Det behövs fler fysioterapeuter

Kommuner har svårt att rekrytera fysioterapeuter till lediga positioner, regionerna kan inte leva upp till målen i vårdförloppen och de fysioterapeuter som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård har hög arbetsbelastning och få möjligheter till återhämtning. För såväl patientsäkerheten som framtidens behov behöver det anställas och utbildas fler fysioterapeuter. Efterfrågan beräknas enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, öka med 15 % fram till år 2035.

Bristen på fysioterapeuter är verklig och beskrivs av UKÄ. Det är redan nu brist på fysioterapeuter i regioner och kommuner och det är stor risk att bristen blir ännu större framöver.

Skärmklipp från UKÄs hemsida

UKÄs siffror överensstämmer med Socialstyrelsens planeringsstöd som beskriver brist på fysioterapeuter i 13 av 21 regioner. Det är framför brist på erfarna fysioterapeuter och framför allt i mindre orter.

Behovet av fysioterapeuters kompetens är stort och kommer att fortsätta öka framöver. En anledning är de utökade uppdrag som primärvården kommer att få vid omställningen till en god och nära vård. Omställningen kommer att innebära ett ökat fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser och därmed ett ökat behov av fysioterapeuters kompetens inom såväl regiondriven primärvård som kommunal hälso- och sjukvård. Fysioterapeuter har redan idag ett utökat ansvar inom primärvård som första instans för personer med smärta i muskler och leder. Fysioterapeuter som första bedömare leder till ökad tillgänglighet, nöjdare patienter, bättre hälsa och bättre användande av primärvårdens resurser. Fysioterapeuter lönar sig. Det finns ett ökat behov inom specialistsjukvården under pandemin, ett behov som kommer att finnas under lång tid framöver. En tredje anledning är den ökande andelen äldre i befolkningen som leder till en ökande efterfrågan på fysioterapeuters kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård.

Bild från Fysioterapi ger resultat, ett faktablad från Fysioterapeuterna om hur fysioterapeuter i primärvård kan löna sig

Nu införs personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på löpande band inom regionerna. Sex i fjor, fyra redan i år och 18 påbörjade. Under 2020 infördes vårdförlopp för höftledsartros – primärvård, kritisk benischemi, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit, schizofreni och stroke och TIA. I regionernas rapport om införande beskrivs förändringsbehov som är svåra att åtgärda, till exempel bristen på fysioterapeuter när det är många vårdförlopp som behöver fysioterapeutiska insatser och även tillgång till fysioterapeut under helgtid.

Syftet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp är att man som patient ska få behandling och vård utifrån bästa tillgängliga kunskap oavsett bostadsort och bakgrund, att vården ska upplevas som välorganiserad och helhetsorienterad och att livskvalitet och nöjdhet med vården förbättras och bli mer jämlik och jämställd. Personcentrerat förhållningssätt berörs i det senaste avsnittet av En podd i rörelse där jag samtalar med Hans-Inge Persson som beskriver sig själv som förändringsambassadör för den personcentrerade vården.

En podd i rörelse med Hans-Inge Persson och mig

Fysioterapeuter beskriver redan idag hög arbetsbelastning, höga krav på produktion och brist på möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning. För att regioner och kommuner ska kunna leva upp till de högt ställda målen med vårdförloppen behövs det fler fysioterapeuter. Att satsa på fysioterapeuter lönar sig både på kort sikt och på lång sikt.

  • Det behövs fler fysioterapeuter som arbetar inom primärvården.
  • Det behövs fler fysioterapeuter inom specialistsjukvården som kan tillgodose det akuta behovet av rehabilitering på såväl vardag som helg.
  • Det behövs fler specialistfysioterapeuter som bidrar i införande och utvärdering av vårdförlopp samt uppdatera desamma så att de verkligen utgår från bästa tillgängliga kunskap.