Sällan känner jag betydelsen av det demokratiska och öppna samtalet så tydligt som på Visbys gator under Almedalsveckan. Där tillgängligheten är hög, där energin flödar och där vi lyssnar och lär av varandra. Politiker och beslutsfattare är tillgängliga och närvarande i samtal och seminarier. Samtalet är kontinuerligt över gränser och öppenheten är stor. För oss som fack- och professionsförbund är det självklart att vara där för att lyfta fysioterapeuters förutsättningar och för att sätta våra frågor på den breda agendan. Det är samtal som måste finnas och som vi behöver kämpa för. Vi behöver fortsätta med denna öppna mötesplats, för demokratin och för de goda värdena i vårt samhälle. 

Det finns trender i samtalet och i år var det stort fokus på beredskap och hur vi ställer om och förbereder samhället. Vi deltog i samtal kring detta tillsammans med övriga förbund inom Saco hälso- och sjukvård. Samtalet finns här. Utöver det deltog jag i ett rundabordssamtal tillsamman med Sveriges Arbetsterapeuter där fokus var beredskap och rehabilitering.

Samtalet om psykisk hälsa har varit igång ett tag och det är också tydligt att den nationella strategi som tagits fram engagerar. Det är ett samarbetsprojekt som involverat många aktörer och nu ser vi fram emot handlingsplaner och action som kan hjälpa vården medarbetare men framför allt de personer som har behov av stödet. Vi pratade kring detta tillsammans med det partnerskap för psykiska hälsa som Fysioterapeuterna är en del av.

Vi passade på att boka in samtal med politiker och diskuterade bland annat framtidens hälso- och sjukvård, ersättningssystem inom primärvården, arbetsmiljö och behovet av specialister

Vi kommer att fortsätta samtalen för fysioterapeuters bästa och vi är tacksamma att vi kan göra det i ett land som Sverige där vi har frihet att engagera oss och därmed också att påverka och förändra. Det är en ynnest och en möjlighet. Bloggen är tillbaka efter sommaren och jag hoppas att ni alla får en skön sommar!

I veckan publicerades Dagens Medicins maktlista där de rankar de 100 viktigaste i hälso- och sjukvården. Fysioterapeuterna och jag placerades i år på plats 24 av 100. Jag är givetvis både nöjd och stolt över detta och ser det som ett fint kvitto på vårt arbete inom förbundet.

Jag tänker då på arbetsplatsombud som varje vecka gör skillnad för sina kollegor och som lyfter fysioterapeuters förutsättningar och rättigheter för att kunna göra ett bra jobb, som argumenterar vid samverkansmöte och som lyfter risker vid omorganisationer.

Jag tänker på skyddsombuden som arbetar för en god arbetsmiljö och som allt som oftast bidrar till att arbetsgivaren arbetar med organisatorisk och social arbetsmiljö.

Jag tänker på våra distrikt som samlar medlemmar lokalt. I distrikten får politiker följa ett yrke i rörelse. Distrikt som träffar tjänstemän och politiker för att överlägga om lön, bevaka organisationsförändringar, lyfta våra viktiga politiska frågor. Under mina resor hör jag många exempel på förändringar som har gjorts tack vare våra fackligt förtroendevalda som inte ger sig, som knackar på och som framför sina argument igen och igen.

På bilden ordförande i distrikt och sektioner vid senaste mötet.

Jag tänker på våra sektioner som samlar medlemmar utifrån kunskapsområde. Sektioner som hjälper till att svara på remisser och att vara med i samtal där er specialistkunskap behövs. Sektioner som ordnar utbildningar för att vi som medlemmar ska ges möjlighet att fördjupa oss.

Jag tänker på vårt kansli som dagligen arbetar för våra medlemmar genom fackligt stöd, genom att lyfta professionen och vår betydelse och genom att försöka påverka i våra viktiga frågor.

Och så klart tänker jag på alla medlemmar som är en del av vår rörelse framåt och som ser värdet av ett fackförbund. Vi som alla hjälps åt för att Fysioterapeuterna ska vara det självklara valet för landets fysioterapeuter genom att ställa frågan- vill du vara med i vår rörelse?

Det är tack vare er som jag ges möjlighet att varje dag vara tydlig, självklar och på rätt ställe som det står så fint i motiveringen. Och det är också er som jag önskar en skön sommar- och till alla andra som läser bloggen såklart! Nästa vecka blir det en Almedalsblogg och därefter semester!

Att arbeta med påverkansarbete och för förändring tar tid. Det är oftast långsamma processer som ger bäst resultat om arbetet är strategiskt, långsiktigt och om man själv är utrustad med en stor portion tålamod. Och ibland så fattas det ett beslut som går precis den väg som man önskat eller så tillsätts en utredning som ska problematisera just den förändringen som vi vill ha. Då tycker jag att man kan fira. Ibland firar vi mer och ibland så knyter vi bara näven i fickan och säger Yes!

De senaste veckorna har vi haft möjlighet att flera gånger säga Yes och att vara glada för de beslut och de riktningar som vi har sett.

Vi kan väl börja med den lagrådsremiss som kom förra veckan där regeringen vill att det ska finnas medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i varje kommun. En viktig funktion för de personer som får huvuddelen av sina hälso- och sjukvårdstjänster genom kommunerna. Att som kommun satsa på MAR innebär att man säkerställer jämlik tillgång till patient- och kvalitetssäker kommunal hälso- och sjukvård, inklusive rehabilitering, kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och rätten till god hälsa. Idag finns MAR i ungefär hälften av landets kommuner, så här finns möjligheter till förbättring. Uppdraget ser olika ut och den som arbetar som MAR har olika förutsättningar för sitt uppdrag. Att i kommunen arbeta med MAR i ledningsfunktion är en bra väg att gå för att ge det rehabiliterande arbetet det fokus som behövs och för att säkerställa en jämlik rehabilitering.

MAR likväl som alla andra medarbetare behöver en rimlig arbetsmiljö. Utredaren Håkan Olsson lämnade 10/6 över förslag till en ny arbetsmiljöstrategi som lyfter fram arbetsmiljön som en bred och avgörande samhällsfråga. Utredningen pekar bland annat på behovet av stärkt fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt hur goda arbetsvillkor bidrar till en långsiktig kompetensförsörjning. Att det behövs en gedigen introduktion i arbetsliv är en självklarhet och en viktig fråga för oss fysioterapeuter. Det känns som en bra strategi att hålla i handen i det fortsatta arbetet för en god och hållbar arbetsmiljö.

Och det tredje positiva beskedet kom 11/6 när Socialstyrelsen fick i uppdrag att följa upp arbetet om jämlik och effektiv cancervård. I uppdraget ingår bland annat att följa upp särskilda satsningar på rehabilitering och att ta fram en lägesbild över hur tillgången till rehabilitering ser ut över landet. Här vet vi att det finns stora skillnader och det är välkommet med båda kartläggningar och tydligare uppföljning för att personer som drabbas av cancer och ska få den rehabilitering som de har rätt till.

Så just nu flera positiva besked för patienter för medarbetare och för hälso- och sjukvården. Det är värt att fira!

Det är inte varje dag som det är skoj att gå till jobbet och det är inte alltid som man kan låta bli att klaga på svensk hälso- och sjukvård eller på de förutsättningar som vi har som medarbetare i vården. Och våra förutsättningar är verkligen inte de bästa. En ansträngande arbetsmiljö, brister på möjlighet till fortbildning och brist på kollegor är några av de problem som fysioterapeuter upplever dagligen. Men fysioterapeuter i Sverige arbetar också självständigt och med stort ansvar. Vi har remissfrihet, vi ställer diagnos och det är vi som fattar beslut vilka insatser som vi tycker passar bäst för en patient – givetvis utifrån evidensläget och utifrån beprövad erfarenhet. Både det som är bra och det som kan bli bättre behöver diskuteras och värderas.

Allt detta blir tydligt när man befinner sig i ett internationellt sammanhang, som jag gjorde förra veckan. Då anordnades World Physio – en vetenskaplig konferens i Tokyo. Konferensen samlade över 5000 kollegor från stora delar av världen. Vi har olika förutsättningar för vårt arbete och vi möter olika patientgrupper, men vi samlas kring vår vilja att veta mer. I konferensprogrammet blev det tydligt vilken bredd som finns på yrket: prevention, ledarskap, korsband, elevhälsa, arbete med tortyrdrabbade, pedagogik, mental hälsa och mycket mer. Det blev också tydligt att vi är en profession i förändring och att vi måste fortsätta att förändras. I det arbetet är våra relationer och våra samarbeten viktiga.

Ash James som arbetar för The Chartered Society of Physiotherapy i Storbritannien reflekterar kring konferensen här.

Vi var många från Sverige som deltog och den forskning som bedrivs av fysioterapeuter i Sverige gör skillnad. Det är därför viktigt att fortsätta satsa på forskning inom fysioterapi och det ges förutsättningar för fortbildning och för forskarutbildning. Dagens forskning är framtidens behandlingar.

Posterpresentationer från Per Sjöström, Moa Stenbäcken, Nathalie Frisendahl , Eva Gruber-de Sousa och Christina Brogårdh.

E-poster presentationer med Cecilia Lidbeck, Anna Svensson-Raskh, Johanna Fritz, Sebastian Buck och Linnea Gustavsson.

Och så lite blandat med Anna Törnberg, Eva Ekvall- Hansson, Malin Nygren-Bonnier, Lena Axelsson-Svedell, Malin Forsbrand och Charlotte Häger.

Jag står på Gustav Adolfs torg i Stockholm och tårarna rinner längs mina kinder. Vi har samlats för att delta i en manifestation för att skydda sjukvården i krig och konflikter. Talen från professionsföreträdare och Läkare utan gränser blandas med berättelser och erfarenheter från Sudan, Gaza och Ukraina. Det är omöjligt att inte beröras av berättelserna och det lidande och den sorg som beskrivs. Om hur vårdens medarbetare utför sitt arbete medan det skjuts utanför, hur personal beskjuts när de evakuerar för att rädda sina liv. Om hur patienter bränns inne och hur vården som kan rädda liv inte kan utföras, på grund av brist på den utrustning som behövs.

Listan över attacker på sjukvårdsinrättningar är lång och den växer. I veckans manifestation samlas vi för att det är dags att göra mer för att stoppa sjukvårdsattacker världen över. Det behövs politiker som står upp för att tillgången till vård är en mänsklig rättighet. Vårdens medarbetare ska ha möjlighet att utföra sitt arbete utan att riskera sina liv. Den som behöver vård eller rehabilitering ska få tillgång till det, utan att frukta för sitt liv.

Sjukvården får aldrig bli en måltavla. Attacker mot civila mål som sjukvårdsinrättningar får aldrig bli normaliserade i krigföring. En attack mot sjukvården är ett brott mot internationell humanitär rätt – trots det går de som utför attackerna ofta fria. Så får det inte vara! Det är också sedan länge dags att frågan om sjukvårdsattacker får högsta prioritet inom EU och FN och att vi som land arbetar tillsammans med andra länder för att stärka insatserna för att stoppa attacker.

Avslutningsorden från manifestationen kommer från James Orbinski som var ordförande för Läkare utan gränser när organisationen tilldelades Nobels fredspris för 25 år sedan.

”Vi är inte säkra på att ord kan rädda liv, men vi vet att tystnad kan döda.”

AI och digitala verktyg av olika slag är för många av oss en viktig del i arbetet. Ibland utan problem, ibland med allvarliga brister. Det känns helt klart osäkert när ett taligenkänningsverktyg tar bort ord, lägger till ord eller tolkar det sagda på ett eget sätt. Att de som använder systemet lär sig att känna igen när det blir fel eller måste dubbelkolla är ju bra, men känns kanske inte som det bästa sättet att använda resurserna på. Ändå är jag övertygad om att användande av digitala hjälpmedel och AI är både nutid och framtid. Vi kan inte blunda för den utveckling som sker. Men för att det ska fungera behövs anpassning, nytänkande och förändring. Och här kan vi hjälpa varandra.

Sedan en tid tillbaka finns i Storbritannien riktlinjer för hur fysioterapeuter ska förhålla sig och arbeta med AI. I Storbritannien finns också en AI-fysioterapeut som träffar personer med ländryggssmärta.

På Chalmers pågår forskning om intelligenta system för rehabilitering och fysioterapi. Forskare i Lund studerar hur AI kan användas för att analysera kroppens hållning och rörelser.  

Det finns fler exempel och sannolikt kommer många av dem att diskuteras på Vitalis i nästa vecka. Förhoppningsvis kommer man då också att diskutera användbarhet och nytta. För “nice to have” innebär inte alltid “need to have”.

För Fysioterapeuterna är det viktiga att du som medarbetare involveras i de upphandlingar som görs, i den utveckling som sker och i hur implementering ska göras. Det duger inte att de som ska arbeta med systemet hålls utanför. I processen med upphandling, utveckling och införande behöver också hälso- och sjukvårdens professioner ges tid till att lära sig det nya systemet. Det behöver finnas tillräckligt med utrymme för att jag som medarbetare ska kunna lära mig och förstå systemet. Det behövs för patientsäkerhet och för arbetsmiljön.

På vår hemsida kan du hitta rekommendationer om hur du förhåller dig vid digitala besök och även tips på mer läsning. Det är bra att vara nyfiken och att vilja arbeta annorlunda. Ibland kan det innebära en AI-lösning och ibland kan det innebära något helt annat. Det är många fysioterapeuter som drivs av att arbeta digitalt, som är innovativa och ser möjligheter. Det är bra och det behöver vi uppmärksamma. Det finns också fysioterapeuter som hellre vill vara i samma rum som patienten och som ser det fysiska mötet som överlägset. Det gäller att hitta en balans, så att både patient och fysioterapeut känner att mötesformen främjar det man ska åstadkomma just vid det aktuella mötet. Det finns plats för oss alla.

Det är inget nytt att ohälsosamma levnadsvanor medför kostnader för såväl samhälle som för individen. Det har jag skrivit om tidigare. Vi vet också att om vi förbättrar våra levnadsvanor leder det till förbättrad hälsa, som i sin tur leder till produktionsvinster för samhället. I veckan var fysisk aktivitet på agendan under Socialstyrelsens konferens. Fokus var på fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR kan skrivas ut av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och det finns idag många exempel på verksamheter som har anpassat aktivitet och struktur för de personer som de möter. Under konferensen var det också tydligt att det behövs ledarskap i rätt riktning och såväl struktur som system behöver vara på plats för att underlätta för medarbetarna som använder sig av FaR.

Ett exempel är Hedemora kommun där man arbetar med att implementera FaR för en äldre målgrupp. De recept som skrivs är individuellt anpassade och utgår från personernas behov och egna målsättningar. Det kan handla om att öka aktiviteten i hemmet, eller att komma ut från hemmet för att ta sig till affären.

I Västra Götaland finns Rörelseguiden som vill göra det enklare att hitta rätt aktivitet. I guiden samlas aktivitetsutbudet och gör det enklare att därmed ta det första steget. Bakom Rörelseguiden står Centrum för fysisk aktivitet som är ett kunskapscentrum med kunskapsstödjande uppdrag kring fysisk aktivitet. På deras hemsida hittar du flera forskningsprojekt och referenser gällande fysisk aktivitet och FaR.

Det finns faktorer som underlättar för att göra en beteendeförändring: tydlig målsättning, påminnelse, uppföljning och återkoppling på genomförande, socialt stöd och självmonitorering. Att få ett recept på fysisk aktivitet och genom det en tydlig målsättning och planerad uppföljning, är ett verktyg för att förändra sitt beteende i en positiv riktning. Påminnelse, uppföljning och återkoppling kan också göras genom digitala hjälpmedel. I Forskning pågår skriver Caroline Eklund från MDU om hur digitalt stöd kan användas för beteendeförändring för ökad fysisk aktivitet hos äldre. 

Text från Caroline Eklunds artikel i Fysioterapi pågår.

Det är glädjande att ta del av det engagemang och den kunskap som presenterades i veckan. Det är bra att det finns tydlig riktning i såväl kommuner som regioner för att göra det lättare för oss att göra rätt, oavsett ålder eller funktionsvariation. Idag finns också politiskt intresse för ökad fysisk aktivitet, något som till exempel blir tydligt i det uppdrag som Folkhälsomyndigheten fått gällande att förbereda nationell kraftsamling för ökad daglig rörelse och fysisk aktivitet. Hälsofrämjande och förebyggande insatser är viktiga och avgörande för vår framtid och för hur vi kommer att klara av de utmaningar som vi står inför. I det arbetet är vi många kompetenser som behövs. Att satsa på hälsofrämjande och förebyggande insatser lönar sig för individen och för samhället.

Att det är svårt med nya journalsystem är det knappast någon som har missat under våren. Mest tydligt har det väl varit i Västra Götalandsregionen, men även andra regioner har beskrivit brister i patientsäkerhet och svårigheter för medarbetarna. Att Internationella Arbetsmiljödagen 28 april i år har tema digitaliseringens inverkan på arbetsmiljö känns därför helt relevant. Dagligen använder vi digitala verktyg på olika sätt och med olika syften. Ibland bara funkar det och vi tänker inte på det, men lika ofta är det frustrerande, långsamt och omständligt.

IT och digitala system är en viktig del av arbetsmiljön, men behandlas inte alltid så. För att de ska erbjuda det stöd och den nytta som de är tänkta för behöver de vara anpassade till medarbetarna och verksamheten. Som medarbetare behöver du få utrymme och möjlighet att lära dig systemen, du behöver också tid att lära dig arbeta med de digitala arbetsverktyg som finns på just din arbetsplats.

På Sunt Arbetsliv finns Digironden som är ett hjälpmedel för skyddsombud och chefer att granska och värdera den digitala arbetsmiljön. Vi behöver behandla de digitala systemen som en del i vår arbetsmiljö och då behöver vår digitala vardag också vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det finns mycket forskning och kunskap om vad en bra arbetsmiljö är. Och det finns många hjälpmedel för chefers arbete med arbetsmiljö. Men det behövs ett tydligare fokus på arbetsmiljö i verksamheterna för att fysioterapeuter ska vilja och orka arbeta kvar på sin arbetsplats. I arbetet för en god arbetsmiljö är skyddsombuden tillsammans med cheferna viktiga funktioner. Att vara skyddsombud är en viktig roll och de  som tar på sig det ansvaret behöver goda förutsättningar för sitt arbete. Det behövs tid och det behövs kunskap för att utöva uppdraget på arbetsplatsen.

Fysioterapeuterna kommer inte att släppa taget om arbetsmiljöfrågorna. Vi vet att de är avgörande för att våra medlemmar ska fortsätta vilja välja att arbeta kvar. Vi vet att det lönar sig med ett arbetsmiljöarbete som fokuserar på kvalitet för både verksamhet och medarbetare.

Många av mina kollegor arbetar i en vardag där de dagligen måste fatta snabba och nya beslut för att hantera de situationer som uppkommer. Ibland finns det fog för det och ibland är det nödvändigt med snabba beslut för att kunna hantera en ny situation. Mängden beslut som vi fattade under pandemin är ett sådant typiskt exempel. Att hela tiden behöva fatta nya beslut och tänka om kan vara stimulerande och det som är krydda i arbetslivet, men om det är normaltillstånd är det inte särskilt hållbart. Att alltid behöva ställa om ger sämre möjligheter till ny riktning och till strategisk utveckling. Det är därför illa att vår svenska hälso- och sjukvård styrs och finansieras så kortsiktigt.

I Läkarförbundets debattartikel i Dagens Nyheter den 11/4 efterlyses just den långsiktiga styrningen och finansieringen inom hälso- och sjukvården. Eftersom det finns goda exempel inom forskning, infrastruktur och försvarsfrågor så vi vet ju att det finns möjlighet.

Mandatperioder avlöser varandra och med skifte i majoritet blir det ofta förändringar i de beslut och riktningar som styr hälso- och sjukvården. Statsbidrag som kommer sent och som varar under ett år ger knappast utrymme för utveckling eller verklig förändring. Enligt ovannämnda artikel fanns det år 2023 84 olika riktade statsbidrag som regionerna kunde ta del av, alla med olika ändamål, villkor och krav på ansökan och återrapportering – de flesta med årliga förändringar på detaljnivå.

Den hälso- och sjukvårdsberedning som Läkarförbundet föreslår, skulle kunna ha som uppdrag att långsiktigt, hållbart och strategiskt arbeta med fokus på finansiering, utveckling och kompetensförsörjning. Hälso-och sjukvården förtjänar fokus, perspektiv, och politisk samverkan. Hälso- och sjukvårdens medarbetare förtjänar en hållbar arbetsmiljö, beslut som gör att man kan planerar över längre tid och att man kan känna sig trygg i sin arbetssituation.

Det är därför glädjande att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram riktvärden för ett antal professioner inom primärvården. Det är idag stor skillnad på tillgång till fysioterapeuter i primärvården. I genomsnitt finns det 135 fysioterapeuter/100 000 invånare, men siffran skiftar mellan 100 (Region Kronoberg) och 188 (Region Västerbotten). Vi behöver veta mer om skillnaderna och vi behöver veta mer om verklig skillnad för patienterna.

Vi välkomnar en styrning och en finansiering som är långsiktigt hållbar. Våra förutsättningar att hantera hälso- och sjukvårdens utmaningar skulle förbättras avsevärt med en styrning och politik som var mer långsiktig och strategisk – oavsett huvudmannaskap. Det förtjänar Sverige.

Mitt arbete kan vara väldig skiftande, vilket är en av de saker som jag uppskattar med mitt uppdrag som ordförande för Fysioterapeuterna. De senaste veckorna har fokus varit riktat mot vårt fackliga arbete. Vi arbetar för att säkerställa att fysioterapeuter får de rättigheter, villkor och stöd de behöver och har rätt till för att kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt.

Under de senaste veckorna har vi inom Akademikeralliansen diskuterat, dissekerat och reflekterat kring de bud som arbetsgivaren (SKR och Sobona) lämnat. Hur skulle arbetsgivarens förslag bli för våra medlemmar? Hur stämmer de överens med de krav som vi har ställt och vilka fördelar respektive nackdelar finns det? Alla som har varit i förhandling vet att det är ett givande och att tagande och att en god målsättning är att båda parter går ifrån bordet relativt nöjda. Det är en bra start för nästa förhandling och för kommande samarbete.

I måndags skrev vi på avtalet som gäller medlemmar inom kommuner, regioner och kommunala bolag, med SKR och Sobona. Avtalet innebär bland annat förbättrade löneprocesser, förtydligande om chefens roll vid lönesättning och förbättrad trygghet för den som är ledig med graviditetspenning. Läs gärna mer om avtalet med SKR och Sobona på hemsidan. Nu blir det upptill arbetsgivarna att leva upp till de skrivningar som finns i avtalen. Det kommer vi att fortsätta bevaka.

Avtalet med SKR och Sobona är förhandlat via Akademikeralliansen som representerar 16 förbund och 90 000 medlemmar. Genom Akademikeralliansen driver vi och påverkar frågor som rör våra avtal med arbetsgivarna inom regional och kommunal sektor. Vi arbetar tillsammans för bättre arbetsmiljö, bättre löneprocesser, rätt till fortbildning och goda arbetsvillkor för medlemmarna. Gemenskap och samarbete gör oss starkare!

Nu väntar fortsatt arbete med förhandlingar inom privat sektor och till hösten är det dags för förhandlingar för medlemmar inom statlig sektor. Vi kommer att fortsätta bevaka, förbättra och arbeta för att utveckla villkoren för fysioterapeuter på arbetsmarknaden.

Du som medlem kan alltid vända dig till oss för stöd och rådgivning för att du ska känna dig trygg i ditt arbete.