Vi måste prata om lön!

Inom Fysioterapeuterna har vi nyligen reviderat vårt lönepolitiska program vilket vi kommer att presentera vid ett webinar på måndag. Programmet kan du hitta här. Revideringen av programmet har pågått under en tid och gjorts tillsammans med  regionalt förhandlingsansvariga från hela landet. Det kommande arbetet fokuseras nu på hur vi arbetar praktiskt med programmet så att det ger effekt för fysioterapeuters och sjukgymnasters löneutveckling. Det blir viktigt lokalt, regionalt och centralt för tydligare löneutveckling och för tydligare möjligheter att kunna påverka sin egen lön.
Lön är viktigt och svårt men vi måste våga prata om det!
Fysioterapeuterna vill:

  • Att våra medlemmars löner ska vara individuella och differentierade
  • Att lönen ska sättas i dialog mellan medlem och lönesättande chef 
  • Att alla medlemmar har möjlighet till kompetens- och löneutveckling under hela arbetslivet
  • Stödja medlemmar och förtroendevalda i den lokala löneprocessen
  • Arbeta för högre lönenivåer och för en långsiktig och varaktigt stark positiv förändring av fysioterapeuters löner. 

I veckan har fokus fortsatt till viss del varit på det slutbetänkande som presenterades från utredningen God och nära vård, Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) som under fyra år har letts förtjänstfullt av Anna Nergårdh. Förutom fortsatt inläsning har jag deltagit vid ett av de seminarier som SKR ordnade för att fördjupa samtalet kring betänkandet och dess konsekvenser samt uttalat mig i Fysioterapi. Vid seminariet i tisdags pratade man om utredningen i sin helhet. Från utredningens håll lyfter man en önskan om att skapa ett hälso- och sjukvårdssystem där man väljer att arbeta och där man har förutsättningar att göra ett bra jobb. Med förutsättningar att göra ett gott jobb har man sannolikt också möjlighet att påverka hälsa; både sin egen och andras. Det låter enkelt och ingen har nog något däremot men frågan man ställer sig är ju varför det inte redan är så?
I betänkandet beskrivs vikten av kompetensutveckling för att känna sig trygg i sitt arbete, tankar om teamarbete och interprofessionellt arbete samt möjlighet att bedriva forskning kring psykisk ohälsa och att denna forskning ses som likvärdig med forskning om fysisk ohälsa. 

Anna Nergårdh vid seminariet från SKR

I betänkandet finns en exempelsamling på pågående projekt. Ett av dem är Dans för hälsa som startades av fysioterapeut Anna Duberg. Dans för hälsa är en forskningsbaserad metod för att stärka psykisk hälsa hos unga. Några röster från dem som varit med kan du se i filmen. 
Ett annat fint exempel är Häng med oss ut som initierats av arbetsterapeut Therese Rosenkvist och som möjliggör för personer i socialpsykiatrin att prova på friluftsaktiviteter i en lokal förening.
Det finns många goda exempel men utredaren beskriver en tendens att kännedomen om dessa blir personbundna. Hon föreslår ett mer strukturerat användande så att de kan komma fler personer till nytta och oavsett vilken person man råkar träffa när man söker stöd. Det låter i mina öron som en rimlig åtgärd och som sannolikt ökar både tillgänglighet och jämlikhet för de personer som har behov av detta.


Under veckan har det släppts ett nytt avsnitt av SKRs Nära vård podden där jag fick förmånen att tillsammans med Sofia Rydgren Stale och Lisbeth Löpare prata om engagemang, nära vård och om att leda tillsammans. Ett av våra samtalsämnen var fackens roll i omställningen. Facken spelar många viktiga roller i detta arbete, en av rollerna är att sprida information både till medlemmar och från medlemmar. Vi har ett bildande uppdrag som går både inåt och utåt. Vi som förbund blir viktiga för att visa på goda och konkreta exempel, på hur man kan leda omställning och hur det påverkar fysioterapeuter i omställningen. Kanske något att lyssna på under den kommande helgen som jag hoppas blir god för er alla.