EM i fotboll, regeringskris och så Almedalen. Det är några av veckans händelser. Almedalen var i år digitalt vilket ökade tillgänglighet och gjorde möjligt för fler att vara med för att lyssna och för att delta aktivt. Ett gediget och varierat program gjorde det lika svårt att välja som vanligt men förflyttningstiden mellan seminarier var betydligt mindre och mycket finns också att se i efterhand. I veckans blogg reflekterar jag och Sara Barsjö (vice ordförande i Fysioterapeuterna kring några av de pass som vi lyssnade till).

Nära vård
I omställning till Nära vård ingår ett antal fokusförflyttningar. Flera av fokusförflyttningarna nämndes också som lärdomar under pandemin. Att ta tillvara patientens röst, att fokusera på relationer och inte organisationer, att bli bättre på att arbeta mer förebyggande, att skapa bättre förutsättningar för dem som arbetar inom välfärden avseende såväl lön som rätt till kompetensutveckling under arbetstid. Det är bra att vi lär oss av pandemin. Det är bra att vi reflekterar och pratar kring de lärdomar som vi har gjort. Det ökar sannolikheten att vi också kommer att agera utifrån de lärdomar som vi har gjort. Vi kan inte låta patientperspektivet stanna vid att bara bli en eftertanke som Mattias Millbro från Ung med MS säger. Se gärna GPCCs seminarium Sverige är redo för att bli ett föregångsland för personcentrerad vård: men finns rätt stöd på plats?

Barn och ungas hälsa
Flera seminarier har lyft barn och ungas hälsa ur olika perspektiv. En ökad stress, en ökad andel överviktiga, en ökad andel med psykisk ohälsa är faktorer som spelar roll och där vi alla kan bidra inom hälso- och sjukvården men också inom skola och elevhälsa. Fysisk inaktivitet ökar bland våra barn och unga och så även den psykiska ohälsan. För att öka den psykiska och den fysiska hälsan och arbeta med hälsofrämjande insatser behöver vi hjälpas åt. Fysioterapeuter är, tillsammans med andra, en viktig aktör i detta arbete. Några av ledorden för detta arbete är just tillsammans, samverkan över gränser och att inse hur psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan i Kolsva skolområde, lyfte vikten av att skolan arbetar hälsofrämjande och med förebyggande insatser för att främja barn och unga psykiska och fysiska hälsa. Vikten av tidiga insatser från elevhälsan där fler professioner finns representerade lyfts som en framgångsnyckel. Fysioterapeut inom elevhälsan lyftes särskilt fram som en profession som behövs och som möjliggör hälsofrämjande och förebyggande insatser. Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet har tagit fram en film som beskriver hur det kan löna sig med fysioterapeut i elevhälsan

Detta har Fysioterapeuterna lyft i det remissvar som i förra veckan skickades till utredningen: Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). I remissvaret ifrågasätter vi starkt varför utredningen inte föreslår en förstärkt elevhälsa med tillgång till fler professioner som behövs för att tillgodose alla elevers behov.

Psykisk hälsa
Psykisk hälsa och hållbart välbefinnande är en tillgång för hållbar samhällsutveckling där fokus ändras från psykisk ohälsa till främjande av psykisk hälsa och välbefinnande, från reaktiv till proaktiv och från en vårdfråga till vår gemensamma fråga. Här behöver behöver vi alla ta ansvar, som individer och som organisationer för att denna förändring ska kunna ske. Vi behöver samverka över gränser för att skapa förutsättningar för förändring, ge varandra friutrymme att tänka högt och brett för att hitta kreativitet och engagemang och se helhet och sammanhang som kräver mångas kraft och engagemang. Vi behöver hitta verktyg och rusta oss för den tid som vi verkar och lever i.

Bloggen tar nu semester och är åter i slutet av augusti. Hoppas att ni alla får en skön sommar!

Det är sommar och vi befinner oss mitt i semestertid. Jag hoppas verkligen att alla som har arbetat hårt under året får möjlighet till sammanhängande semester och vila. Det är viktigt för att vi ska må bra och för att vi ska orka. Semesterlagen, som vi nu har antogs 1977, ger bland annat rätt till 25 dagars semester per år (undantag finns) samt rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni–augusti (huvudsemester). Den första svenska semesterlagen kom 1938 och gav alla anställda två veckors semester. Att ges möjlighet till semester, till återhämtning och vila är några frågor som svenska fackförbund drivit. Andra exempel är rätt till föräldraledighet, reglering av arbetstider, individuell lönesättning. 

Att facket driver frågor för sina medlemmar och är en viktig aktör i samhällsdebatten är vardag i Sverige. Så är det inte i alla länder och det har heller inte alltid varit så i Sverige. I veckan publicerades Global Rights Index, en sammanställning som presenteras av världsfacket ITUC (The International Trade Union Confederation).

Att ligga på fackens svarta lista betyder att inga mänskliga rättigheter garanteras, varken yttrandefriheten eller rätten att vara med i ett fackförbund. Global rights index presenterar tre trender

1. En demokrati i kris där yttrandefriheten begränsas alltmer och det blir allt svårare för allt fler att protestera mot dåliga arbetsvillkor och att gå med i ett fackförbund. I flera länder är det till och med livsfarligt att vara med i facket.
2. Kontrollen och övervakningen ökar av arbetstagare något som ofta sker i hemlighet.
3. Det finns också en trend med krympande rättsstater och skärpta lagar. Covid-19-pandemin har accelererat inskränkningarna i människors fri- och rättigheter, och det finns en oro globalt bland fackligt engagerade och människorättsaktivister för att de skärpta inskränkningarna och lagarna ska bli permanenta.

Det är tillsammans om vi kan förändra förutsättningarna för många. Samhällen som vårt med anständiga arbetsvillkor, rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar och rätt till kollektiva förhandlingar utgör en stark och stabil bas i samhället.

Ett fackförbund är baserat och uppbyggt på förtroende och på att vi är många som bidrar i arbetet. Det är vår storlek och vårt tillsammans som gör att vi blir starka och får större möjligheter att förbättra förutsättningarna för våra medlemmar. Under våren har jag fått möjlighet att besöka styrelser för distrikt och sektioner för att presentera mig men också för att få möjlighet att prata om aktuella frågor och hur vi tillsammans kan arbeta för att vara ett förbund i rörelse. Det har varit många bra samtal som kommer att fortsätta.

I veckans En podd i rörelse pratar jag med Hanna och Therese om ett av de viktigaste uppdragen som vi har inom förbundet. De är förtroendevalda i sina distrikt och har uppdrag som regionalt förhandlingsansvariga. Att vara förtroendevald och att företräda någon annan är ett av de finare uppdrag som finns. Du har andras förtroende att företräda dem.

Det är inte alltid lätt och det är inte alltid roligt. Du har ett förtroende att förvalta och även om du i alla situationer gör ditt bästa är det inte du som ensamt bestämmer hur ett utfall ska bli. Det är ett viktigt uppdrag som vi har som fackförbund, som förtroendevald och som medlem. Det är bra att vi gör det tillsammans och att vi ger varandra stöd och kraft. Vårt engagemang är viktigt för förbundets medlemmar men också viktigt ur ett internationellt perspektiv. På många håll i världen är fackföreningar centrala i kampen för mänskliga fri- och rättigheter. Fackligt engagerade försvarar viktiga delar av det demokratiska samhället.

Det är många som viktiga för Fysioterapeuterna, för fysioterapeuter, sjukgymnaster och blivande fysioterapeuter. Vi är många som behövs för att Fysioterapeuterna som förbund ska fortsätta vara det självklara valet för nuvarande och blivande fysioterapeuter. Ett varmt och stort tack till er alla för ert engagemang och arbete!

---