Elevhälsa+ fysioterapeut=sant

Det är många barn i Sverige som mår bra. Men det finns också många barn och unga som inte mår så bra. Psykisk ohälsa, stress och ångest, smärta och olika former av funktionsnedsättningar kan bidra till att skapa utmaningar i vardagen. Fysioterapeuterna har länge drivit frågan om att elevhälsan måste stärkas och bli en sammanhållen del av hälso- och sjukvården. Teamet som arbetar med elevhälsan behöver byggas ut med fler professioner, t.ex. fysioterapeuter, för att barn och unga ska få bättre och snabbare hjälp och stöd, oavsett om syftet är att de ska nå utbildningens mål eller för att alla barn ska må bra.

En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (Dir. 2019:93), Peter Almgrens delbetänkande

I veckan överlämnade regeringens särskilda utredare Peter Almgren det första betänkandet om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga, till statsrådet Hallengren. Almgren föreslår många åtgärder som vi tycker är bra och som vi tror skulle skapa bättre förutsättningar för att barn och unga ska få rätt stöd när så behövs. Det är bra att det i betänkandet presenteras förslag på en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård genom hela uppväxten med en tydlig definition av ansvaret för att främja hälsa. Det är bra för såväl barn, unga som vuxna att det föreslås en lagförändring i hälso- och sjukvårdslagen om att främja hälsa likväl som att förebygga ohälsa. Det är också bra med förslag inom områden som primärvård, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri som betonar vikten av tvärprofessionella team. Det är mycket positivt att fysioterapeuter lyfts fram som en av de professioner som behövs i ökad utsträckning för att möjliggöra hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det är bra med ett nationellt hälsovårdsprogram som betonar vikten av samverkan mellan aktörer och som vill se primärvården som navet för barn och ungas hälsa.

I omställning till en mer nära och sammanhållen vård kommer primärvården behöva byggas ut rejält vilket utredaren också tar upp då han kräver en förstärkning i primärvården gällande både resurser, kompetens och metoder. Detta är viktigt för alla de professioner som arbetar inom primärvården. Det är inte hållbart att enbart utöka uppdraget. Primärvårdens förutsättningarna för att ta sig an ett nytt uppdrag måste finnas från början. Det måste finns personer som kan göra jobbet, kompetens för ett bredare uppdrag och metoder och forskning som driver utvecklingen vidare. Här behöver arbetsgivare och beslutsfattare möjliggöra detta genom att tillföra resurser, tid och strukturer som möjliggör ett bredare uppdrag.

En utökad elevhälsa med ett utökat uppdrag bidrar också till en ökad belastning på de få professioner som idag arbetar inom elevhälsan. Ett ibland redan splittrat uppdrag med många kontaktytor och med breda ansvar. Även inom elevhälsan kommer det att behövas tillföras förstärkning av resurser, kompetens och metoder. Utredaren föreslår att elevhälsan kan innefatta fler professioner vilket är en fråga som förbundet drivit länge. Det behöver dock specificeras i lag vilka professioner som skulle kunna ingå i ett sådant bredare uppdrag. Det är precis som utredaren skriver viktigt med en numerär lägstanivå för elevhälsans professioner och en tydligare uppföljning av tillgången till elevhälsans professioner. Fysioterapeuter behöver bli en självklarhet i elevhälsan och det kommer löna sig för både barn och unga såväl som för skolan vilket blir tydligt i intervjun med Johan Hallberg som är rektor på Malmaskolan.

Om du vill läsa mer om vad en fysioterapeut kan göra inom elevhälsan lyssna gärna på En Podd i rörelse, avsnitt 10, med Linnea Kärdevik som arbetar som fysioterapeut på Malmaskolan.

Liksom utredaren beskriver ser vi idag att fysisk inaktivitet ökar hos barn och unga. Fysisk inaktivitet har konsekvenser för barns mående, fysiskt såväl som psykiskt. Utöver detta ser vi också en ökande andel av barn och unga som inte mår bra på grund av psykisk ohälsa. Övervikt, nedstämdhet, huvudvärk, smärta i rörelse- och stödjeorganen är vanligt förekommande. Hos barn och unga med funktionsnedsättningar blir detta ännu tydligare då de kan behöva individuellt anpassat stöd till fysisk aktivitet och över längre tid. Fysioterapeuters kompetens bidrar till att främja hälsa, främja motorisk utveckling, minska smärta, stärka fysisk självkänsla, ge råd om och följa upp fysisk aktivitet. Fysioterapeuter bidrar med specialkunskaper om hälsa och ohälsa i rörelseapparaten och en helhetssyn om barn och ungas förutsättningar. Vi tror att med en bredare kompetens inom elevhälsan kan alla barn och unga få bättre förutsättningar för jämlikt lärande och jämlik hälsa.

Det behövs fler fysioterapeuter

Kommuner har svårt att rekrytera fysioterapeuter till lediga positioner, regionerna kan inte leva upp till målen i vårdförloppen och de fysioterapeuter som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård har hög arbetsbelastning och få möjligheter till återhämtning. För såväl patientsäkerheten som framtidens behov behöver det anställas och utbildas fler fysioterapeuter. Efterfrågan beräknas enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, öka med 15 % fram till år 2035.

Bristen på fysioterapeuter är verklig och beskrivs av UKÄ. Det är redan nu brist på fysioterapeuter i regioner och kommuner och det är stor risk att bristen blir ännu större framöver.

Skärmklipp från UKÄs hemsida

UKÄs siffror överensstämmer med Socialstyrelsens planeringsstöd som beskriver brist på fysioterapeuter i 13 av 21 regioner. Det är framför brist på erfarna fysioterapeuter och framför allt i mindre orter.

Behovet av fysioterapeuters kompetens är stort och kommer att fortsätta öka framöver. En anledning är de utökade uppdrag som primärvården kommer att få vid omställningen till en god och nära vård. Omställningen kommer att innebära ett ökat fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser och därmed ett ökat behov av fysioterapeuters kompetens inom såväl regiondriven primärvård som kommunal hälso- och sjukvård. Fysioterapeuter har redan idag ett utökat ansvar inom primärvård som första instans för personer med smärta i muskler och leder. Fysioterapeuter som första bedömare leder till ökad tillgänglighet, nöjdare patienter, bättre hälsa och bättre användande av primärvårdens resurser. Fysioterapeuter lönar sig. Det finns ett ökat behov inom specialistsjukvården under pandemin, ett behov som kommer att finnas under lång tid framöver. En tredje anledning är den ökande andelen äldre i befolkningen som leder till en ökande efterfrågan på fysioterapeuters kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård.

Bild från Fysioterapi ger resultat, ett faktablad från Fysioterapeuterna om hur fysioterapeuter i primärvård kan löna sig

Nu införs personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på löpande band inom regionerna. Sex i fjor, fyra redan i år och 18 påbörjade. Under 2020 infördes vårdförlopp för höftledsartros – primärvård, kritisk benischemi, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit, schizofreni och stroke och TIA. I regionernas rapport om införande beskrivs förändringsbehov som är svåra att åtgärda, till exempel bristen på fysioterapeuter när det är många vårdförlopp som behöver fysioterapeutiska insatser och även tillgång till fysioterapeut under helgtid.

Syftet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp är att man som patient ska få behandling och vård utifrån bästa tillgängliga kunskap oavsett bostadsort och bakgrund, att vården ska upplevas som välorganiserad och helhetsorienterad och att livskvalitet och nöjdhet med vården förbättras och bli mer jämlik och jämställd. Personcentrerat förhållningssätt berörs i det senaste avsnittet av En podd i rörelse där jag samtalar med Hans-Inge Persson som beskriver sig själv som förändringsambassadör för den personcentrerade vården.

En podd i rörelse med Hans-Inge Persson och mig

Fysioterapeuter beskriver redan idag hög arbetsbelastning, höga krav på produktion och brist på möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning. För att regioner och kommuner ska kunna leva upp till de högt ställda målen med vårdförloppen behövs det fler fysioterapeuter. Att satsa på fysioterapeuter lönar sig både på kort sikt och på lång sikt.

  • Det behövs fler fysioterapeuter som arbetar inom primärvården.
  • Det behövs fler fysioterapeuter inom specialistsjukvården som kan tillgodose det akuta behovet av rehabilitering på såväl vardag som helg.
  • Det behövs fler specialistfysioterapeuter som bidrar i införande och utvärdering av vårdförlopp samt uppdatera desamma så att de verkligen utgår från bästa tillgängliga kunskap.

Satsa på specialistfysioterapeuter!

I veckan utsågs en utredare som ska se över kraven på sjuksköterske- och barnmorskeexamen med ett delsyfte att säkerställa att målen för båda yrkesexamina svarar upp mot kompetensbehov inom framtidens hälso- och sjukvård. Bra så! I nästa vecka borde det utses en utredare som ser över delmålen för fler professioner i svensk hälso- och sjukvård men också utreder möjligheten till statligt reglerad specialistordning för fysioterapeuter.

Från veckans twitterflöde

Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv bransch där efterfrågan på specialiserad kompetens växer starkt. En statligt reglerad specialistordning för fysioterapeuter ger såväl arbetsgivare som allmänhet en korrekt och tydlig vägledning till vilken kompetens som finns. En specialistordning måste utvecklas i samverkan mellan myndigheter, vårdgivare och professionen för att möta samhällets behov och för att vara patientsäker. Fysioterapeuter har sedan 1993 kunnat bli specialist inom 17 olika områden och idag är ca 10 % av förbundets medlemmar specialister men det är stor skillnad över landet var specialister arbetar och verkar. Det finns utrymme för och behov av fler och det finns också behov av en ökad spridning över landet för att kunna erbjuda jämlik fysioterapi.

En specialistfysioterapeut har en bred akademisk och klinisk kompetens och kan bland annat medverka till kvalitetsutveckling, kan ta sig an komplicerade kliniska frågeställningar och handleda studenter och kollegor. I Region Sörmland finns det specialistutbildningstjänster för fysioterapeuter. En specialistfysioterapeut inom primär hälso- och sjukvård besitter fördjupad kunskap inom olika former av specificerad rehabilitering och metoder för att förhindra långvarig sjukskrivning och kan bidra till en förbättrad triagering. Specialistfysioterapeuter inom respiration har under pandemin tagit fram behandlingsriktlinjer, rekommendationer och undervisat kollegor kring covid-19 och fysioterapi. Det finns fler exempel.

Malin Löf som har en specialisttjänst inom BUP i Norrköping, bild från Fysioterapi

En specialistfysioterapeut är bra för verksamheten och kan bland annat ansvara för implementering av evidens och nya arbetssätt, ansvara för utveckling av vårdprogram och riktlinjer, ansvara för internutbildning och kollegialt lärande, delta i forskning och bedöma/behandla patienter med komplexa behov. Fysioterapeuter med specialistkompetens stimulerar till en kostnadseffektiv, patient- och kvalitetssäker verksamhetsutveckling.

En chef som vill utveckla sin verksamhet, som vill hitta nya arbetssätt, arbeta mer personcentrerat och ligga i framkant gör rätt i att dels se över vilka behov som finns inom verksamheten dels anställa specialistfysioterapeuter inom detta område. I Sörmland har man redan gjort det, så även i Östergötland och Västra Götaland. Det lönar sig att anställa specialistfysioterapeuter.

Beslut för en bra personalpolitik

Det är bra att det tillförs medel till hälso- och sjukvården i den vårändringsbudget som presenterades i veckan. Det är bra att regioner och kommuner kan presentera ekonomiska resultat på 51,5 miljarder för 2020 (SCB). Det bidrar till trygghet och stabilitet i välfärden och möjlighet att förbättra och förändra. Det hade varit bra om en del av de pengar som tillförs går till medarbetarna i hälso- och sjukvården. Det hade varit bra om regioner och kommuner gjort ansträngningar för att försöka behålla dem som väljer att säga upp sig för att arbetsvillkoren är dåliga eller för att löneutvecklingen är otillräcklig. Kommer region- och kommunledningarna att fatta beslut som stöttar medarbetarna och därmed verksamheterna? Satsningarna måste hamna där det är avsett, i verksamheterna. Det måste bli tydligt för t.ex. medarbetarna att det inte bara är fluffiga ord och pappersplaner, utan att det leder till konkret handling.

Magdalena Andersson presenterar vårdbudgeten. Skärmklipp från SVT

Det är kostsamt att ha dålig personalpolitik, och nu finns för första gången på länge resurser för en nystart. Vi efterlyser en konkret och långsiktig plan från politiker och arbetsgivare i regioner och kommuner om vinsterna från 2020 och de nya tillskott som nu tillkommer ska tillvaratas. Fysioterapeuterna vill delta och bidra i samtal om hur vi långsiktigt och tillsammans kan lösa denna utmaning. Vi har redan nu några förslag till beslutsfattare och arbetsgivare på hur ni kan visa att ni tar ansvar, att ni lyssnar på och involverar medarbetarna och på hur ni kan bidra till ett hållbart arbetsliv och en hållbar personalpolitik.

Fysioterapeuterna tycker att beslutsfattare ska:

  1. Se över och förbättra dagens ersättningssystem inom primärvården. Ersättningssystemet behöver möta individens behov och fysioterapeuter måste ges möjlighet att ge rätt och rimlig vård utifrån de behov och förutsättningar som patienten har. 
  2. Bygga in kompetensutveckling för medarbetarna. Krav på kompetensutveckling bör regleras för en patientsäker och jämlik vård. Det är för stor andel fysioterapeuter som idag inte har möjlighet till kompetensutveckling. Det är många som på eget initiativ skaffar sig kompetensutveckling på fritiden och till och med betalar den helt själv. Detta är varken acceptabelt eller hållbart. Varken för verksamheterna, fysioterapeuterna eller patienterna.

 Fysioterapeuterna tycker att arbetsgivarna ska:

  1. Se över och utvärdera den lönestruktur som finns för fysioterapeuter. Ingångslönen behöver höjas och löneutvecklingen måste bli tydligare. Våra medlemmar förtjänar och förväntar sig individuell och differentierad lön som speglar ansvar, kompetens och erfarenhet. De förtjänar och förväntar sig också möjligheten att kunna påverka sin löneutveckling genom sitt arbete.
  2. Involvera medarbetare och skapa delaktighet i förändringar som planeras och hur arbetet planeras. Fysioterapeuter är lösningsfokuserade och målinriktade och kan bidra i förändring och förbättring av verksamhet. Det är viktigt för såväl individ som arbetsmiljö att själv få möjlighet att påverka den verksamhet man arbetar i. Det handlar om tillit och förtroende.
  3. Ge tid och utrymme för kompetensutveckling. Erbjud introduktion och mentorskap till alla nyanställda och ge fysioterapeuter utrymme till tid för kollegialt lärande.  
  4. Se medarbetarnas kompetens och erfarenhet. Lägg tid och engagemang på de medarbetare som finns i verksamheten och låt dem utvecklas, påverka och vara delaktiga i såväl planering som förändring. Då kommer ni att se utveckling och resultat som är positiva både för verksamheten och patienterna!

Arbetsgivare och beslutsfattare behöver ta ansvar för professionerna inom hälso- och sjukvården och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med allt som det innefattar. Att lösa långvarig kompetensbrist med dålig personalpolitik och övertid håller inte. Fysioterapeuterna deltar gärna i samtal om hur vi långsiktigt och tillsammans kan lösa denna utmaning!

Nu räcker det!

Varje dag undantrycker jag tankar på hur orimligt tempot är, hur låg lönen (och löneutvecklingen) är och hur djup den etiska stressen är när verksamheten bedrivs med fokus på produktion och olika ”kvalitetsparametrar” som är usla mått på just kvalitet. På grund av stressen i arbetet har jag i perioder problem med dålig sömn, brist på ork och det är svårt att underhålla alla vänskapsrelationer för jag är så socialt trött efter alla kontakter en haft under en arbetsvecka. Jag känner mig som en hycklare varje gång jag ger råd till patienter som tampas med stressrelaterade besvär. Har övervägt att sluta sen jag började jobba i primärvården för snart ett årtionde sedan och det är jag inte ensam om. Jag förbereder mig mentalt och praktiskt för att arbeta inom andra verksamhetsområden eller helt byta yrkesbana.

En kommentar från fysioterapeut på Dagens Medicin

Citatet ovan är en av många kommentarer på debattartikeln som publicerades i Dagens Medicin om fysioterapeuters förutsättningar för sitt arbete. I de många kommentarerna och i artikeln beskrivs en arbetsmiljö som är under all kritik och en löneutveckling som har mycket övrigt att önska. Artikeln är fortsatt den mest lästa och mest kommenterade på Dagens Medicin vilket visar att detta är ett stort och verkligt problem för fysioterapeuter inom svensk hälso- och sjukvård idag 2021. Problemet finns oavsett huvudman.

Jag vill påtala att arbetsvillkoren i många kommuner inte är bättre. Jag arbetar i en liten kommun med ansvar både för ett helt särskilt boende, korttidsboende 8 platser samt hemsjukvård i hela kommunen med långa restider ibland. Därtill täcker jag upp för arbetsterapeuten när hon semester eller annan ledighet. Jag har gått ner i tid för att orka men situationen är svår och allt jobb finns kvar när jag är där igen. Jag sover nästan dag nästan efter jobbet. Jag arbetat som fysioterapeut på sjukhus många år så jag har att jämföra med.

Kommentarerna från kollegor väcker många känslor hos mig. Jag känner ilska när jag läser hur kollegor inte får möjlighet att ta rast under arbetet, hur de drabbas av magsår, hur de jagar pinnar med redan fulla tidböcker, hur de ses som servicepersonal och hur det inte får möjlighet att på ett patientsäkert och hållbart sätt ges möjlighet att arbeta med patienter utifrån sin professionella kunskap. Detta överensstämmer väl med den undersökning som Fysioterapeuterna gjorde inom primärvården 2019, där var fjärde fysioterapeut beskriver att de inte har tid att arbeta på ett patientsäkert sätt. Hög arbetsbelastning och ersättningssystemens utformning beskrivs som de främsta anledningarna till att en inte kan göra ett bra arbete och sköta sina arbetsuppgifter på ett patientsäkert sätt. Fysioterapeuter tvingas jaga antal besök i stället för att se till vilka insatser som bäst hjälper patienterna eller åtgärder som kan förebygga eller hjälpa från sjukdom. Detta skapar etisk stress och pressade scheman där såväl arbetsmiljö, kompetensutveckling och patientsäkerheten drabbas för att nå de produktionskrav som ställs från regionerna. Det borde vara självklart att fysioterapeuter har en arbetsmiljö som främjar ett långt och hållbart arbetsliv och det är arbetsgivarens ansvar.

Jag blir ledsen när jag läser om hur människor i välfärdens professioner behandlas på sina arbetsplatser. Att inte deras värde uppskattas mer och att man inte kan förvänta sig en lön som motsvarar ansvar och kompetens. Jag blir också ledsen av att läsa sifforna från ovannämnda enkät som visar att så många som 43 procent av de svarande under det senaste året har funderat på att byta yrke. Av dessa är majoriteten mellan 26 och 33 år, alltså de vi förväntar oss ska arbeta inom sektorn många år framöver. 

Hur svårt kan det vara tänker man? Problemen som beskrivs är i de flesta fall arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljö, lön och tid för kompetensutveckling faller på arbetsgivaren. Så återigen frågar jag hur svårt kan det vara? Det handlar om möjlighet att påverka sin egen arbetsdag och att få möjlighet till återhämtning. Det handlar om möjlighet att genom engagemang, kunskap och kompetensutveckling ha en rimlig löneutveckling under sitt arbetsliv. Det handlar om att möjlighet att ha uppdaterad kunskap och möjlighet till fortbildning. För som arbetsgivare borde det väl vara viktigt med medarbetare som känner glädje inför att gå till jobbet, som stannar kvar och utvecklas på sin arbetsplats, utvecklar arbetsplatsen och som känner att det arbete som de utför har ett värde? Tänk om svensk hälso- och sjukvård var den arbetsgivare som hade flest nöjda medarbetare?

Men jag känner också glädje när jag ser kraften i det som skrivs, engagemanget och viljan till förändring. Det är tillsammans som vi kan få förändring. Tillsammans på arbetsplatser, tillsammans inom facket och tillsammans inom professionen. Frågorna som lyfts fram i artikeln är högt prioriterat för förbundets arbete. Vi ska ha goda möjligheter till kompetensutveckling under hela yrkeslivet, och det borde vara självklart med en tydlig koppling mellan kompetensutveckling och löneutveckling. Att behöva utbilda sig på fritiden, att inte få högre lön när man har erhållit masterexamen eller specialistkompetens, att inte ha tid till reflektion med kollegor är kontraproduktivt för såväl medarbetare och som för verksamheten. Genom de berättelser som delas väcks känslor som ger mig och andra fackliga förtroendevalda riktning, mening och kraft att arbeta vidare tillsammans för att man som fysioterapeut ska få bättre förutsättningar för sitt arbete. Det borde också väcka känslor hos dem som fattar beslut om den vardag som vi arbetar i. Kompetensförsörjningen i verksamheterna är ett problem och kommer att fortsätta att vara ett problem om inte arbetsmiljön blir bättre och om inte lönerna blir bättre.

Nä, som ensamstående mamma till två barn i skolåldern så måste jag ha en gnutta energi över efter jobbet för att ägna mig åt barnen. Att gå ner i tid är inte en ekonomisk möjlighet (jobbar 100%). Tyvärr vet jag inte var den önskvärda energin ska komma från i nuläget. Jag är helt slut, både mentalt och fysiskt. Orkar inte träna, glömmer saker, slutar prata mitt i en mening, stirrar rakt fram i tomma intet. Barnen undrar varför mamma beter sig så konstigt, är så irriterad och inte orkar med någonting längre. Nej, vi sitter i klistret.

Att vi skulle bli färre kommer inte att öka våra löner. Det är fel väg att gå att dra ner på utbildningsplatser eller att inte utbilda fler fysioterapeuter. Det kommer att leda till neddragningar av tjänster, färre valmöjligheter och därmed också färre möjligheter att byta jobb och på så sätt få upp sin lön. Detta har vi sett tidigare när det har varit brist på fysioterapeuter. Det kommer att leda till att de som finns kvar i yrket kommer att få en mer ansträngd arbetssituation. Det kommer sannolikt att leda till att fler patienter blir utan rehabilitering och fysioterapi. I en tid där vi redan vet att det är svårt med tillgänglighet till rehabilitering. I en kommentar nämns den omställning till god och nära vård som är på gång i svensk hälso- och sjukvård. I utredningen lyfter man fram värdet av alla kompetenser i primärvården och utmanar befintliga strukturer. Det kommer att behövas vara många som arbetar inom framtidens hälso- och sjukvård och jag hoppas verkligen att vi är många fysioterapeuter som vill vara med på den resan för en annorlunda framtid. Om primärvården ska bli navet behöver primärvården också utökade resurser både i form av pengar och i form av kompetens. Det är inte hållbart att bara utöka uppdraget.

Det är flera som uttrycker tveksamhet inför sitt yrkesval. Trots att en brinner för sin profession och för att kunna hjälpa patienter till ett bättre liv, det är sorgligt att läsa. Jag har varit fysioterapeut i 30 år och har sällan ångrat mitt yrkesval men jag har inte heller upplevt det som beskrivs i kommentarerna. Det borde räcka nu! Arbetsgivare och beslutsfattare behöver ta ansvar för professionerna inom hälso- och sjukvården och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med allt som det innefattar.

Tillsammans

I veckan har det varit Nordens Dag, som är en påminnelse om den samarbetsöverenskommelse som de nordiska länderna skrev under 1962. Syftet med överenskommelsen var att fördjupa samarbetet mellan de nordiska länderna inom olika områden. Vi i de nordiska fysioterapeutförbunden firade vårt samarbete någon dag i förväg och träffades äntligen efter ett långt uppehåll. Det kändes bra att få komma samman och dela med sig av erfarenheter från covidåret där vi har haft olika förutsättningar. Vi har alla påverkats mycket oavsett hur det nationella strategierna har sett ut. Det känns också bra att få blicka framåt tillsammans och att börja spåna kring hur vi kan samarbeta framöver i frågor som är aktuella för oss alla.

Nordiskt möte med fysioterapeutförbunden från Island, Norge, Danmark, Finland och Sverige

I veckan har jag fått tillfälle att reflektera kring hur man vill kommunicera sitt budskap och hur man vill uppfattas när man gör det. Fysioterapeuterna vill bidra med lösningar och visa att vi är en del av lösningen men det är inte alltid enkelt. När vi till exempel får indikationer på att vi har medlemmar som inte får möjlighet till kompetensutveckling, som deltar i utbildningar på fritiden och som till och med själva ibland får betala för utbildningar. Just frågan om tillgång och möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning delar vi med många andra professioner inom hälso- och sjukvården oavsett huvudman. Här finns det lösningar! Ska hälso- och sjukvårdspersonal kunna ge patienten bästa tillgängliga vård, vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsrönen inom sitt område så krävs kontinuerlig fortbildning- det gäller för alla professioner inom hälso- och sjukvården. En lösning är en tydligare reglering av rätten till fortbildning som Läkarförbundet med flera debatterar om i Dagens Samhälle. Att tillgodose möjlighet till kompetensutveckling kommer i förlängningen att påverka möjligheter till kompetensförsörjning och underlätta rekrytering.

Från Dagens Samhälle

Kommunikation och kompetensutveckling stod på agendan när förbundsstyrelsen träffades digitalt i veckan. Utöver det fick vi möjlighet att börja arbeta konkret med den verksamhetsplan som vi har fattat beslut om. Vilka aktiviteter ska vi göra, hur och när utvärderar vi och hur tillgodoser vi att det blir en tydlig röd tråd i alla förbundets delar kring det gemensamma arbete som ska göras. Viktiga och engagerande diskussioner som leder oss framåt.

Foto av fauxels pu00e5 Pexels.com

Idag släpps nästa avsnitt från En podd i rörelse där jag samtalar med årets vinnare av Fysioterapeuternas kvalitetspris. Priset tilldelades fysioterapiverksamheten vid Skånes universitetssjukhus (SUS) och fysioterapeutprogrammet vid Lunds universitet, för den digitala utbildningsinsats om behandling av patienter med Covid-19 som de genomfört under året. Utbildningen, som utvecklas hela tiden utifrån de behov som finns, pågår fortfarande och kommer att fortgå så länge det finns behov av hur vi bäst tar hand om personer som är eller har varit sjuka i covid.

Från prisutdelningen Anne Sundén, programdirektör för fysioterapeutprogrammet på Lunds universitet, Cecilia Winberg och Sofia Hagel, chefsfysioterapeut på Skånes universitetssjukhus.

Snart är det helg och påsk. Bloggen tar påskledigt men är tillbaka igen 9 april. Önskar er alla en skön och vilsam påsk!

Foto av Karolina Grabowska pu00e5 Pexels.com

Samverkan och digitalisering under Vårdarenan

I veckan har jag fått förmånen att vara med på dels Arbetsterapiforum, vetenskaplig konferens för Sveriges arbetsterapeuter dels Vårdarenan, som Dagens medicin ordnar. Båda två välarrangerade konferenser med brett och intressant innehåll.
Tack för bra dagar! Jag tänkte i veckans blogg utveckla några av de samtal som jag var med i under Vårdarenan

Jag vill också passa på att gratulera Föreningen tidigt föräldrastöd till utmärkelsen Årets Brobyggare. Föreningen arbetar med doulor och kulturtolkar som stöttar inför och vid förlossning samt ordnar kurser i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på olika språk.

Ubah Abdisamad och Bodil Frey från Föreningen Tidigt
föräldrastöd. Bild från Dagens medicin.

Första paneldiskussion var på ämnet hur vården kan återhämta sig efter pandemin. I diskussionen deltog också representanter från Psykologförbundet, Läkarförbundet, Sveriges Farmaceuter och Svensk Sjuksköterskeförening.

Det är många som har jobbat mycket i år och det är många som är trötta och behöver återhämtning. Det kan vara svårt att få till återhämtning när vi fortsatt befinner oss i en pandemi och därför är det viktigt att vi delar på det ansvaret. Arbetsgivarna har ett ansvar genom att följa de avtal som finns och att tillgodose att det finns möjlighet för återhämtning. Regionerna har fått återhämtningspengar och jag kan bara hoppas att de används klokt och att professionerna får vara med och diskutera hur pengarna ska användas. Det ser jag som en självklarhet då det är professionerna som själva bäst vet vilka behov man som medarbetare.

Som medarbetare i vården har du ett ansvar genom att lyssna på dig själv och de behov du har för ditt mående. På Fysioterapis webb ger Åsa Lundin, hälso- och sjukvårdskurator vid SUS, råd om hur man kan hitta utrymme och energi i en hårt ansträngd arbetsvardag. Råden i korthet handlar om att ha ett tillåtande klimat, sätta upp regler, avgränsa uppdraget, lär känna dig själv, sänk ambitionsnivån på fritiden, tanka rätt energi, lämna jobbet på jobbet, fira och berömma varandra samt vända på resonemanget.

Åsa Lundin, kurator i Region Skåne. Utdrag från Fysioterapi

Vi som förbund har ett ansvar genom att vara ett stöd till våra medlemmar och tillgodose att de avtal som finns följs och att man behandlas schysst av sin arbetsgivare.

Vi pratade om samverkan och team som en förutsättning för att kunna klara den framtida hälso- och sjukvården. Samverkan bygger vi tillsammans genom kunskap om varandra, varandras förmågor och förutsättningar. Det måste finnas strukturer och ges förutsättningar för detta viktiga arbete vilket talar för att det ytterst är en ledningsfråga. Det är också en ledningsfråga att våra team fungerar väl. Det går inte att bara luta sig tillbaka och tro att team och samverkan fungerar utan insatser. Ett team behöver kontinuerligt arbeta och utvecklas tillsammans. Ett exempel som ofta tas upp är Southcentral Foundation i Alaska. De har kontinuerliga utbildningar för alla sina team och för alla i teamen. När det tillkommer nya medlemmar i teamet så går hela teamet om utbildningen tillsammans. Utbildningarna leds av chefer vilket visar att detta är viktigt för ledningen.

Dag två deltog jag i en diskussion med Leif Dalberg, Joint Academy och Lisbeth Löpare Johansson, SKR om huruvida hälso- och sjukvården är redo för den digitala utvecklingen. Vi som fysioterapeuter är redo för digital omställning och har varit det en tid. Vi har möjlighet och kunskap att erbjuda digitala besök men vi ska ha ersättning för dem likväl som vi har ersättning för de fysiska besök som vi utför. I dagsläget är detta ett problem för våra företagande medlemmar där det idag endast är sju regioner som erbjuder ersättning för digitala besök.

Leif Dahlberg, Lisbeth Löpare Johansson, Hans Schmidt och Cecilia Winberg under Vårdarenan

Vi behöver diskutera behov och utmaningar först för att sedan koppla till teknik och digitala lösningar. Bara för att den digitala lösningen finns så är det inte den som ska vara styrande för vad vi använder den till. Ett problem är till exempel journalsystem som inte kommunicerar med varandra. Låt oss börja där och hitta en fungerande digital lösning för hur det kan fungera. Och kanske till och med en digital lösning som fungerar nationellt? Det är också många som arbetar med föråldrade system som uppdaterats i oändlighet vilket gör dem svårarbetade och omständliga.

Eftersom samtalet delvis utgick från personer med kroniska sjukdomar och hur digitala hjälpmedel kan vara en del av hälso- och sjukvården måste jag säga att det i samtalet saknades en person med egen erfarenhet. Den som har egen erfarenhet kan bäst själv uttrycka behov, drivkrafter och önskningar. I en studie, som jag gjort i ett tidigare uppdrag, var det tydligt att man ville vara en del i utvecklingen och framtagande av digitala hjälpmedel. Studien inkluderade äldre personer med neurologiska sjukdomar som beskrev att de önskade uppföljning från vården på den data som de registrerar i sina appar. Besöken inom hälso- och sjukvården skulle bli kortare och mer effektiva om man kunde mata in data i förhand.

Snart dags för helg och ta gärna dig gärna tid att se Fysioterapeuternas senaste film om Lovisa som spelar fotboll och har en knäskada. Hennes fysioterapeut heter Roem.
Vad heter din fysioterapeut?

Lovisa och Roem

Attraktion och jämlikhet

I arbetet med omställning till god och nära vård pratas om attraktivitet och attraktorer för att få förändring mot ett nytt sätt att arbeta. Precis som när vi attraheras av en annan person kan vi attraheras av arbetssätt och system i ett nytt sätt att arbeta men vad som attraherar oss är individuellt och det individuella perspektivet behöver man förstå och ha kunskap om för att kunna använda sig av det.

Jag tänker på hur arbetsgivare kan attrahera fysioterapeuter när jag läser det Nationella planeringsstödet från Socialstyrelsen, en beskrivning som visar tillgång till legitimerad personal inom hälso- och sjukvård. Planeringsstödet baseras dels på siffror från 2018 dvs före pandemin, dels på en enkät som har gjorts under pandemin.
I planeringsstödet kan vi läsa att det i 13 av 21 regioner råder brist på fysioterapeuter och att det framför allt är erfarna fysioterapeuter som det råder brist på och att det är i mindre orter som det är svårt med rekrytering. I planeringsstödets slutsatser kan vi läsa att bristen leder till att det blir konkurrens mellan verksamheter. För varje arbetsgivare är det viktigt att kunna behålla de medarbetare som rekryteras. Lön och arbetsmiljö är viktiga faktorer men även möjlighet till kompetensutveckling för att man ska känna att man vill vara kvar. Att erbjuda möjlighet att fortsätta utvecklas i sin yrkesroll på ett hållbart sätt är viktigt. Ett exempel på hur man kan göra finns i Region Sörmland där fysioterapeuter utbildar sig till specialister med bibehållen lön och på del av sin tjänst. Läs gärna mer här.

Nationella planeringsstödet visar även att det är stor skillnad mellan antal fysioterapeuter/100 000 invånare. I Blekinge och Kronoberg är det 105 respektive 109 fysioterapeuter/100 000 invånare medan i Jämtland och Västerbotten är det 172 respektive 178 fysioterapeuter/100 000 invånare. Det kan inte vara rimligt med så stora skillnader i ett land som Sverige. Det leder till ojämlik tillgång för de personer som är i behov av rehabilitering eller fysioterapi vilket har kommenterats av såväl oss som flera patientorganisationer. Det ska inte vara postnumret som avgör vilka möjligheter man får till rehabilitering eller fysioterapi.

I planeringsstödet har det inte ställts några frågor om covid men man är tydlig med att det fortsatt kommer att behövas många som arbetar med personer som har drabbats av covid både i det akuta skedet och för de personer som är långtidssjuka. I senaste nyhetsbrevet från Fysioterapi kan man läsa hur fysioterapeuter inom primärvården tillsammans med andra professioner utvecklat sitt arbete för personer som är långtidssjuka. De råd som de delar med sig av till andra är att samverka med andra professioner, effektivisera kontaktvägar och att vara trygga i att ni har kunskapen att kunna ta hand om dessa patienter på ett bra sätt.

I veckan har vi gått ut med att vår vetenskapliga konferens Fysioterapi 2021 kommer att bli digital. Det kommer bli något helt nytt men framförhållningen ger oss förutsättningar att skapa en interaktiv konferens med många möjligheter till dialog och med ett brett program av föreläsningar, workshops, debatter och interaktiva moment. Temat för årets konferens är Omställning pågår och med en digital konferens blir det en annan upplevelse än den fysiska med större möjligheter att ta del av alla de programpunkter som presenteras. Anmälan till konferens öppnar inom kort. Hoppas att vi ses där!

Dags för digital konferens 19-20 oktober 2021

Betydelsen av kompetensutveckling

I förra veckans En podd i rörelse med Elisabeth Rydwik pratade vi om fysioterapi för äldre och vilka beslut som kan behöva fattas för att det ska finnas tillgång till fysioterapeuter inom den kommunala hälso- och sjukvården. Ett samtal med fokus på lösningar för de som vården är till för. Det råder idag brist på fysioterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård och jag tror att en av nycklarna till att förbättra förutsättningarna för god kompetensförsörjning är möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning för medarbetarna.

I Dagens Medicin skriver Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter,  debattartikeln Säkerställ en kunskapsbaserad kommunal vård. Hon beskriver väl de osakliga skillnader som finns gällande förutsättningarna till fortbildning och livslångt lärande mellan anställda i regioner och kommuner. Den enkät som Sveriges arbetsterapeuter presenterar visar att arbetsterapeuter anställda i kommunal hälso- och sjukvård är mindre nöjda med sin fortbildning och sin totala professionsutveckling än sina regionsanställda kollegor. Det finns sämre möjligheter att delta i såväl akademisk fortbildning som i övriga kurser och konferenser. Färre har en fastställd fortbildningsplan och de har i lägre grad tid avsatt för eget lärande i vardagen. Detta är resultat som väl överensstämmer med de undersökningar som Fysioterapeuterna gjort 2016 och 2019.  Enkätundersökningen från 2016 visade att fysioterapeuter anställda i kommunal verksamhet skattar sin möjlighet att upprätthålla sin kompetens betydligt lägre jämfört med kollegor inom andra verksamhetsområden. Rapporten från 2019 beskriver bland annat att fysioterapeuter i de allra flesta fall, framför allt inom kommunal hälso- och sjukvård, själva får betala för sin specialistutbildning.


Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd, 2016

Möjligheten till kompetensutveckling och att fördjupa sina kunskaper blir ett problem särskilt när vi ser hur belastningen ökar genom en ökad vårdtyngd och brist på kollegor. Samtidigt som man från Nationella Vårdkompetensrådet lyfter behovet av specialistkompetens inom den kommunala hälso- och sjukvården och att en ökad tillgång till legitimerad personal och forskningssatsningar behöver främjas.
Det finns lösningar! Resurser behöver tillgängliggöras för kompetensutveckling och fortbildning, värdet av dessa behöver uppvärderas och vara en del av vardagen samt att man tillgodoser att all personal inom kommunal hälso- och sjukvård får en fastställd fortbildningsplan.

I veckan har jag fått möjlighet till kompetensutveckling genom att delta vid Microsystemfestival. Microsystemfestival är en årlig internationell konferens med möjlighet att lära mer om hur vi kan utveckla och förbättra hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ett mikrosystem är alla de personer som samverkar kring en patients behov, vars arbete tillsammans ger patienten det stöd och den vård som behövs.


Göran Henriks hälsar välkommen till Qulturum och Helen Bevan pratar om ledarskap

På festivalen finns utrymme för samtal med personer som tänker nytt och som ifrågasätter gamla tankar och är modiga nog att våga prova nya saker. Det är en blandning av personer som deltar; personer med egenerfarenhet, forskare, kliniker, teoretiker, pedagoger, professionsföreträdare med flera. Årets tema var Rekindling, återuppväcka, som återkom i flera presentationer på olika sätt. Helen Bevan och Göran Henriks presenterade sju regler för ledarskap som man kan läsa mer om här.
Jag blir också inspirerad av Bob Klabers presentation om vänlighet (kindness) och hur det är en essentiell del av det arbete som vi utför inom hälso- och sjukvård och som vi kanske ibland behöver återkomma till både i tanke och i samtal. Läs gärna hans blogg

Samtalet om rättvisa och hur lätt det är att vi behandlar varandra olika beroende på aspekter som till exempel kön, ras och ålder berör också. Pedro Delgado delade med sig dels av egna erfarenheter dels av hur man har arbetet med frågor som dessa i det sjukvårdssystem där han verkar. Läs gärna mer här.

Att få möjlighet att lära sig nytt och att tänka klart de nya tankar som ny kunskap ger är viktigt oavsett om du är fysioterapeut på en kommun i Västerbotten, fysioterapeut på en slutenvårdsavdelning i Skåne eller om du är förbundsordförande för Fysioterapeuterna. Vi behöver det för att kunna erbjuda den senaste kunskapen till de personer vi möter, för att finna glädje i vårt arbete och för att vi ska utvecklas som människor och i vårt yrke. 

Dags för kvalitetspris!

I veckan har Fysioterapeuterna delat ut sitt kvalitetspris som i år gick till fysioterapiverksamheten vid Skånes Universitetssjukhus och fysioterapiutbildningen vid Lunds universitet. Dessa båda verksamheter har tillsammans tagit fram, utvecklat och drivit en utbildningsinsats kring covid för fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Skåne. Utbildningsinsatsen startades i våras när covid var nytt för de flesta. Innehållet har varierats och anpassats utifrån deltagarnas behov, som skiftat under året. Akut omhändertagande, rehabilitering, teamarbete, patientens perspektiv är några av de teman som har tagits upp. Utbildningen har varit för alla fysioterapeuter och arbetsterapeuter oavsett huvudman och man har också bjudit in studenter som närmar sig examen. Ett väl genomfört arbete och väl värt kvalitetspriset 2021. Stort grattis till er!
Anne Sundén, programdirektör fysioterapiutbildningen, Lunds universitet, Cecilia Winberg, Sofia Hagel, chefsfysioterapeut Skånes universitetssjukhus, Region Skåne

Vid utbildningens senaste seminarium i tisdags pratade en kurator om att hantera långvarig ansträngning. Hon pratade om hur vi får och ger energi, att möjlighet till återhämtning behövs på såväl arbete som fritid. Mycket av det som hon sa var klokt och något som jag tror att vi är flera som behöver ta hänsyn till. Hon bad oss reflektera kring pandemin och om alla konsekvenser är negativa. Utbildningsinsatsen ovan är ett exempel på något positivt som kommit ut av pandemin. En generositet och vilja att dela kunskap som man sällan sett tidigare eller i varje fall inte så tydligt. Samverkan, generositet och en vilja att tillsammans lösa de uppgifter som vi ställs inför är några av de positiva möjligheter som jag hoppas kommer att finnas kvar långt efter att pandemin har lämnat oss. Föreläsningen var viktig för vi vet att arbetsbelastningen är hög för många, redan 2019 sjukskrevs 70 000 personer på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa och 75 procent av dem var kvinnor, enligt Hjärnfondens siffror.


Hjärnfondens vitbok

Hjärnfonden släppte i veckan en vitbok med förslag på hur den stressrelaterade psykiska ohälsan i samhället kan minskas och därmed synliggöra den drabbades situation och bidra till ett hållbart arbetsliv som vi mår bra av. I vitboken förtydligas det gemensamma ansvar som vi har samt att det inte är acceptabelt att lägga allt på den enskilde individen. Det behövs nya beslut och kraftsamling på alla nivåer. Arbetslivet och dess villkor behöver reformeras, drabbade behöver få rätt stöd och vård och vi behöver jobba mer preventivt redan hos våra barn och unga. Ju fler vi blir som adresserar möjligheter och lösningar som lyfter kunskap och goda exempel desto snabbare når vi målet – ett hållbart arbetsliv och ett friskare Sverige.
I rapporten finns flera förslag på hur detta ska kunna göras och också en tydlig bild över vems ansvar som vilken åtgärd ligger på. Några av åtgärderna är stärkt elevhälsa, stärkt uppdrag för rehabiliteringskoordinatorer samt kunskapslyft och ökat stöd till arbetsgivare.


Bild från kortversionen av regeringens arbetsmiljöstrategi

God arbetsmiljö är viktigt vilket syns i den arbetsmiljöstrategi som regeringen publicerade förra veckan” En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 Skr. 2020/21:92″. Kortversionen kan du hitta här. Strategin sammanfattas med punkterna:

  • Ett hållbart arbetsliv – alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
  • Ett hälsosamt arbetsliv – arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
  • Ett tryggt arbetsliv – ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
  • En arbetsmarknad utan brott och fusk – en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.

Fysioterapeuterna ser fram emot det fortsatta arbetet med strategin och de konkreta åtgärder som kommer att behövas för att vi ska få den goda arbetsmiljö som vi alla önskar och förtjänar.


Lisa Svernby och Vidar

I veckan släpptes Fysioterapeuternas andra kampanjfilm. Nu med fokus på Vidar och vad hans fysioterapeut Lisa kan hjälpa honom med. Många barn idag har precis som Vidar problem med snedställning av nacken, som oftast kallas för favoritsida. Om barnet har en favoritsida så är kontakten med fysioterapeut viktig för att skapa en jämn rörlighet och styrka i nacken. Men också för att förebygga och behandla skallasymmetri och säkerställa att motoriken och balansorganen utvecklas som den ska.
Nästa vecka är det sportlov i Skåne och bloggen tar paus en vecka men 5 mars kommer det ett nytt avsnitt.