Sjukfrånvaron i stressrelaterade psykiatriska sjukdomar ökar igen och det är kvinnorna som står för en större andel av de som sjukskrivs på grund av stress eller utmattning. Det är oroande för individen, för hälso- och sjukvården och för vårt samhälle. Men inte helt förvånande. Återkommande får vi signaler från medlemmar som är under hög press. Som inte får möjlighet till återhämtning, som inte kan påverka sin arbetssituation och som känner oro och etisk stress över patientsäkerheten. Det finns tydliga kopplingar mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och den som är närmst patienten har också god förmåga att bedöma hur säker vården är.

Arbetsmiljön påverkar hur vi mår och hur vi presterar. I verksamheter där professionen lyssnas på och engagemang lönar sig blir ofta arbetsmiljön bättre. I en god arbetsmiljö värnar verksamheten om både medarbetarnas hälsa och förutsättningarna för att ge en god och säker vård. Möjlighet till återhämtning och reflektion bidrar till en patientsäker vård. Detta prioriteras alltför ofta bort, vilket ökar riskerna för felbehandling och vårdskador. Inom de flesta verksamheterna sker arbetet i team, ofta bestående av olika professioner. En del av lärande och reflektion bör därför ske gemensamt för att stärka samhörighetskänsla, kommunikation och interprofessionell kompetens.

En god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet förutsätter verksamheter som arbetar strukturerat och systematiskt med arbetsmiljö samt medarbetarnas engagemang och delaktighet. Det innebär bland annat förutsättningar för evidensbaserade arbetssätt, realistisk bemanning och reglerad rätt till kompetensutveckling. Det innebär utrymme för reflektion och dialog med kollegor. Alla gynnas av en god arbetsmiljö med goda arbetsvillkor; arbetstagarna, arbetsgivarna, verksamheterna och patienterna.

Förutsättningar kan skapas genom ett medvetet ledarskap i samverkan med medarbetarna. I detta arbete spelar skyddsombuden en viktig roll. Skyddsombud hanterar ibland enkla men ganska ofta också komplicerade arbetsmiljöfrågor. Uppdraget som skyddsombud innebär att vara uthållig, att ihärdigt föra medarbetarnas talan, att se missförhållanden och uppmärksamma arbetsgivaren på dessa, samt att driva på för åtgärder och förbättringar i samverkan. Skyddsombud arbetar förebyggande och är en stor resurs i arbetsmiljöarbete. Uppdraget innebär även att förvalta det mandat som staten har gett oss och att se till att arbetsmiljöregelverket följs. De senaste åren med pandemi har tydliggjort för alla att det behövs skyddsombud på alla arbetsplatser.

För oss inom Fysioterapeuterna är arbetsmiljöfrågorna mycket viktiga. Engagemanget är högt i vårt förbund, och vi är många som arbetar för att alla medlemmar ska ha en god och hållbar arbetsmiljö. Förbundet arbetar genom samarbeten, som bland annat Sunt arbetsliv, aktivt med arbetsmiljöfrågor och förbundsstyrelsen anser att det är av vikt att förbundet aktivt fortsätter arbeta för att alla medlemmar ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv genom att stärka fysioterapeuters arbetsmiljö oavsett anställnings- eller driftform. För en bättre arbetsmiljö är skyddsombudens arbete ovärderligt!

Hur mår du egentligen? Hur går det? Sover du? Äter du? Det är frågor som har ställts till mig under den senaste tiden. Omtänksamma, respektfulla och med värme. Frågor som det är lätt att bara svara med ett kort OK eller bra på men som också förtjänar eftertanke.

I veckan har World Mental Health Day uppmärksammats genom bland annat temaveckor, föreläsningar, gemensam novelläsning och reflektion, walk and talks med personal och patienter med mera. Det är bra och viktigt att fokusera på hur vi mår.

Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. Det behövs insatser inom många områden för att skapa förändring och för att all kompetens och kunskap ska tas tillvara i arbetet. Tidiga, personcentrerade och samverkande insatser är viktiga för att nå förändring. Vi behöver arbeta förebyggande och hälsofrämjande och här är vi fysioterapeuter en del av lösningen. Vi finns både i sluten och öppen vård och möter, bedömer och behandlar personer med psykisk ohälsa på samtliga vårdnivåer.

I Fysioterapeuternas strategi lyfter vi betydelsen av fysioterapeutens kunskap i olika verksamheter och beskriver fysioterapeutens roll. I kunskapssammanställningen Fysioterapi ger resultat och Fyss beskrivs att fysisk aktivitet och träning har en positiv effekt vid en rad olika tillstånd av psykisk ohälsa, som stress, ångest, sömnsvårigheter och depression. Det är en viktig del av det fysioterapeuter bidrar med. Men vi bidrar också genom de verktyg som vi har för att till exempel reglera känslo-, stress- och smärtreaktioner samt främja personens tillit till sin kropp.

Vi vet allt detta och samtidigt ser vi med oro på den ojämlika tillgången på fysioterapeuter över landet. Vi ser hur ersättningssystem inom primärvården premierar snabba besök och korta behandlingsserier. Vi ser hur fysioterapeuter med specialistkompetens inte ersätts eller inte ens anställs inom vare sig specialistpsykiatrin eller primärvården. Vi ser hur verksamheter är överbelastade och fokuserar på snabba lösningar.

Det är inte rimligt för den som arbetar i en verksamhet att ständigt känna sig otillräcklig eller att inte alltid kunna göra det som är bäst för patienten. Etisk stress och en arbetsmiljö som gör att man inte mår så bra, kanske inte sover så bra eller inte äter tillräcklig.

Så det man tror sig spara in genom snabba, osammanhängande vårdbesök kan ge en dyr nota både för den enskilde person som drabbats av psykisk ohälsa, liksom för vårdens professioner och samhället i stort. Psykisk hälsa berör alla och insatser som görs för att minska den psykiska ohälsan behöver inkludera hela samhället och vi behöver tänka långsiktigt och smart.