Dags att fira!

Vi behöver komma ihåg att fira framsteg och resultat, stort som smått. Det blir en markering och något som ger energi för det fortsatta arbetet. I torsdag var det dags att fira att riksdagen nu beslutar om att sätta press på lagstiftning för nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsförsörjning. Det är resultatet av ett långsiktigt och tydligt påverkansarbete från Fysioterapeuterna, andra professionsförbund och patientorganisationer.

Foto av Sharon McCutcheon pu00e5 Pexels.com

Nationella riktlinjer blir ett viktigt verktyg för en jämlik rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsförsörjning. Riktlinjer som går igenom befintlig forskning och som ger rekommendation för framtiden. Det ger ett ökat fokus på rehabilitering, habilitering och hjälpmedel vilket behövs för att regioner och kommuner mer strukturerat och samordnat ska arbeta med frågorna. Tillgång till och förutsättningarna för rehabilitering är ojämlikt fördelad i landet. Med gemensamma riktlinjer betonas behovet av en mer jämlik fördelning. Riktlinjer bidrar också till tydligare uppföljning och därmed till kvalitetsutveckling.

Rehabilitering och habilitering är till sin natur multiprofessionellt. Och teamets samlade kompetens i nära samarbete med personen och dennes närstående, är det som gemensamt bidrar till att utveckla, återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga. Det skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Läs gärna mer om det i <a href="http://&lt;!– wp:paragraph –> <p>https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/god-och-nara-vard/rehabilitering/</p&gt; Socialstyrelsens kunskapsguide.

Rehabilitering och habilitering är viktigt och nödvändigt för många olika grupper. Jag läser i Läkartidningen om betydelsen av samordning för personer med smärtproblematik, i Fysioterapi om rehabilitering efter bäckencancer och om rehabilitering efter Covid.

Läser också om en ökad frekvens av olyckor med rullator som hade kunnat undvikas genom bättre förutsättningar för den som har ansvaret att förskriva och prova ut hjälpmedel men också genom en mer stödjande infrastruktur som i större utsträckning tar hänsyn till de som använder hjälpmedel.

När tårtan är uppäten fortsätter arbetet. För nu ska vi sträva efter att riktlinjerna blir precis så bra som vi vill att de ska bli. Vi ska också fortsätta sträva efter ett ökat fokus på rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det lönar sig för individen och för samhället.