Under veckan har Myndigheten för civilt försvar uppmärksammat beredskapsveckan. Frågan om vår beredskap är ständigt aktuell och det pågår mycket arbete runtom i landet för att planera för och göra sig redo för en kris eller krigssituation. Pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och en på många sätt instabil värld och samtid gör att frågan behöver hållas aktuell. Beredskap är både en bred och mångfacetterad fråga, vilket också gör det nödvändigt för många aktörer att samverka och att ha kunskap om varandras arbete.

Fysioterapeuterna är engagerad i frågor om beredskap på olika sätt. Under året har vi i samtal med Socialstyrelsen lyft in fysioterapi och rehabilitering som vård som är nödvändig för liv och hälsa – detta är också en del av det remissvar som vi skickat in. Vi lyfter bland annat fysioterapeutiska insatser inom intensivvården och på SÄBO, liksom fysioterapi efter amputationer. Det är några tydliga exempel där det finns risk att vårdtiden förlängs om tidig mobilisering uteblir eller förskjuts.

Vi har också i samtal och i debatt tillsammans med Sveriges Arbetsterapeuter och Neuroförbundet lyft vikten av att rehabiliteringsperspektivet är en del av beredskapsplaneringen. Här ingår också hjälpmedelsförsörjning, som behöver fungera även vid kris och krig.  Tillsammans lyfter vi att rehabilitering, habilitering och hjälpmedel behöver vara en integrerad del av hälso- och sjukvårdens beredskap och att rehabiliteringskompetens behöver integreras i beredskapsarbete på alla nivåer. Om detta skrev vi i går i GP.

Vi har även utvecklat våra krav i en skrivelse till relevanta myndigheter. Sverige har inte råd att bygga en beredskap där rehabilitering, habilitering och hjälpmedel hanteras som frågor som kan lösas först när de mest akuta insatserna är genomförda. Det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i kris eller krig.

Nu är det snart en vecka sedan vi gick till val och det är fortfarande oklart hur vårt land kommer att styras. Det kan komma att ta tid. Hälso- och sjukvården var i år, liksom ofta tidigare, väljarnas viktigaste fråga. Och i år fick den även plats i de politiska samtalen i större utsträckning. Medan samtalen pågår om vem som ska styra vårt land och om vilka eftergifter eller löften som behövs arbetar fysioterapeuter och alla andra i hälso- och sjukvården vidare. Vi väntar inte.

I ett val så jämnt som detta behövs det samarbeten och just sjukvården är ett område där det behövs en bred politisk samling för att kunna erbjuda långsiktiga förutsättningar och beslut. Det är ett ansvar som våra politiker behöver ta, oavsett vilket parti som tar täten. När jag i våras intervjuade representanter från de olika partierna fanns det också mer samsyn än skiljelinjer i deras resonemang. Vi är överens om en starkare primärvård med förutsättningar att vara navet. Vi är överens om att det behövs fler som vill arbeta inom hälso- och sjukvården och som har en arbetsmiljö som gör att en vill fortsätta arbeta där. Vi är överens om att de professioner som arbetar inom vården bidrar med olika kompetenser och bäst arbetar tillsammans. Vi är också överens om ett personcentrerat förhållningssätt. Det finns nog fler områden där politikerna är överens än där det skiljer sig. Och i alla samarbeten är det klokt att börja med det vi är överens om. När ett val är så jämnt som detta borde också politiker kunna agera utifrån det och ta ansvar.

Fysioterapeuterna är partipolitiskt obundna och vi är redo att föra samtal med de politiker som kommer in i riksdag och regering oavsett regering. Vi kommer att fortsätta föra samtal och bygga relationer på såväl nationell, som regional och kommunal nivå, för att därigenom arbeta för att fysioterapeuters förutsättningar att utföra sitt arbete blir de bästa möjliga. Vi står alltid till förfogande för att bidra med våra perspektiv på både problem och lösningar.

8 september firas Fysioterapins dag. I år är det ett lite speciellt år eftersom vår världsorganisation World Physiotherapy firar 75-årsjubileum. Det kommer bland annat att firas genom att 75 fysioterapeuter som gjort något särskilt för professionen kommer att uppmärksammas i sociala medier.

Några bilder från Fysioterapins dag

Under Fysioterapins dag fylls sociala medier av aktiviteter från distrikt och sektioner. Fysioterapeuter som lär tillsammans, som skrattar tillsammans, som bowlar och som lyfter varandra.  Vi fysioterapeuter går varje dag till jobbet för att på olika sätt lyfta människors förmågor, hälsa och livskvalitet. Låt oss tillsammans visa den viktiga skillnad som vi gör för enskilda personer och för samhället i stort, genom att lyfta en, eller flera fysioterapeuter. Läs mer på hemsidan om hur du kan göra för att lyfta en kollega.

Fysioterapins dag är också den dag då Fysioterapeuterna delar ut utmärkelse Årets Fysioterapeut. Det är ett pris som tilldelas en fysioterapeut som genom sina insatser på ett avgörande sätt bidragit till professionens utveckling och i förlängningen till ökad livskvalitet och hållbarhet för enskilda personer och befolkningen i stort. I år gick priset till Victor Bull, som arbetar som fysioterapeut i Malmö. Victor får utmärkelsen för sitt sin gedigna kunskap, sitt brinnande intresse och sitt mod att ifrågasätta och uppdatera gamla behandlingsrutiner för patienter som drabbats av hjärnskakning och skalltrauma. Han visar i sitt arbete hur viktig fysioterapeutisk behandling är för denna utsatta patientgrupp och att vi kan vara primära behandlare i primärvården. Om du vill veta mer om Victor och hans arbete kan du följa hans Instagram eller podd som vänder sig både till patienter och yrkesverksamma. Läs mer här.

Stort grattis till Årets Fysioterapeut 2026 Victor Bull!

Häromdagen fick jag frågan om vad som är den viktigaste valfrågan. Det finns många viktiga valfrågor, men för mig som fysioterapeut är hälso- och sjukvården en av de absolut viktigaste.

Att primärvården är ett av de områden som det behöver satsas på är väl ingen högoddsare. Vi har länge pratat om vikten av en stark primärvård som har förutsättningar att vara första instans. Det behövs en primärvårdsreform för att primärvården verkligen ska ges förutsättningar att vara navet och den första instans som vi alla önskar. Här blir fortsatt satsning på Nära Vård viktigt, men uppdrag och uppföljning behöver förtydligas. Det behövs en långsiktig och stabil finansiering. Ersättningssystem behöver revideras, så att de i större utsträckning ser till patienternas behov ur ett tvärprofessionellt perspektiv, så att vårdenheter får större frihet att anpassa verksamhet utifrån de lokala behoven. Och vi ser också att fysioterapeuters kompetens och ansvar behöver stärkas. Använd vårdprofessionernas kompetens fullt ut.

I veckan presenterades Socialstyrelsen uppföljning av primärvården. Den beskriver en positiv utveckling. Några av de positiva utfallen är en ökad budgetering till primärvården, fler personer får en fast läkarkontakt och samverkan mellan regioner och kommuner stärks. Det är flera huvudmän som har etablerat gemensamma ledningsstrukturer och utvecklat samarbetet kring bland annat hemsjukvård, rehabilitering och vård i hemmet. Det är positivt och glädjande!

Socialstyrelsen har under sommaren fått några uppdrag med fokus på primärvård. I ett av dem ska kliniska och nära verksamhetsstöd utvecklas till primärvården. I ett annat uppdrag ska Socialstyrelsen förtydliga och exemplifiera vilken fortbildning som kan vara relevant inom primärvårdens professioner. Två uppdrag som kan komma att göra skillnad för primärvården, för medarbetarna och för patienterna. Och som kan göra verklig skillnad om de professioner som berörs blir involverade i arbetet. För vem vet bäst vilken fortbildning som behövs, om inte de fysioterapeuter som arbetar i primärvården? Att fortbildning är viktigt för kvalitet, patientsäkerhet och för verksamheten vet vi. Bristen på fortbildning blir en del av arbetsmiljön och av den etiska stress som många fysioterapeuter beskriver.

Så du politiker som nu efter valet blir den som ska arbeta för en bättre hälso- och sjukvård. Lyssna på professionerna och lär av oss som arbetar inom sjukvården. Lyssna på patienterna som kan dela sina berättelser och som liksom professionerna har många tankar om hur vi kan göra annorlunda och bättre. Ta vården på allvar.