80 % av de kroniska sjukdomarna kan före­byggas med hälso­främjande insatser. För varje krona som satsas på förebyggande insatser sparas det sex kronor i minskat behov av sjukvård. Siffror från WHO och OECD som tydligt talar om vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det kostar betydligt mer att behandla kroniska sjukdomar i jämförelse med vad det kostar att före­bygga dem. Trots denna kunskap går idag endast 3–4 procent av Sveriges samlade sjukvårds­utgifter till prevention. Det finns stort utrymme för förbättring och stora möjligheter att förändra situationen.

Vi kan arbeta för förändring inom området genom att arbeta tillsammans mellan sektorer, genom en nationell strategi för fysisk aktivitet och kost och genom att planera vårt samhälle så att alla oavsett förutsättningar kan få in mer rörelse i vardagen. Det finns fler exempel på hur vi kan arbeta.  

Ett exempel hittar vi i Östersund där man i kommunen arbetar fokuserat med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete för kommunens invånare. Ett strukturerat och långsiktigt arbete som har lett till besparingar för kommunen, ökad livskvalitet för invånarna och till bättre arbetsmiljö för medarbetarna i kommunen. Ett arbete som initierades av Lars Liljedahl som jag pratar med i veckans podd. Lars är nu kommundirektör i Härnösand och fortsätter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.

Vi är många som under pandemin tillbringat betydligt mer tid utomhus än vanligt. I Örebro flyttande man ut träningen för personer inom psykiatrin för att kunna fortsätta. Träningen som utfördes i en park lockade fler och alla som ville var välkomna vilket var positivt för såväl fysisk som psykisk hälsa.

Ett tredje exempel beskriver hur fysisk aktivitet på recept och förstärkt stöd från fysioterapeut ökar mängden fysisk aktivitet hos personer som är multisjuka och har två eller fler sjukdomar. Ett projekt som genom preventiva insatser, personcentrerat förhållningsätt och motiverande samtal bidrar till beteendeförändring över tid för personerna som deltar.

Av hälso- och sjukvårdens samlade resurser går 85 procent till behandling av kroniska sjukdomar och följd­sjukdomar. Merparten av dessa sjukdomar går dock att före­bygga med förändrade levnads­vanor. Svensk hälso- och sjukvård kan genom preventiva hälso­insatser rädda liv, minska lidande och göra stora besparingar, vilket i sin tur frigör resurser som kan användas till förbättrad hälso- och sjukvård inom andra områden. Det kan vara utmanande att tänka i de banorna och att finansiera sådana insatser men vi har helt enkelt inte råd att inte satsa på folkhälsan med tanke på de utmaningar och den resursbrist som hälso- och sjukvården står inför.

Kan registreringen i system X läsas i system Y? Kan min journalanteckning läsas av min kollega som arbetar med en annan huvudman? Varför behöver jag klicka 21 gånger för att kunna göra färdigt registreringen av min åtgärd? Jag har ett godkänt system för digitala besök men får inte ersättning för det trots att min kollega i grannregionen får det- hur kan det vara så? Vanliga frågor på arbetsplatser runt om i landet inom ett område där jag tänker att vi kan bättre. Svårigheter i arbetet som bidrar till att påverka patientsäkerhet, arbetsmiljö och förutsättningar för fysioterapeuter att genomföra sitt arbete med de bästa möjliga förutsättningarna.

I visionen för e-hälsa skrivs att Sverige år 2025 (det är snart!) ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Ja, pandemin har gett oss en välbehövlig skjuts inom området men frågorna ovan kvarstår för medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård. Vi kan bättre.

För att bidra till omställning mot nära vård och ökad samverkan behövs IT-system som pratar med varandra såväl internt som externt. För att medarbetare ska få bättre förutsättningar för sitt arbete behövs moderna IT-system som kommunicerar med varandra och därmed bidrar till minskad frustration och en bättre arbetsmiljö. För att fysioterapeuter ska ges möjlighet att använda digitaliseringens fulla potential oavsett huvudman eller organisationsform behövs möjlighet att dels kompetensutvecklas inom området dels få ersättning för digitala besök.

Fysioterapeuter vill skapa ökad delaktighet och förbättrad tillgänglighet genom att digitala hjälpmedel. Fysioterapeuter vill också underlätta digital dialog mellan vårdgivare men också mellan fysioterapeut och patient.

Lyssna gärna på vårt specialavsnitt av En Podd i rörelse där Louise Gottlind (fysioterapeut och digital strateg) pratar med fysioterapeuterna Sara Östhols och Melina Nathanelsson som har erfarenhet av att använda digitala hjälpmedel för fysioterapi. Sara och Melina tänkte nytt och ställde om sin verksamhet. I podden diskuteras vad som är viktigt att tänka på och om rollen som fysioterapeut i ett digitalt möte.   

Att vi behöver göra något för klimatet och att alla behöver vara delaktiga i den omställning mot hållbar utveckling som behöver göras tror jag att vi är överens om. Det är en aktuell diskussion i Glasgow som också diskuterats under veckans Sacokongress. Flera motioner lyfte vikten av att Saco arbetar aktivt för miljön och att vi som fackförbund i federationen gör vår del. Det är därför glädjande att Saco under kongressen fattade beslut om att inrätta ett samverkansråd, Saco klimat, med särskilt fokus på miljömässig hållbarhet. Det är också glädjande att den motion om Agenda 2030 som Fysioterapeuterna skrivit tillsammans med flera förbund fick bifall. Nu står det i Sacos samhällspolitiska program:

”Det internationella samarbetet är avgörande för att nå åtgärder som mildrar klimatkrisen och för att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Målen, som är integrerade i Sacos verksamhet, sammanfaller med det fackliga arbetets kärnvärden: att utjämna maktobalanser och ojämlikhet, möjligheter till försörjning och anständiga arbetsvillkor, en universell och god utbildning och utbyggda socialsystem.”

Ur Sacos samhällspolitiska program som det fattades beslut om vid kongressen i veckan

Att bidra till omställning mot hållbar utveckling genom Agenda 2030 och de globala målen kan vi göra på många sätt. Ett sätt kan vara att öka de hälsofrämjande insatserna och därmed bidra till bättre förutsättningar för vårt klimat. Det finns samband mellan folkhälsa och klimat. Lancetkommissionen för hälsa och klimatförändringar betonar att åtgärder som vidtas för att bromsa klimatförändringar också kan utgör den största möjligheten för förbättrad folkhälsa. Förebyggande insatser och åtgärder bidrar till minskad påverkan på miljön genom minskad läkemedelskonsumtion, minskade transporter och i förlängningen minskad energi- och resursförbrukning. Det blir en win-win för såväl individen som samhället.

Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande kan vi bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är fysioterapi, ett icke-farmakologiskt och resurseffektivt behandlingsalternativ, som förstärker andra former av behandling och på så sätt skapar möjligheter för att avsevärt minska hälso- och sjukvårdens påverkan på miljön. Ökad rörelse och ökad fysisk aktivitet bidrar till såväl bättre hälsa som bättre miljö. Förändringar i resvanor genom att byta transportsätt från bil till vilket annat transportsätt som helst minskar risken för livsstilssjukdomar. En förändring som på samma gång bidrar till förbättrad luftkvalitet, vilket i sin tur minskar sjukdomsbördan och antalet dödsfall relaterat till luftföroreningar osv osv.

För att fördjupa bilden av hur fysioterapi kan bidra i omställning mot hållbar utveckling läs gärna Fysioterapi och hållbar utveckling- hänger det ihop och varför behöver vi engagera oss eller lyssna på En podd i rörelse avsnitt sju med Annie Palstam och avsnitt 36 med Kristina Taylor.

För att kunna påverka omställning mot hållbar utveckling är vi många som behöver bidra. Nationer, företag, myndigheter, organisationer och individer. Alla kan göra något för att försöka påverka mot en mer hållbar utveckling. De beslut som Sacos kongress fattade i veckan blir viktiga för framtiden. Jag som nyvald i Sacos styrelse ser fram emot att få jobba vidare för ett Saco klimat. Jag är glad och hedrad över att ha fått förtroendet tillsammans med resten av styrelsen.