Äntligen har regeringen beslutat om en utredning som ska bedöma det eventuella behovet av reglerad specialistkompetens eller specialistutbildning för fler legitimerade yrkesgrupper – nya eller befintliga. Det är efterlängtat och en fråga som Fysioterapeuterna arbetat för länge, både på egen hand men, också tillsammans med andra. Fysioterapeuters specialistutbildning behöver bli statligt reglerad för att det ska finnas förutsättningar för en jämlik tillgång till specialister över landet. Och även för att det ska finnas jämlika förutsättningar för kompetensutveckling oavsett profession. Det är viktigt med en enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning.

Bild från Dagens Medicin, utredare Harriet Wallberg.

En statligt reglerad specialistutbildning i kombination med utbildningstjänster och specialisttjänster bidrar till tydlighet, tillgänglighet och jämlikhet för patienter, arbetsgivare och fysioterapeuter. 

• Tydlighet. För att patienter, arbetsgivare och verksamheter ska veta vilken kompetens som finns tillgänglig. När utbildningen blir statligt reglerad får vi gemensamma mål för, och styrning, av den specialistutbildning som ligger till grund för fysioterapeuters specialistkompetens.
• Tillgänglighet. För att verksamheterna ska kunna styra tillgången på kompetens efter identifierade behov, genom att peka ut efterfrågade specialiteter och utifrån det inrätta utbildningstjänster och specialisttjänster.
• Jämlikhet. För att se till att specialisterna finns inom områden där behoven är som störst. Med en statligt reglerad specialistutbildning skapas verktyg för att nå en jämn fördelning av specialister över landet.

Rätt till strukturerad kompetensutveckling och tydliga karriärvägar är viktiga frågor för fysioterapeuter. Det bidrar till att fler vill välja välfärden som arbetsplats och stanna kvar i yrket. Det är också viktiga frågor för patienterna, då det leder till högre kvalitet på vården de får, och därmed till ökad patientsäkerhet i såväl bedömning som behandling.

Kompetensförsörjningen är en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar för att både kommuner och regioner ska kunna fullgöra sitt åtagande vad gäller hälsa, vård och omsorg. I den omställning som nu pågår mot en mer nära vård vet vi också att arbetssätten förändras och att vi måste nyttja personal med rätt kompetens på rätt plats.

Fysioterapeuter är en nyckelgrupp när det gäller förebyggande och rehabiliterande insatser. Dagens hälso- och sjukvård har förändrats. Den är kunskapsintensiv och komplex och vår kompetens efterfrågas alltmer. Många delar av hälso- och sjukvården kräver en hög grad av specialisering inom såväl förebyggande som hälsofrämjande och rehabiliterande insatser, medan andra delar behöver generalister med en bred kompetens. Här är tydlighet kring specialistutbildning och specialisttjänster en viktig del för att säkerställa att vi har rätt kompetens på rätt plats.

Detta är några punkter som vi kommer att lyfta i samtal med utredaren Harriet Wallberg men först ska vi glädjas åt att vårt långsiktiga och tålmodiga påverkansarbete har gett resultat!

Det är svårt och utmanande att arbeta i en verksamhet där du inte kan planera för framtiden eller där omständigheterna i stor utsträckning styrs av andra. Det är en verklighet som känns igen av många, oavsett huvudman eller verksamhet. Men för den som arbetar som företagare har man dessutom satsat kapital på en verksamhet och blir själv betalningsskyldig om det inte bär sig. För den företagare som inte ges möjlighet att längre bedriva sin verksamhet är konsekvenserna stora, men det drabbar även patienter och regioner.

Idag sker 30–60 procent av primärvårdens fysioterapi hos företagare (beroende på region, enligt statistik från SKR 2022). Det är en stor andel av regionernas primärvård som kommer att påverkas av osäkra och försämrade förutsättningar för företagande fysioterapeuter vilket är oroande.

Situationen kring den nationella taxan har varit osäker i mer än tio år, vilket gör att fysioterapeuter som driver egen verksamhet inte kan eller vågar planera långsiktigt, utveckla verksamhet eller göra investeringar för sina företag. Företagande fysioterapeuter väljer på grund av den långvariga osäkerheten att lägga ner sin verksamhet. Vi riskerar därmed en ökad och fortsatt kompetensflykt i en tid när ett av de största samtalen inom svensk hälso- och sjukvård är hur vi ska lösa kompetensförsörjningen.

Småföretagare behöver långsiktiga villkor för att kunna satsa och driva en verksamhet av hög kvalitet. Det behövs förutsättningar för samverkan, samt att verka preventivt och hälsofrämjande. Det behövs en långsiktig, tydlig och jämlik modell för ersättning. Och det behövs en gemensam IT-struktur för att kunna samarbeta med övriga aktörer för en god och säker nära vård.

Det är därför inte rimligt att föreslå att den modell som för närvarande finns (Lagen om ersättning för fysioterapi (LOF)) plockas bort innan det finns nya möjligheter för företagande fysioterapeuter att fortsätta sitt arbete. Den utredning som just nu ligger ute för remiss (Uppdrag att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd, Ds 2023:23) innehåller förslag som bidrar till en osäkerhet om framtiden. Det är alltför mycket som är oklart för de företagare som varje dag bidrar med sin kompetens för patienters bästa vilket Fysioterapeuterna bland annat lyft i Dagens Medicin.

I utredningen finns bra förslag, men ingen vet något om konsekvenserna av dessa, eller om hur de kommer att påverka verksamheterna. Det är stora statliga åtaganden som efterfrågas och det är klart att vi ställer oss undrande till om detta kommer att prioriteras. I förslaget ges också regionerna mandat att själva fatta beslut om huruvida man upphandlar privat fysioterapi eller inte. Det är djupt oroande och vi ser stora risker med att privat fysioterapi kommer att raderas i flera regioner.

Vi ser det som en överhängande risk att många småföretagare inom fysioterapi kommer att behöva lägga ner sina verksamheter och därmed minskar såväl tillgänglighet som jämlikhet över landet. Vi har idag ett läge där alla resurser behövs och vi har inte råd att försvåra för en grupp eller svälta ut dem. Det lönar sig verkligen inte.

För en forskare handlar en stor del av tiden om att söka medel för att kunna fortsätta bedriva forskning. I ansökan beskrivs forskningen och värderas utifrån olika aspekter som tex ekonomi eller nytta. Den forskningsfinansiering som utgår från staten behöver ta hänsyn till all forskning och värdera den på liknande principer. Det är inte enkelt och kräver kompetens från olika håll. Vi anar därför att de förslag som kommit i veckan kring färre forskningsmyndigheter kommer att göra det svårare för den forskning som kanske är nytänkande eller som presenteras av professioner som är färre i antalet. Detta kommer vi att lyfta i vårt inspel till den kommande forskningspropositionen.

Förra veckans konferens gjorde det tydligt att fysioterapeutisk forskning är både bred och djup. På temat hållbar utveckling presenterades forskning om digital träning och behandling för många olika patientgrupper, om smärta, om fysioterapeuters arbete för den som överlevt tortyr, om hur fysioterapi vid covid, om aktiva transporter och mycket mer. Listan kan göras lång – fysioterapeuter forskar inom många olika områden. Forskning är viktigt för att vi med säkerhet ska kunna uttala oss kring våra insatser. Det bidrar till ökad kunskap och till tydlighet. Det tar oss ifrån tyckande och anekdoter.

Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv bransch i ständig förändring. För att möta behoven krävs en grundutbildning på avancerad nivå av hög kvalitet, det krävs möjlighet till livslångt lärande och det krävs forskning. Allt detta krävs för att vi som profession ska kunna möta kommande förändringar, ge förutsättningar för nya innovativa arbetssätt samt erbjuda evidensbaserad och patientsäker hälso- och sjukvård. Goda möjligheter till karriärutveckling är rekryterande! Detta kommer vi att lyfta i vårt inspel till den kommande forskningspropositionen. Fysioterapeutisk forskning gör skillnad för många.

Under två dagar har fysioterapeuter från hela landet träffats i Göteborg för att lära tillsammans, för att knyta nya kontakter och för att prata med varandra. Fysioterapi är den största vetenskapliga konferensen för fysioterapeuter. Vetenskapliga presentationer, workshops, politikersamtal, 80-årsfirande och mingel- allt under två intensiva dagar.

Helene Henriksson blev Årets fysioterapeut för sitt långvariga arbete med levnadsvanor och förebyggande arbete. Matheo Johansson fick pris för bästa poster. Grattis till er båda!

Socialminister Jakob Forssmed lyfte flera av de stora satsningar som är på gång för en bättre folkhälsa och lyfte betydelsen av fysioterapeuters arbete för ett mer hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson lyfter vikten av förändrade arbetssätt och nämnde också en kommande utredning kring specialistutbildning vilken vi som förbund kommer att bevaka och delta i med stora intresse.

Petra Heideken Wågert, Nasim Farrohknia, Acko Ankarberg Johansson, undertecknad och Lisbeth Löpare Johansson efter avslutningen där vi fokuserade samtalet kring AI och framtidens hälso- och sjukvård genom omställning och genom att våga bygga nytt.

Stort tack till alla som kom och deltog under dagarna. Tack för ert engagemang, ert driv, er kunskap och att ni ser möjligheter för en bättre hälso- och sjukvård. Det är ni som gör Fysioterapi 2023!