I veckan har Maciej Zaremba i DN beskrivit vardagen för läkare som arbetar enligt LOL (Lag om Läkarvårdsersättning). Detta är en vardag som också de fysioterapeuter och sjukgymnaster som arbetar enligt LOF (Lagen om Fysioterapi), även kallad nationella taxan, möter. En vardag som leder till oro för den egna verksamheten och försörjningen såväl som en oro för patienternas bästa. Det är inte rimligt att granskningar ska göras godtyckligt eller att man som ensam vårdgivare ska behöva bryta mot lagen genom att lämna ut skyddade personuppgifter.

Missförstå mig nu rätt.

Fysioterapeuterna tycker att det är viktigt och bra att man gör uppföljningar och när så görs behövs även fördjupad granskning av verksamheter. Vi ska vara varsamma med våra skattemedel och tillgodose att kvaliteten på den hälso- och sjukvård som ges är god.

Vi tycker dock att de uppföljningar som görs ska följa de lagar som finns och vara rättssäkra. Den uppföljning som görs på privata aktörer är viktig och bör göras på alla verksamheter oavsett huvudman eller finansieringsform. Den särbehandling som görs av privata vårdgivare anser vi är oacceptabel. Det ska inte vara beroende av enstaka tjänstemän hur en journal eller verksamhet granskas. Det måste också finnas en möjlighet att överklaga regionens beslut, i det fall man anser att beslutet är felaktigt

Inom Fysioterapeuterna finns idag ca 1400 medlemmar som är företagare. Fysioterapeuter som ofta har satsat egna pengar för att kunna starta upp och driva verksamhet. Fysioterapeuter som under pandemin sett hur tidböckerna tömts då patienter inte vågat komma på behandling. Fysioterapeuter som då dessutom ska möta regionernas motvilja till det system som styrs av dessa lagar. Det känns inte rimligt och rätt.

Idag presenterade Magdalena Andersson budgeten i sin helhet. Budgeten innehöll en sista viktig pusselbit, 5 extra miljarder till sjukvården. Budgeten innehåller flera nödvändiga förslag som är efterfrågade av medarbetarna inom hälso- och sjukvård och som stärker den svenska välfärden. Det finns flera satsningar som jag hoppas kommer att göra skillnader för vårdens medarbetare. Nu är det viktigt att pengarna används till rätt saker.

Det är bra att budgeten innehåller rejäla och långsiktiga investeringar i välfärden, att sjukförsäkringen förändras, att det föreslås skattereduktionen av a-kasseavgiften och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning.

I budgeten föreslås att ytterligare fem miljarder tillförs för att stärka hälso- och sjukvård. Medel som bland annat ska användas för satsningar på jämställd vård och förlossningsvård, vidareutbildningen för medarbetarna och medel för att hantera den vård som fått skjutas upp på grund av pandemin.

Fysioterapeuterna ser positivt på satsningen på medarbetare och kan bara hålla med om att vikten av att investera i de som arbetar inom hälso- och sjukvård. Det krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet för att kunna attrahera och behålla kompetens. Det är därför bra att det nu föreslås en årlig satsning på medarbetare. Det är en satsning som behöver göras på alla yrkesgrupper. Möjligheten till betald specialistutbildning är bra men den behöver vidgas och även erbjudas till exempel fysioterapeuter.

Det finns ett stort behov av fler personer som vill arbeta inom hälso- och sjukvård och det behövs fler som utbildar sig. En del i utbildningarna är verksamhetsförlagd utbildning, så kallade VFU-platser, där det ibland är svårt att tillgodose studenternas behov men också svårt att tillgodose att VFU görs inom olika områden. Det är därför bra att regeringen nu föreslår att tilldela medel för att kunna en ökning av lärosätenas ersättning till kommuner och regioner för VFU-platser och för att kunna förbättra samordning. Fysioterapeuterna kan bara hoppas att det är medel som fördelas mellan olika utbildningar och inte bara riktas till en utbildning som man föreslår i budgeten. Bristen på VFU platser är bredare än så och behöver uppmärksammas för fler professioner och utbildningar.

Det är bra med fortsatt satsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa för att alla kvinnor ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. För kvinnors hälsa lönar det sig med fysioterapeuter vilket jag tidigare skrivit om.

En förstärkning av förlossningsvården är ett måste om man vill uppnå en stärkt förlossningsvård, en stärkt hälsa för kvinnor och en jämställd vård. Fysioterapeuterna kommer att fortsätta arbeta för detta då vi ser att det fortsatt finns betydelsefulla skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa, samt mellan olika grupper av kvinnor. Det finns också omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till hälso- och sjukvård och kvaliteten på vården.

Nu återstår att följa debatten och se vilka av regeringens förslag som blir verklighet.

I tisdags öppnade riksdagen och i onsdags var det partiledardebatt där varje partiledare under några minuter fick möjlighet att prata om det som är viktigt för dem, just nu. Det är intressant att det i debatten är få som lyfter välfärden och ännu färre som pratar om hur vi kan göra skillnad där. Detta trots att t.ex. sjukvården varit den viktigaste frågan för väljarna under lång tid enligt Novus. Välfärden, som innefattar hälso- och sjukvård, skola och omsorg och som är det som särskiljer Sverige från många andra länder. I regeringsförklaringen sa Stefan Löfven att välfärden vilar på medarbetarnas axlar. Det är ett tungt ansvar att bära. Och sanningen är den att välfärden brottas med en arbetsmiljö som är hårt belastande för de som arbetar där, välfärden som behöver bli bättre på att ge lön värd namnet och som följer med kompetens och ansvar, välfärden som behöver fler som väljer att arbeta där, och som stannar kvar.

I veckan presenterades legitimationsstatistik från Socialstyrelsen och här blir det väldigt tydligt att förutsättningar för hälsa, rehabilitering och vård ser olika ut över landet. I Jämtland finns det 170 fysioterapeuter/100 000 invånare medan motsvarande siffra för Blekinge är 105. I denna jämförelse låter kanske 170 fysioterapeuter/100 000 invånare som ett bra värde, men i verkligheten är även denna siffra otillräcklig. Ojämlikheten och bristen på fysioterapeuter innebär att förutsättningarna för att alla invånare ska få en jämlik vård och rehabilitering inte finns där, och det kan inte bara bero på demografin i respektive region.

Blekinge är ett bra exempel på en region där arbetsmiljö och förutsättningarna för fysioterapeuter har varit dåliga under lång tid. Medarbetarna väljer att avsluta sin anställning på grund av hur det fungerar på arbetsplatsen, eller snarare på grund av hur det inte fungerar på arbetsplatserna. Kompetens och erfarenhet försvinner. Patientsäkerheten försämras och risken för vårdskador ökar då personalbrist tilltar. Blekinge är tyvärr inte den enda regionen där vi ser detta bland våra medlemmar. Vi ser det på fler arbetsplatser och i fler regioner och kommuner. Just i Blekinge gjorde våra fackligt förtroendevalda skillnad och situationen ser idag bättre ut än tidigare.

Det är bra och viktigt att vi alla har möjlighet att påverka hur ett land, en region, en kommun eller en församling ska styras och vilka vägval som ska göras. I helgen förtidsröstade jag i kyrkovalet tillsammans med min son som nu fick rösta för första gången. Det blev ett genrep för nästa års val då han för första gången får vara med och påverka hur svensk politik ska se ut de närmsta åren. Det är stort med möjlighet att kunna påverka och det är en möjlighet som vi behöver värna. 

I går fick Malin utmärkelsen Årets Fysioterapeut. Malin är docent och lektor vid KI och fick priset för sitt breda arbete med rehabilitering efter Covid-19. Hon startade tidigt forskning inom området och har varit synlig och generös med sin kunskap och med resultaten. Hon var med och startade upp den nationella kunskapsplattform som är ett samarbete mellan universitet, universitetssjukhus och Fysioterapeuterna. Hon har varit synlig och tydlig såväl nationellt som internationellt och även setts i media under året.
Malin har varit engagerad i debatten om utmaningarna med rehabilitering efter Covid-19 och drivit professionen och fysioterapeuters kunskap framåt. Hon har visat på teamets betydelse vid rehabilitering och lyft vikten av att många olika professioner och kompetenser behövs för en god Covid-19 vård.

Stort grattis till Malin!
Ditt arbete och forskning kommer att ha betydelse framöver och som kommer att vara viktigt för många för pandemin är inte över. I veckan meddelades att i slutet av september går vi in i nästa steg för avvecklande av restriktioner. Bra så, men det är fortsatt viktigt att förhålla sig till pandemin och dess konsekvenser. Vi har fortsatt personer som insjuknar i covid-19 och som behöver sjukhusvård. Vi har fortsatt personer som lever med konsekvenser av covid-19 under lång tid och som behöver kontakt med hälso- och sjukvården för att komma vidare. Vi har fortsatt ett uppskjutet rehabiliteringsbehov för många grupper. Det har vi haft länge.

Rehabilitering har redan tidigare varit eftersatt för många grupper. Att nu inte få tillgång eller möjlighet till rehabilitering kan leda till försämrade möjligheter att leva det liv man vill leva. Men i förlängningen får det även konsekvenser för samhället i form av ökade kostnader för sjukskrivning och ökat vårdbehov. Rehabilitering är till sin natur tvärprofessionellt och är också av tradition bra på att i teamarbetet inkludera patient och närstående. Det är bra och viktigt i den omställning som pågår mot nära vård där personcentrering är en av förflyttningarna som behöver göras.

Vi är många som behöver bli bättre på att arbeta personcentrerat. I veckan debatterade representanter från GPCC om vikten av att öka personcentrering i forskning. GPCC är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum, Centrum för personcentrerad vård. Personcentrering är ett inkluderande arbetssätt som funkar på alla nivåer, i klinik såväl som i forskning. Det är viktigt att inkludera patienter som lever med långvariga symtom i de olika faserna av forskningsprojekt eftersom det bidrar till förbättrad förståelse för frågor som är relevanta för den som vården är till för. Det borde också vara viktigt i hälso- och sjukvården att vi gör det.

Fysioterapins dag, firas som minne av den dag för 70 år sedan när världsorganisationen för fysioterapeuter bildades, är ett tillfälle att lyfta frågor som är viktiga för oss, att fördjupa kunskap och att fira tillsammans. I onsdags genomfördes många aktiviteter runt om i landet och det gör mig glad att se. Det är tillsammans genom vårt gemensamma engagemang och vilja som vi kan bidra till förändring.

Det märks att det är budgettider inom svensk politik. I veckan har det presenterats flera förslag som kommer att påverka förutsättningar för fysioterapeuter och sjukgymnasters vardag. Jag tänker på ett uppdrag, ett kansli och en reduktion.

Socialstyrelsen har i veckan fått uppdrag att genomföra en förstudie för att lämna förslag på hur ett nationellt hälsovårdsprogram kan utformas och implementeras för att barn och unga ska kunna erbjudas en sammanhållen och likvärdig hälso- och sjukvård för barn och unga. Detta är välkommet och vi anser att det behövs ett samlat grepp och också ett bredare grepp om de vårdinsatser som erbjuds. Det är därför välkommet att perspektivet som lyfts ska inkludera hälsofrämjande och förebyggande insatser och omfatta primärvården. Programmet ska också inkludera mödrahälsovården och barnhälsovården, ungdomsmottagningarna och elevhälsans medicinska insatser. Det är rimligt att se till barnens hela behov och använda de resurser och kompetenser som finns inom området. Fysioterapeuterna är redo att bidra för barn och ungas fysiska, psykiska och sexuella hälsa.

Att det finns mycket kvar att göra för en god arbetsmiljö känner vi till. Detta har beskrivits i forskning under lång tid och många är rösterna som vittnar om hur tufft de har det på sin arbetsplats. Därför är det välkommet med en satsning på ett längre och mer hållbart arbetsliv genom det kansli som ska inrättas. Kansliets arbete kommer i stor utsträckning handla om att identifiera behov, föreslå åtgärder, samråda och samordna så att åtgärder och politik för ett hållbart arbetsliv blir en helhet. Viktig här är samarbete med de aktörer som redan finns på området och att man lär av den forskning som redan har gjorts. Det fungerar inte bara att föreslå utan det behövs också action för att de medarbetare som finns inom tex hälso- och sjukvården ska vilja fortsätta arbeta där och även i framtid välja att söka sig dit. Vi kan bara hoppas att kansliet använder sig av den kunskap och kompetens som finns i området där det kan löna sig med samarbete med fysioterapeuter som dels under lång tid bedrivit forskning i området dels är medarbetare i hälso- och sjukvården.

– Människor som har arbetat ett helt yrkesliv med tunga och krävande arbeten slits ut psykiskt och fysiskt. För många är det inte realistiskt att idag arbeta högre upp i åldrarna. Alla ska orka, vilja och kunna jobba ett helt yrkesliv. Ett långt och uthålligt arbetsliv byggs under hela det yrkesverksamma livet och därför är det viktigt med tidiga åtgärder, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Citat från regeringens pressmeddelande.

Det har också föreslagits skattereduktioner som dels förstärker de reduktioner som redan gjorts dels sänkt skatt för sjuk- och aktivitetsersättning. Som representant för ett fackförbund är det extra glädjande att man också föreslår en skattelättnad för avgiften till a-kassan. På så sätt sänks kostnaden för att vara medlem. Skattereduktionen bör uppgå till 25 procent av avgiften under ett år. För medlemmar i Akademikernas a-kassa skulle det innebära en sänkning på 390 kronor per år, från och med 1 juli 2022. Det är ett välkommet förslag. Det är en trygghet att vara medlem i en a-kassa vilket framför allt blivit tydligt under pandemin.

Nu är det bara att hänga med och se vilka resultat ett uppdrag och ett kansli kan presentera för att verkligen göra skillnad för de som befinner mitt i. Och så klart vilka beslut som kommer att fattas kring budget och skattereduktioner. Det kanske kommer fler förslag till exempel om rätt till kompetensutveckling för fysioterapeuter, en utredning om en statlig reglering av specialister inom fler professioner eller en riktad lönesatsning på fysioterapeuter.