacos nya styrelse Tobias Olsson, Åsa Fahlén, Magnus Hedberg, Heike Erkers, Kristina Taylor, Göran Arrius, Cecilia Winberg, Ulrika Lindstrand, Albert Ohlin, Ida Kåhlin och Matz Nilsson. På bilden saknas Sofia Rydgren Stale

Har du sagt tack till ditt skyddsombud?

Det var tufft innan men det är tuffare nu. Coronapandemin har förvärrat utgångsläget ytterligare och ökat belastningen och pressen på professionerna inom hälso- och sjukvården. Vi ser idag ett uppdämt behov av rehabilitering. Välfärden behöver fler medarbetare och vi behöver bra förutsättningar för vårt arbete. För fysioterapeuter innebär det förutsättningar att arbeta patientsäkert genom evidensbaserade arbetssätt, realistisk bemanning och reglerad rätt till kompetensutveckling. Några av dessa punkter lyfts i den debattartikel som förbundet skrivit i Altinget tillsammans med andra professionsförbund. Vi lyfter behovet av ett statligt ansvarstagande för att säkerställa en likvärdig tillgång till alla de professioner som krävs för att möta behoven, behovet av samlade och riktade insatser med syfte att stärka tillgång till primärvårdens professioner, öka samverkan, interprofessionellt arbete samt säkra den framtida kompetensförsörjningen. Utöver detta ser vi behovet av en nationell reglering som säkerställer att samtliga professioner får tillgång till den fortbildning som uppdraget kräver samt en ökad satsning på samverkan mellan lärosäten och primärvård i syfte att skapa bättre möjligheter att bedriva forskning samt medverka i grund- och vidareutbildning av primärvårdens professioner.

I samarbete med Sveriges arbetsterapeuter, Sveriges läkarförbund, Sveriges psykologförbund, SRAT, Sveriges tandhygienister, Svenska barnmorskeförbundet, Sveriges farmaceuter och SSR.

Förutsättningar som vi kan skapa tillsammans på de arbetsplatser där vi befinner oss. I detta arbete är det många som är viktiga inte minst de skyddsombud som finns på våra arbetsplatser. I veckan har Skyddsombudens dag uppmärksammats på olika sätt. Det är en viktig dag som också blir en påminnelse om ett viktigt uppdrag och arbete som utförs varje dag, varje vecka och varje månad.

Bild från Arbetsmiljöverket

Skyddsombud har en betydelsefull roll i arbetet för en bättre arbetsmiljö, och coronapandemin med dess följdverkningar gör arbetsmiljöarbetet viktigare än någonsin. Under pandemin har skyddsombuden behövt hantera många komplicerade arbetsmiljöfrågor, som risker med dubbelarbete, smittrisker, oro, snabba omställningar och risker kring hög arbetsbelastning. Uppdraget som skyddsombud innebär att vara uthållig, att ihärdigt föra medarbetarnas talan, att se missförhållanden och uppmärksamma arbetsgivaren på dessa, samt att driva på för åtgärder och förbättringar i samverkan. Uppdraget innebär även att förvalta det mandat som staten har gett oss och att se till att arbetsmiljöregelverket följs. De senaste åren med pandemi har tydliggjort för alla att det behövs skyddsombud på alla arbetsplatser.

För oss inom Fysioterapeuterna är arbetsmiljöfrågorna viktiga. Engagemanget är högt i vårt förbund, och vi är många som arbetar för att alla medlemmar ska ha en god arbetsmiljö. Som skyddsombud eller huvudskyddsombud på din arbetsplats är du helt central i det arbetet. Därför vill jag rikta ett stort tack till dig för att du är skyddsombud!

I veckans En podd i rörelse pratas det arbetsmiljö med Anders Westlund, utredare med fokus på arbetsmiljöfrågor SKR. Vilka roller och uppdrag har vi utifrån våra olika organisationer och hur kan vi arbeta tillsammans.

En podd i rörelse med Anders Westlund, SKR

Omställning pågår!

Välkommen till Fysioterapi 2021! Vilka dagar- att dela upplevelser och erfarenheter av vad vi som fack- och professionsförbund gör tillsammans för fysioterapeuters och sjukgymnasters förutsättningar för ett hållbart och utvecklande yrkesliv. Det är tillsammans som vi bidrar till att skapa förändring. Det är genom små och ibland stora steg framåt som vi påverkar för framtiden. Det är genom ihärdigt och strategiskt arbete som vi gör skillnad.

Så började mitt invigningstal vid Fysioterapi 2021 som i veckan samlat 1 500 fysioterapeuter från hela landet. Temat för i år var Omställning pågår. Det pågår en omställning och en rörelse inom svensk hälso- och sjukvård. Där fokus kommer att gå från delar till helhet, från reaktiv till proaktiv, från hus till närhet och från passivitet och till patienter som aktiva medskapare. En rörelse där vi alla är delaktiga och genom att välja det som tema vill vi dels fortsätta samtalet om vad omställning kan innebära för det har vi ju redan påbörjat dels lyfta vår betydelse i omställningen. Något som lyftes vid samtal med Lisbeth Löpare Johansson, SKR och Maria Hilberth, Socialstyrelsen.

Om fysioterapeuters roll i omställning till nära vård. Samtal med Lisbeth Löpare Johansson och Maria Hilberth

Fysioterapi 2021 är en möjlighet att under två dagar komma samman, få prata med varandra och lära av varandra kring det som intresserar oss. Fysioterapi är ett brett kunskapsområde och att vara fysioterapeut är ett brett yrke med många möjligheter. Det syns inte minst i programmet som innehåller olika former för lärande inom områden som högintensiv intervallträning, e-hälsa, karriärvägar, artros, dans- och yoga, stroke, smärta, motorisk bedömning, träning vid psykisk ohälsa, träning efter graviditet och mycket mycket mer. Studion var en samlande punkt mellan pass och också en möjlighet att höra mer om frågor som är viktiga för oss som fysioterapeuter.

Bilder från studion: Shereen (som fick pris för bästa poster), Ingela, Anke, Sofia, Torbjörn, Mikael, Helena, Annie och undertecknad

Vi lär av varandra och det har vi gjort under pandemin vilket socialministern tog upp i vårt samtal. Lena Hallengren betonade också vikten av hälsofrämjande arbete och vårt gemensamma ansvar för en god folkhälsa.

Samtal med socialminister Lena Hallengren om lärdomar från pandemin

Tack till alla som deltog vid Fysioterapi 2021! Tack till alla talare och gäster som bidrog till att skapa dagar fulla av energi och lust att arbeta vidare tillsammans.

Tack för alla konferensselfies som ni skickade in under Fysioterapi 2021!

Om värdet av goda relationer

Hur skapar vi förändring och hur bidrar vi till en bättre hälso- och sjukvård för dem som vi är till för. Viktiga frågor och med många olika svar. Svaren beror på vem du frågar och kan också bero på vilken politisk tillhörighet de har, var i landet man befinner sig och var man arbetar eller verkar.

Mindre än ett år till val och diskussioner kring de olika partiernas frågor börjar synas allt mer. I veckans diskussion på LIF var representanterna från olika partier överraskande överens inom flera frågor. De berättar om samarbete och om hur de driver olika frågor tillsammans. Just samarbete och att driva frågor tillsammans tror jag är en väg framåt. Frågor som lyftes och som berör många är till exempel rätt till kompetensutveckling, vikten av att statliga satsningar går till de som arbetar i välfärden och rätten att som patient själv bestämma över sin egen data.

Acko Ankarberg, Kristina Nilsson, Sofia Nilsson och Camilla Waltersson Grönwall

Värdet av goda relationer kan inte underskattas. Relationer där vi har förståelse för varandras perspektiv, respekt för varandras förutsättningar och en nyfikenhet. Jag är säker på att en sådan enkel sak som goda relationer kan bidra till förändring och till en bättre hälso- och sjukvård. Det kan tyckas enkelt men genom att prata med varandra och bygga relationer bidrar vi också till förståelse för varandras perspektiv och vardag. Professioner som pratar med varandra får förståelse för vilka behov vi har. Vi kan ha olika behov men mycket är samma. Vi behöver alla en god arbetsmiljö, vi förtjänar alla en lön eller ersättning som motsvarar uppdrag, ansvar och kompetens och vi behöver kompetensutveckling för att vara uppdaterade i den senaste kunskapen och för att kunna arbeta patientsäkert. Vid förra veckans dialogmöte på SKR fick vi höra om Byske VC där arbete i team utifrån patientens behov har lett till minskad prestige, snabbare beslut och en ökad tillgänglighet för patienter. Om vi ska fortsätta arbeta i stuprör blir vi aldrig klara. 

När vi som profession bygger relation med patienten får vi förståelse för varandras perspektiv och vardag. Genom att arbeta personcentrerat och i handling utgå från individen och dennes behov och förutsättningar kan vi också skapa och bidra till en hälso -och sjukvård som är bättre. Genom kontinuitet, genom att bygga en relation och genom att ibland våga vara långsiktig i sitt arbete bidrar vi till något som är bättre.

Vi är inte alltid överens och vi har inte alltid samma mål eller bild av verkligheten men om vi har en god relation kan vi prata om det. En god relation som bygger på öppenhet och vilja att förstå. För Fysioterapeuterna är det viktigt med relationer och vi tror att det är genom samarbete och samverkan som vi kan komma vidare. Det är genom vårt tillsammans som vi bidrar till förändring. Nästa vecka samlas vi till Fysioterapi 2021 för konferens och för möjlighet att lära tillsammans med och av varandra. Över 1 000 fysioterapeuter och sjukgymnaster som bidrar till ett starkt tillsammans.

Dags för Fysioterapi 2021! Denna gång digitalt!

Börja med barnen! Vår framtid!

Det är många barn i Sverige som mår bra. Men det finns också många barn och unga som kämpar med olika tillstånd. Stress och ångest, smärta och olika former av funktionsnedsättningar som skapar utmaningar i vardagen. I barnkonventionen läser vi att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Vi läser också att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt att barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Detta är viktiga frågor som ständigt bör lyftas fram och aktualiseras.

I veckan presenterade regeringens särskilda utredare Peter Almgren sitt slutbetänkande om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga till statsrådet Hallengren. Ett slutbetänkande som lyfter vikten av att kunna följa upp hälsa hos barn och unga och att kvalitetssäkra de verksamheter som arbetar förebyggande och hälsofrämjande.

Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård (SOU 2021:78) 

Ett sätt att kvalitetssäkra dessa verksamheter är att tillgodose att det finns en bredd av kompetenser som kan arbeta med den bredd av behov som vi ser hos de barn och unga som besöker mödrahälsovård, BVC, ungdomsmottagningar och elevhälsa.

Fysioterapeuterna ser behovet av en breddning av kompetenser. För barnens skull. Vi har länge drivit frågan om att elevhälsan måste stärkas och bli en sammanhållen del av hälso- och sjukvården. Teamet som arbetar med elevhälsan behöver byggas ut med fler professioner exempelvis fysioterapeuter, för att barn och unga ska få bättre och snabbare hjälp och stöd, oavsett om syftet är att de ska nå utbildningens mål eller för att alla barn ska må bra.

Det finns många uppdrag för fysioterapeuter inom elevhälsan. Några exempel är att bidra till ökad fysisk aktivitet, arbeta förebyggande för såväl elever som personal samt att bedöma smärta från rörelseapparaten, motorisk funktion, långvarig smärtproblematik, neuropsykiatriska diagnoser och ohälsa relaterad till stress/nedstämdhet för att kunna remittera vidare till lämplig vårdgivare inom hälso- och sjukvården. I En podd i rörelse kan du höra mer om hur det kan löna sig med fysioterapeut i elevhälsan.

Att vara människa är att vara komplex och att behöva olika saker för olika behov. Det är därför inte hållbart med stuprör eller med enkla lösningar på komplexa problem. Det lönar sig med en bredd av kompetenser och det lönar sig med fysioterapeuter inom elevhälsan för barnens skull. Något som flera av våra partier skrivit motioner om vilket är glädjande. Vi är många som vill förändring.

Foto av Sharon McCutcheon pu00e5 Pexels.com