Psykisk ohälsa och suicid orsakar stort mänskligt lidande och har omfattande individuella och samhällsekonomiska konsekvenser. Depression och ångestsyndrom ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. I arbetet för en bättre psykisk hälsa är vi många som behövs och vars kompetens är viktig. Ibland är den viktigaste kompetensen kanske bara att vara medmänniska.

Regeringen tar frågan på allvar och nyligen presenterades en ny nationell strategi för bättre psykisk hälsa och för färre suicid i befolkningen. En strategi som gäller för de kommande tio åren och som ger vägledning för nästan 30 myndigheter i deras arbete inom området. Strategin heter ”Det handlar om livet” och tagits fram i bred samverkan. Genom strategin hoppas man få en ett samlat arbete med gemensamma mål och insatser. Det är när vi jobbar tillsammans och åt samma håll som vi kan göra skillnad.

Under året som gått har Fysioterapeuterna och flera andra professionsföreningar påbörjat ett samarbete med NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, som är en samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Vi delar bilder av problematiken och ser att vi tillsammans, professioner, patienter, brukare och anhöriga kan göra skillnad. Vi är i det arbetet överens om behovet av våra kompetenser inom såväl primärvård som psykiatri för att kunna erbjuda personcentrerad vård, rehabilitering och omsorg efter behov.

Frågan om psykisk hälsa och ohälsa är viktig för oss inom Fysioterapeuterna. Men samtidigt som den psykiska ohälsan växer, ser vi en oroväckande utveckling där fysioterapeuter ersätts med andra yrkesgrupper, eller inte alls, inom specialistpsykiatrin och inom primärvården i vissa regioner. Det är problematiskt och det behövs en större kunskap om fysioterapeuters kompetens och fysioterapins betydelse för psykisk hälsa. Det behövs god och jämlik tillgång till fysioterapeutisk kompetens över hela landet och det behövs tillgång till fysioterapeutisk specialistkompetens inom psykisk hälsa för fler. Fysioterapeuter är viktiga i arbetet för psykisk hälsa och vi har verktyg som gör skillnad i såväl diagnostik som behandling.

Ibland behövs en medmänniska. Ibland behövs vård. Ibland kan du själv påbörja arbetet för att må bättre. Under arbetet med Kraftsamling för psykisk hälsa har det tagit fram några huskurer som beskriver hur du själv kan stärka dig med några knep. De innefattar att bli andfådd minst en gång varje dag, prioritera återhämtning, träffa en vän, följ ditt hjärta och tro inte på allt du tänker. Testa.

Julen närmar sig och önskningarna är många. Vi önskar oss fred och frid, lugn och ro, glädje tillsammans med våra nära och kanske en hård klapp under granen.

Önskelistan för Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster kan göras lång. Jag önskar att alla fysioterapeuter som varje dag går till jobbet för att göra sitt bästa för de patienter som möter, blir lyssnade på av sin arbetsgivare. Att deras erfarenheter och kompetens räknas. Att arbeta i hälso- och sjukvården innebär ett stort ansvar och vi gör alla vårt bästa för de patienter som vi möter. Då är det inte rimligt att bli betraktad som ”en vårdanställd i raden” och att arbetsgivaren ibland tror sig kunna ersätta en medarbetare som har ett legitimationsyrke med någon annan, utan att hänsyn tas till kunskap och kompetens.

Jag önskar också en rimlig arbetsmiljö. Vi är många som under lång tid lyft den pressade arbetssituation som råder. En god arbetsmiljö som ger utrymme till reflektion, påverkan och återhämtning är ett måste för att orka påfrestningen som ett människonära arbete innebär. Vi behöver en arbetsmiljö som främjar professionellt lärande och samarbete, där den som är nyanställd får en god introduktion och där den som är mer senior ges möjlighet att utvecklas. Då blir arbetsglädjen större och personalomsättningen lägre – något som gagnar såväl verksamhet som patienter. För landets fysioterapeuter önskar jag dessutom en lön som motsvarar ansvar och kompetens. Vi måste få till en löneutveckling under yrkeslivet som gör att det lönar sig att utbilda sig till fysioterapeut. Det behövs en löneprocess som är schysst och där lönekriterier är tydliga för alla och anpassade till verksamhetens behov.

Jag hoppas att 2025 blir året då vår specialisttitel blir skyddad – det är verkligen dags att så sker. På önskelistan står också en förlängd grundutbildning på avancerad nivå som ger blivande kollegor goda förutsättningar att med vår ökade kunskapsbas, ökade ansvar och ökade arbetsområden kunna arbeta som fysioterapeuter. Det är i längden inte patientsäkert och bidrar inte till god kvalitet när blivande fysioterapeuter under kort tid utsätts för mycket information och därmed får för grund kunskap.

Detta är några av punkterna på fysioterapeuters önskelista. Men också punkter som vi arbetar för varje dag och varje år till dess att vi stolt kan säga att nu slår önskningen in.

2025 är ännu ett oskrivet kort, och jag ser fram emot att fortsätta arbeta för fysioterapeuters bästa. Men först är det dags för lite vila med tid för tanke, för den lite längre boken och för mjuka steg i min närmsta skog.

Bloggen tar nu ledigt och kommer åter i januari. Fysioterapeuternas julgåva i år går till Läkare utan gränser. Önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

I veckans uppmärksammades Internationella funktionshinderdagen, en global dag instiftad av FN för att lyfta fram rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att påminna om att mänskliga rättigheter gäller alla och att visionen om ett samhälle för alla fortfarande kräver stora insatser. Funktionsrättsperspektivet behöver inkluderas i alla delar av samhället – från arbetsliv och utbildning till sjukvård och digital tillgänglighet. Men där är vi inte riktigt än och många möter fortfarande hinder som begränsar självbestämmande och möjlighet till delaktighet. Om detta, och lite till, pratar jag med Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt i senaste avsnittet av En podd i rörelse.

Att uppmärksamma funktionsrättsfrågor spelar roll för alla. Det gör att vi får en mer empatisk och inkluderande miljö. Regeringen har i veckan lyft frågan på olika sätt, bland annat genom att rikta satsningar till rörelsefrämjande organisationer som inte är en del av den organiserade idrotten eller friluftslivet. De har också riktat stöd till idrottsklubbar och fritidsbankerna med extra pengar i år för att kunna köpa in utrustning och hjälpmedel så att fler barn med funktionsnedsättning kan vara med. Bra där!
Socialstyrelsen har nyligen publicerat ett kunskapsstöd för att öka den fysiska aktiviteten bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Bland barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning är det bara 10 procent som når rekommendationerna om fysisk aktivitet. Här kan vi hjälpas åt att göra det bättre.

Fysioterapeuterna har i sitt arbete med levnadsvanor tagit fram kunskapsstöd för fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept för barn och unga. Det finns nu tillgängligt för alla att ta del av på vår webbplats.

Låt oss uppmärksamma internationella funktionshinderdagen för att påminna oss om att god hälsa är för alla och för att vi behöver arbeta för att vi alla ska ha goda förutsättningar och möjligheter till hälsa, delaktighet och god livskvalitet. Ett samhälle för alla kräver arbete på alla nivåer.

Att lön är en viktig fråga för våra medlemmar vet vi. Det blir tydligt i de medlemsundersökningar som vi gör och det är också en av de frågor som diskuteras mycket i sociala medier. Lön kommer att fortsätta vara en viktig fråga för oss som förbund och som fackliga företrädare till dess att fysioterapeuter har en lön som motsvarar ansvar, utbildning och uppdrag.

En akademisk examen ska löna sig. Det är därför frustrerande att åter igen läsa i Sacos livslönerapport att för en fysioterapeut lönar sig högskoleutbildningen inte ekonomiskt. Det finns många akademiska utbildningar som lönar sig, men för flera av oss som arbetar inom kvinnligt dominerade yrken och huvudsakligen inom offentlig sektor, lönar det sig inte. Det är ett tydligt exempel på strukturella löneskillnader, det vill säga att kvinnodominerade yrken och branscher värderas lägre och leder till att alla, inklusive männen inom yrkena, har lägre löner och att lönestrukturen är mer sammanpressad.

Fysioterapeuterna kommer att fortsätta arbeta för att fysioterapeuter ska ha rätt lön utifrån ansvar, kompetens och uppdrag. Vi har ett tydligt budskap från kongressen om att detta är en våra viktigaste frågor. Vi ska verka för höjda lönenivåer, jämställda löner och ökad lönespridning. Det gör vi bland annat genom vårt arbete i Akademikeralliansen, genom ökat stöd till våra fackliga förtroendevalda och genom vårt påverkansarbete. Det är vårt uppdrag.

Arbetsgivarnas uppdrag är att våga göra andra prioriteringar, och att verkligen värdera det arbete som vi gör utifrån vad vi tillför verksamheten och resultatet för patienterna.

Beslutsfattarnas uppdrag är att på övergripande nivå arbeta mot den strukturella lönediskriminering som drabbar kvinnodominerade yrken.

Illustration av Maria Richter Simsek

Fysioterapeuter ska ha samma utdelning på sin akademiska utbildning som manligt dominerade akademiska yrken. Vi bidrar med vår kunskap och arbetsinsats till att upprätthålla välfärden och skapa förutsättningar för en god folkhälsa. Det måste löna sig och synas även i vårt lönekuvert.

Det är nu fyra år sedan jag för första gången valdes till förbundsordförande för Fysioterapeuterna. Ett uppdrag och förtroende som jag vid förra veckans kongress fick förlängt i fyra år till. Det är ett förtroende som jag är stolt över och ett uppdrag som jag tar på största allvar. I mitt linjetal under kongressen lyfte jag särskilt några erfarenheter om områden som jag tar med mig framåt.

Bild av Ulf Huett

Under mandatperioden har jag gjort flera verksamhetsbesök. Det kommer jag att fortsätta göra. För vid besöken i verksamheterna får man bilder och berättelser som ger kraft och energi att arbeta vidare. Berättelser om kollegan som inte får bära skylten specialist för att det är ju inte en skyddad titel, om fysioterapeuter som öppnat en ny verksamhet när de märkte att vårdflödena förändrades. En verksamhet som bidrog till ökade tydlighet och synlighet bland andra yrkesgrupper.

Bild av Ulf Huett

Fysioterapeuter som berättar om hur ersättningarna är oförändrade på tio och att företagen börjar få svårt att bära sig. Fysioterapeuter som får en bra introduktion med mentorskap och ett utbildningspaket som erbjuds alla nyanställda. Detta är några exempel på sådant  som är bra och sådant som kan blir bättre. Alla exempel visar också varför vårt arbete spelar roll. Genom att vi delar berättelserna förstår vi varandra bättre.

Fysioterapeuterna ska fortsatt arbeta för medlemmarnas arbetsliv och yrkesutövning. Vårt fokus är på medlemmarnas förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete.

• Vi kommer att fortsätta arbeta för fysioterapeuters förutsättningar att utföra sitt arbete med all vår kraft.
• Fysioterapeuter ska ha en lön eller ersättning som motsvarar det ansvar och den utbildning en har.
• Fysioterapeuter ska ha en löneutveckling under yrkeslivet som gör skillnad och där arbetsinsats och kompetens lönar sig.
• Fysioterapeuter ska ha en arbetsmiljö som ger möjlighet och utrymme till återhämtning, medbestämmande och reflektion.
• Fysioterapeuter ska ha rätt till att få introduktion, fortbildning och stöd från sin chef för till exempel prioriteringar.
• Fysioterapeuter ska bli lyssnade på och vår kompetens ska räknas i de sammanhang som vi arbetar.
• Fysioterapeuter ska våga visa sin kompetens. Fysioterapeuter ska lyfta varandra och berätta för varandra – och utåt – om det som vi kan och det som vi gör bra.

Illustration av Maria Richter Simsek

Det är min förhoppning och övertygelse att Fysioterapeuterna kommer att bli större och starkare. Att vi intar en tydligare och starkare position för att kunna göra skillnad för våra medlemmar. Vi är en aktör för ett hållbart samhälle och för ett hållbart arbetsliv. På ett trovärdigt sätt och genom vårt gemensamma arbete sätter vi agendan för vår rörelse framåt.

Det kommer jag att arbeta för varje dag under de kommande fyra åren.

Det är inte alltid lätt med demokrati. Det är heller inte alltid lätt att ställa sig bakom de demokratiska beslut som majoriteten fattar. Det är kanske tankar som flera av oss har haft den här veckan. Men som jag ser det finns det inget alternativ. Att leva och verka i ett demokratiskt samhälle och i en demokratisk organisation är det enda rimliga.

Om en vecka har Fysioterapeuterna kongress. Det är vårt högsta beslutande organ, som fattar beslut om riktning och mål för de kommande fyra åren. Under två dagar kommer förtroendevalda från hela landet och från olika sektorer att diskutera och reflektera tillsammans. Vi kommer att fatta beslut om förbundets fortsatta arbete och riktning. Det finns fem propositioner och 54 motioner att ta ställning till. Det är en viktig och högtidlig uppgift som vi tar på allvar. Vår verksamhet ska utgå ifrån vad som är bra för våra medlemmar och för deras förutsättningar till ett hållbart arbetsliv.

Fackliga organisationer har ett viktigt demokratiskt uppdrag och behöver likväl som andra organisationer ta det uppdraget på allvar. Vi behöver också ta tydlig ställning och vara en röst för vårt samhälles demokratiska principer. I ett demokratiskt samhälle har alla rätt att organisera sig fackligt och också att uttrycka sina åsikter. I samhällen som är autokratiska är dessa möjligheter och rättigheter begränsade. Tyvärr ser vi en ökning av antalet autokratiska samhällen, det beskrivs bland annat av V-dem, ett forskningsinstitut i Göteborg.

Det är oroande och det blir därför än viktigare att hålla fast de demokratiska organisationer som vi verkar i. Nästa vecka gör Fysioterapeuterna det -vi tar gemensam ställning för en demokratisk organisation och ett demokratiskt samhälle. Det gör vi genom att utöva vår organisations demokrati tillsammans.

Samarbete med patienter för kvalitetsutveckling, att skapa ett fallförebyggande program som kan spridas till fler verksamheter, att bidra till att fysioterapeuters kompetens på ett tillgängligt sätt ökar eller att bygga upp en verksamhet som löser ett behov av vård. Detta är några exempel på vad vinnare av Fysioterapeuternas kvalitetspris belönats för under de senaste åren. Målgruppen för insatserna har skiftat, men fysioterapeuterna har i sina respektive verksamheter arbetat strukturerat och medvetet för att förändra och förbättra situationen för de patienter som de möter. Det är ett viktigt arbete som utförs och att få uppmärksamma det genom Kvalitetspriset känns bra.

Vinnare 2021-2024, Meja Kvinnohälsa, Farsta, Stockholm, Överviktscentrum vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm, Hemsjukvården i Karlskrona och Fysioterapiverksamheten vid Skånes universitetssjukhus (SUS) och Fysioterapeutprogrammet vid Lunds universitet.

Även om Fysioterapeuterna delar ut kvalitetspriset till en verksamhet om året finns det så klart många fler verksamheter och kollegor som förtjänar ett kvalitetspris för det arbete som görs. Verksamheter där professionerna och patienterna tillsammans diskuterar utmaningar och behov för att sedan försöka förändra och förädla. Vi behöver hjälpas åt att lyfta och uppmärksamma det arbete som görs, oavsett om det är mindre eller större förändringar. Det är så vi bidrar till spridning av de goda idéerna.

Nu är nomineringen öppen för 2025 års kvalitetspris. Vilken verksamhet vill du uppmärksamma? Vem inspirerar dig? Vem tar initiativ till och genomför förändringar för att ge ett bättre resultat och öka värdet för patienterna?

”Arbetsgivaren lägger i princip över hela ansvaret på den enskilde fysioterapeuten att prioritera i patientflödet och reglera arbetsbelastningen, samtidigt som den enskilde förväntas leva upp till produktionsmål och tillgänglighet. Våra arbetsvillkor är inte anpassade för att det är människor vi jobbar med. Det går inte att mäta allt, det känns för fyrkantigt.”

Detta är ett citat från den medlemsenkät som Fysioterapeuterna gjorde i våras. I enkätens resultat blev det tydligt att arbetsbelastningen är hög för många och att det finns en stor andel fysioterapeuter som överväger att byta arbetsplats eller att lämna yrket. Det är inte rimligt att ha en arbetssituation som gör att man dagligen behöver hantera känslomässig stress och att ständigt arbeta med dåligt samvete. Det är inte rimligt att det saknas tid för fortbildning och reflektion. Berättelserna från medlemmarna är många och skildrar en vardag och arbetsverklighet som inte är hållbar för fysioterapeuten men inte heller för den hälso- och sjukvård som vi vill ha.

Det finns mycket forskning och kunskap om vad en bra arbetsmiljö är. Det finns många hjälpmedel för chefers arbete med arbetsmiljö. Det behövs etttydligare fokus på arbetsmiljö i verksamheterna för att fysioterapeuter ska vilja och orka arbeta kvar på sin arbetsplats. Att minska omsättningen av medarbetare är bra för de anställda, för verksamheten och för ekonomin. Att göra verkstad av de förslag som Nationella Vårdkompetensrådet presenterat borde vara en prioritet för alla verksamheter.

I arbetet med omställning till Nära vård sker förflyttningar av var man som patient ska söka sig. Det gör att primärvårdens uppdrag idag är betydligt bredare än tidigare. I det arbetet behövs stöd till tydligare prioriteringar och det behövs möjlighet att kompetensutveckla sig för ett bredare uppdrag. Det är chefens ansvar att ge förutsättningar för detta.

Nästa vecka är det skyddsombudens dag. Skyddsombud är en viktig funktion för en god arbetsmiljö som också behöver goda förutsättningar för sitt arbete. De behöver tid och de behöver kunskap för att utöva sitt uppdrag på arbetsplatsen. För att sätta en tydlig spotlight på arbetsmiljöfrågor bjuder vi nästa vecka in till ett webinar för att berätta om resultatet av vår enkät om arbetsmiljö och hur Fysioterapeuterna påverkar för att du ska få det bättre på jobbet. Välkommen!

I arbetet för en mer hållbar värld behövs ett mer förebyggande och hälsopromoverande arbete för att minska användande av hälso- och sjukvård. Den bästa sjukvården för individen, för samhället och för klimatet är den sjukvård som aldrig behövs. I det samtalet behöver också det som kan slutas göras lyftas. Det är inte alltid enkelt att sluta göra sådant som man gjort i många år. Det kan handla om behandlingar eller insatser som inte har evidens eller som har sämre utfall än andra, är direkt skadliga, inte har effekt och kostar för mycket- att nyttan inte motsvarar prislappen.

Bild från Svenska Läkaresällskapet

Choosing wisely är en internationell rörelse som Läkarsällskapet tagit till Sverige med namnet Kloka kliniska val. Kloka kliniska val vill göra det enklare för vårdgivare och patient att tillsammans göra kunskapsbaserade val av åtgärder. Utgångspunkter för arbetet är att det är läkarlett, patient-centrerat, multiprofessionellt, evidensbaserat och transparent. I Norge har arbetet kommit längre och flera professioner arbeta tillsammans för kloka kliniska val. Norske fysioterapeutförbundet har publicerat 15 kloka kliniska val.

Utöver detta finns ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen om att arbeta för att fasa ut lågvärdevård. Socialstyrelsen publiceras sedan tidigare skriften Vård som inte bör göras. Här finns rekommendationer utifrån de nationella riktlinjerna om vad som inte bör göras. I Socialstyrelsens senaste rapport ser vi tex att följsamheten kring att inte utföra artroskopisk kirurgi vid artros eller misstänkt degenerativ meniskskada och smärta i knä har förbättrats. Åtgärden har inte bättre effekt än träning och är dessutom dyrare men det finns stora skillnader över landet och en del kvar att göra. Ett annat exempel gäller personer med stroke- den som drabbas av stroke ska vårdas på strokeenhet- det ger bättre resultat på funktion och överlevnad.

För fysioterapeuter är arbetet för en hållbar värld viktigt. Behovet av att styra hälso- och sjukvården mot långsiktig hållbarhet med minskat resursslöseri och ökad kvalitet är överhängande. Att fokusera på kloka kliniska val i de verksamheter som vi befinner oss är viktigt och kommer att vara viktigt framöver

När enheten får nya medarbetare skyddas de under de första veckorna. Kollegorna försöker styra de enklare fallen till dem så att de kan få känna sig för och bli varma i kläderna. De erbjuds också ett utbildningspaket med både externa och interna utbildningar under de första åren. På enheten finns äldre kollegor som man kan reflektera tillsammans med och lära av. Så här arbetar man på primärvårdsrehab i Region Kronoberg. Ett bra exempel på en bra start i karriären.

Men tyvärr så är det inte alltid som det ser ut så här. Det finns gott om verksamheter där nyexaminerade fysioterapeuter slängs in i verksamheten och där man redan från de första dagarna tvingas fatta svåra beslut eller göra prioriteringar mellan patientgrupper. Det finns ett produktionskrav som inte tar hänsyn till patientens behov. För i primärvårdens breda uppdrag ingår också patienter med komplexa behov, som gör att bedömningen eller behandlingen tar längre tid. Det behöver finnas utrymme för de patienterna också. För att vi ska kunna arbeta evidensbaserat och personcentrerat behöver det ibland få ta längre tid. Ett steg på vägen mot bättre förutsättningar är det beslut som man fattat i Stockholm om extra ersättning vid behandling av barn eller äldre – grupper som ibland kan behöva lite längre tid.

 Bild från Christine Lornes LinkedIn sida

I veckans debattartikel kring omställningen till Nära vård lyfter jag och mina meddebattörer in arbetsmiljö och förutsättningar för arbete som en viktig del av omställningen. Det är dags att göra verkstad av de förslag som Nationella Vårdkompetensrådet har tagit fram! Det är ingen quick fix, men det är viktigt att vi påbörjar arbetet för att vi som medarbetare ska vilja fortsätta välja att arbeta i hälso- och sjukvården.

I artikeln lyfter vi också behovet av att se alla professioner i de uppföljningar och utvärderingar vi gör av Nära vård-omställningen. När teamarbete ska prägla vården måste alla som ingår i teamet värderas på samma villkor. Fysioterapeuter är en självklar profession inom primärvården och vi gör skillnad varje dag för de patienter som vi möter.