Det pratas ofta om stuprör och ibland även om sugrör inom våra system. Gränser som kapslar in och som allt som oftast gör det svårt att arbeta och svårt för den person som av olika, och ibland flera, anledningar vistas i hälso- och sjukvården för att få hjälp och stöd. Med så tydliga avgränsningar skapas det också mellanrum och behov som inte kan tillgodoses av den gängse normen eller strukturen. Jag tänker på den unga man som jag mötte efter hans canceroperation. Tumörerna var borta men det fanns flera restsymtom som ingen riktigt ville ta sig an. Han passade inte in i mallen.  Jag tänker på en kvinna med tydliga gång- och balanssvårigheter som inte under den tiden vi kände varandra fick någon diagnos och därför inte heller någon plats i de strukturer som man byggt upp.

Detta är röster som behöver höras och där vi som arbetar inom hälso- och sjukvården behöver lyssna. För hur ska vi annars kunna veta vad som är viktigt för de personer som vi möter? Det är tillsammans som vi kan göra skillnad för framtiden.

Creating tomorrow together var tema för veckans konferens om kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Inspirerande och engagerande som vanligt men också med utrymme för reflektion.

För att tillsammans göra något annorlunda för framtiden behöver vi dela varandras erfarenheter oavsett vilka roller vi har och i vilken funktion som vi möter varandra. Vi behöver ställa frågan om vad som är viktiga för dig oavsett om du är medarbetare eller patient. Vi behöver ställa frågan och vi behöver lyssna på svaret och ta ansvar för det vi hör. Generöst lyssnande och ansvarsfullt talande. Det är så vi kan lära och växa tillsammans.

Mycket forskning leder fram till att en insats är bäst om den blir individuellt anpassad – samma sak gäller förändringsarbete. Det bästa arbetet är det som sker lokalt, nära dem som berörs och efter att frågan om vad som är viktigt för dem har ställts. Oavsett om syftet är att förbättra livskvalitet eller att förbättra arbetsmiljö.

När vi delar varandras erfarenheter och skapar förändringar i det nära, bidrar det till gränsöverskridande där hänsyn tas till stuprören men också till de mellanrum som bildas. När vi lär av och med varandra ser vi såväl oss själva som den vi talar med i ett annat perspektiv. Det är därför glädjande att det är just Fysioterapeuternas samarbete med andra som lyfts, när Dagens Medicins maktlista presenterades i veckan. För det är tillsammans, i rörelse och trovärdigt som vi inom Fysioterapeuterna vill göra skillnad.

Nu tar bloggen semester och hoppas att du som läsare också har möjlighet till det under sommaren. Vi ses i augusti.

Tänk dig att Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen är en gemensam målbild för vårt jordklot. Det är sedan länge känt hur vi som människor påverkar klimatet och det är också känt vilken framtid som vi kommer att möta om vi inte förändrar våra sätt att leva. Men det är också mycket som vi inte vet och det finns en växande mängd kunskap. Hur arbetar vi för att öka engagemang och aktivitet för vår framtid? Hur arbetar vi för att få hållbarhetsmålen konkreta och verkliga?

Hälso- och sjukvården bidrar genom sin egen verksamhet till en miljöbelastning som motsvarar världens femte största land. Det är inte rimligt. Det är dock lätt att fastna i en negativ påverkan – så hur kan vi tänka kring positiv påverkan? Och hur kan jag genom mitt agerande bidra till en hållbar framtid?

Till exempel vet vi att ökat fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete leder till bättre hälsa, som i sin tur leder till minskat bruk av läkemedel och minskad belastning på hälso- och sjukvården. Minskad belastning på hälso- och sjukvården leder till minskade indirekta utsläpp från till exempel inköpta varor, arbetspendling och avfall. Om behovet av en omställning mot mer hållbara val inom hälso- och sjukvården skriver jag tillsammans med Kristina Taylor i Psykologförbundet om i Dagens samhälle.

I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet likväl som inom det sjukvårdande och rehabiliterande arbetet finns det mycket att vinna på delaktighet från dem som hälso- och sjukvården är till för. Genom att öka kunskapen förbättras förutsättningarna för egenvård och hälsa. Genom ökad kunskap ökar också möjligheten att ställa krav som kan innebära att man kanske vill prova fysisk aktivitet som intervention innan man påbörjar en medicinsk behandling eller en kombination.

Omställning till en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle kräver handling globalt, nationellt och lokalt. Det är därför glädjande att det finns många initiativ för en hållbar framtid. Inom Saco finns det nystartade Saco Klimat, inom Union till Union finns ett klimatnätverk i samarbete med Global utmaning. Inom vår region European Region World Physio fattades nyligen beslut om en strategi för hållbarhet. Det är bra. Vi behövs alla för en hållbar utveckling och framtid. Vi kan alla göra något.

I september är det dags igen. Dags att bestämma sig för vem du tycker är bäst lämpad att leda landet, regionen och kommunen för de kommande fyra åren. Att du röstar är viktigt, det är genom din röst som du utvärderar och värderar det arbete som gjorts de senaste åren. Genom din röst bidrar du också till att visa vägen framåt. Vilken riktning vill du att vi ska ta?

Den valundersökning som Fysioterapeuterna genomfört under våren visar genom en hög svarsfrekvens (86%) att det finns intresse för våra frågor. I undersökningen hittar du regionpolitikernas svar kring till exempel ersättning, kompetens, specialistfysioterapi och företagande. Undersökningen följs nu upp i samtal med riksdagspartiernas hälso- och sjukvårdspolitiska talespersoner.

Det är tydligt att det behövs fler fysioterapeuter som arbetar inom hälso- och sjukvården – enigheten hos regionpolitikerna är bred. Fler fysioterapeuter bidrar till ökade möjligheter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande. Majoriteten (90 %) svarar också att de instämmer helt eller delvis i att det behövs fler specialistfysioterapeuter för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar och krav på hälso- och sjukvården. Det är bra. Det är också bra att majoriteten instämmer i att specialistfysioterapeuter ska ges möjlighet att utbilda sig till specialist på arbetstid, i likhet med andra professioner. I den viktiga diskussionen om jämlik vård diskuteras sällan jämlika förutsättningar för vårdens medarbetare. Enbart för vissa yrkesgrupper bidrar en statligt reglerad specialistutbildning till ett enhetligt kompetensinnehåll, vilket ses som viktigt. Och enbart för vissa yrkesgrupper bedöms behovet av specialister stort, för att kunna möta hälso- och sjukvårdens ökade krav på kvalitets- och verksamhetsutveckling och effektiv vård. Detta borde vara viktigt för alla professioner kan man ju tycka.

Att vi blir fler som väljer att arbeta inom hälso- och sjukvården är bra, men det är också viktigt att fler väljer att stanna kvar. Grundstenar för att vilja stanna är bland annat goda möjligheter till kompetensutveckling och karriärutveckling inom yrket. Det handlar också om att ha en lön som motsvarar ansvar och kompetens och en löneutveckling genom hela yrkeslivet. Vi är många som behövs för att vi ska kunna möta morgondagens utmaningar och krav.  

Valundersökningen kan kanske hjälpa dig att ge riktning i några av de frågor som är viktiga för dig. Det finns fler frågor och övervägande som behöver göras för att fatta ett klokt beslut. Vi behöver ta oss tid för att bestämma oss: läsa och lyssna, kolla källor och rimlighet, prata och reflektera tillsammans. Viktiga beslut kräver eftertanke. Vikten av eftertanke, respekt och kunskap lyfts också i den debatt som Sacos medlemsförbund skrev i Aftonbladet och i Sacos valkampanj Faktiskt

Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Anledningarna till detta är skiftande. Det vi vet är att det behövs insatser inom många områden och att många kompetenser behöver tas tillvara i arbetet med att skapa förändring. Förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser behöver en mer framskjuten plats. Och det behövs arbetssätt som är personcentrerade.

Initiativet Kraftsamling för psykisk hälsa, beskriver att psykisk hälsa berör alla, och att lösningar därför måste vara breda och inkludera hela samhället. Vi fysioterapeuter är med vår kompetens en del av lösningen. Fysioterapeuter arbetar såväl enskilt som i team tillsammans med andra professioner och är verksamma inom både sluten- och öppenvård. Fysioterapeuter möter, bedömer och behandlar personer med psykisk ohälsa på samtliga vårdnivåer. En viktig del i fysioterapin för personer med psykisk ohälsa är att stimulera och ge stöd till individuellt anpassad fysisk aktivitet och träning. Det finns övertygande forskning som visar att fysisk aktivitet och träning har en positiv effekt vid en rad olika tillstånd av psykisk ohälsa, som stress, ångest, sömnsvårigheter och depression. Fysioterapeuter har också verktyg att reglera känslo-, stress- och smärtreaktioner samt främja personens tillit till sin kropp.

Vi vet allt detta och samtidigt ser vi med oro på den ojämlika tillgången över landet. Vi ser hur fysioterapeuter med specialistkompetens inte ersätts eller inte ens anställs inom vare sig specialistpsykiatrin eller primärvården. Vi ser hur ersättningssystem inom primärvården premierar snabba besök och korta behandlingsserier. Det är inte rimligt. Därför har Fysioterapeuterna i veckan antagit en strategi för psykisk hälsa, en strategi som blir ett verktyg för ett strukturerat och fokuserat arbete, med syftet att säkerställa att det finns tillgång till rätt vård på rätt nivå, även för personer med psykisk ohälsa. Det är en fråga om patientsäkerhet och kvalitet. Fysioterapeuter är viktiga i det arbetet.