Vem vinner Kvalitetspriset 2025?

Samarbete med patienter för kvalitetsutveckling, att skapa ett fallförebyggande program som kan spridas till fler verksamheter, att bidra till att fysioterapeuters kompetens på ett tillgängligt sätt ökar eller att bygga upp en verksamhet som löser ett behov av vård. Detta är några exempel på vad vinnare av Fysioterapeuternas kvalitetspris belönats för under de senaste åren. Målgruppen för insatserna har skiftat, men fysioterapeuterna har i sina respektive verksamheter arbetat strukturerat och medvetet för att förändra och förbättra situationen för de patienter som de möter. Det är ett viktigt arbete som utförs och att få uppmärksamma det genom Kvalitetspriset känns bra.

Vinnare 2021-2024, Meja Kvinnohälsa, Farsta, Stockholm, Överviktscentrum vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm, Hemsjukvården i Karlskrona och Fysioterapiverksamheten vid Skånes universitetssjukhus (SUS) och Fysioterapeutprogrammet vid Lunds universitet.

Även om Fysioterapeuterna delar ut kvalitetspriset till en verksamhet om året finns det så klart många fler verksamheter och kollegor som förtjänar ett kvalitetspris för det arbete som görs. Verksamheter där professionerna och patienterna tillsammans diskuterar utmaningar och behov för att sedan försöka förändra och förädla. Vi behöver hjälpas åt att lyfta och uppmärksamma det arbete som görs, oavsett om det är mindre eller större förändringar. Det är så vi bidrar till spridning av de goda idéerna.

Nu är nomineringen öppen för 2025 års kvalitetspris. Vilken verksamhet vill du uppmärksamma? Vem inspirerar dig? Vem tar initiativ till och genomför förändringar för att ge ett bättre resultat och öka värdet för patienterna?

För en god arbetsmiljö

”Arbetsgivaren lägger i princip över hela ansvaret på den enskilde fysioterapeuten att prioritera i patientflödet och reglera arbetsbelastningen, samtidigt som den enskilde förväntas leva upp till produktionsmål och tillgänglighet. Våra arbetsvillkor är inte anpassade för att det är människor vi jobbar med. Det går inte att mäta allt, det känns för fyrkantigt.

Detta är ett citat från den medlemsenkät som Fysioterapeuterna gjorde i våras. I enkätens resultat blev det tydligt att arbetsbelastningen är hög för många och att det finns en stor andel fysioterapeuter som överväger att byta arbetsplats eller att lämna yrket. Det är inte rimligt att ha en arbetssituation som gör att man dagligen behöver hantera känslomässig stress och att ständigt arbeta med dåligt samvete. Det är inte rimligt att det saknas tid för fortbildning och reflektion. Berättelserna från medlemmarna är många och skildrar en vardag och arbetsverklighet som inte är hållbar för fysioterapeuten men inte heller för den hälso- och sjukvård som vi vill ha.

Det finns mycket forskning och kunskap om vad en bra arbetsmiljö är. Det finns många hjälpmedel för chefers arbete med arbetsmiljö. Det behövs etttydligare fokus på arbetsmiljö i verksamheterna för att fysioterapeuter ska vilja och orka arbeta kvar på sin arbetsplats. Att minska omsättningen av medarbetare är bra för de anställda, för verksamheten och för ekonomin. Att göra verkstad av de förslag som Nationella Vårdkompetensrådet presenterat borde vara en prioritet för alla verksamheter.

I arbetet med omställning till Nära vård sker förflyttningar av var man som patient ska söka sig. Det gör att primärvårdens uppdrag idag är betydligt bredare än tidigare. I det arbetet behövs stöd till tydligare prioriteringar och det behövs möjlighet att kompetensutveckla sig för ett bredare uppdrag. Det är chefens ansvar att ge förutsättningar för detta.

Nästa vecka är det skyddsombudens dag. Skyddsombud är en viktig funktion för en god arbetsmiljö som också behöver goda förutsättningar för sitt arbete. De behöver tid och de behöver kunskap för att utöva sitt uppdrag på arbetsplatsen. För att sätta en tydlig spotlight på arbetsmiljöfrågor bjuder vi nästa vecka in till ett webinar för att berätta om resultatet av vår enkät om arbetsmiljö och hur Fysioterapeuterna påverkar för att du ska få det bättre på jobbet. Välkommen!

Att göra kloka kliniska val för klimatet

I arbetet för en mer hållbar värld behövs ett mer förebyggande och hälsopromoverande arbete för att minska användande av hälso- och sjukvård. Den bästa sjukvården för individen, för samhället och för klimatet är den sjukvård som aldrig behövs. I det samtalet behöver också det som kan slutas göras lyftas. Det är inte alltid enkelt att sluta göra sådant som man gjort i många år. Det kan handla om behandlingar eller insatser som inte har evidens eller som har sämre utfall än andra, är direkt skadliga, inte har effekt och kostar för mycket- att nyttan inte motsvarar prislappen.

Bild från Svenska Läkaresällskapet

Choosing wisely är en internationell rörelse som Läkarsällskapet tagit till Sverige med namnet Kloka kliniska val. Kloka kliniska val vill göra det enklare för vårdgivare och patient att tillsammans göra kunskapsbaserade val av åtgärder. Utgångspunkter för arbetet är att det är läkarlett, patient-centrerat, multiprofessionellt, evidensbaserat och transparent. I Norge har arbetet kommit längre och flera professioner arbeta tillsammans för kloka kliniska val. Norske fysioterapeutförbundet har publicerat 15 kloka kliniska val.

Utöver detta finns ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen om att arbeta för att fasa ut lågvärdevård. Socialstyrelsen publiceras sedan tidigare skriften Vård som inte bör göras. Här finns rekommendationer utifrån de nationella riktlinjerna om vad som inte bör göras. I Socialstyrelsens senaste rapport ser vi tex att följsamheten kring att inte utföra artroskopisk kirurgi vid artros eller misstänkt degenerativ meniskskada och smärta i knä har förbättrats. Åtgärden har inte bättre effekt än träning och är dessutom dyrare men det finns stora skillnader över landet och en del kvar att göra. Ett annat exempel gäller personer med stroke- den som drabbas av stroke ska vårdas på strokeenhet- det ger bättre resultat på funktion och överlevnad.

För fysioterapeuter är arbetet för en hållbar värld viktigt. Behovet av att styra hälso- och sjukvården mot långsiktig hållbarhet med minskat resursslöseri och ökad kvalitet är överhängande. Att fokusera på kloka kliniska val i de verksamheter som vi befinner oss är viktigt och kommer att vara viktigt framöver

Goda förutsättningar för en fungerande primärvård

När enheten får nya medarbetare skyddas de under de första veckorna. Kollegorna försöker styra de enklare fallen till dem så att de kan få känna sig för och bli varma i kläderna. De erbjuds också ett utbildningspaket med både externa och interna utbildningar under de första åren. På enheten finns äldre kollegor som man kan reflektera tillsammans med och lära av. Så här arbetar man på primärvårdsrehab i Region Kronoberg. Ett bra exempel på en bra start i karriären.

Men tyvärr så är det inte alltid som det ser ut så här. Det finns gott om verksamheter där nyexaminerade fysioterapeuter slängs in i verksamheten och där man redan från de första dagarna tvingas fatta svåra beslut eller göra prioriteringar mellan patientgrupper. Det finns ett produktionskrav som inte tar hänsyn till patientens behov. För i primärvårdens breda uppdrag ingår också patienter med komplexa behov, som gör att bedömningen eller behandlingen tar längre tid. Det behöver finnas utrymme för de patienterna också. För att vi ska kunna arbeta evidensbaserat och personcentrerat behöver det ibland få ta längre tid. Ett steg på vägen mot bättre förutsättningar är det beslut som man fattat i Stockholm om extra ersättning vid behandling av barn eller äldre – grupper som ibland kan behöva lite längre tid.

 Bild från Christine Lornes LinkedIn sida

I veckans debattartikel kring omställningen till Nära vård lyfter jag och mina meddebattörer in arbetsmiljö och förutsättningar för arbete som en viktig del av omställningen. Det är dags att göra verkstad av de förslag som Nationella Vårdkompetensrådet har tagit fram! Det är ingen quick fix, men det är viktigt att vi påbörjar arbetet för att vi som medarbetare ska vilja fortsätta välja att arbeta i hälso- och sjukvården.

I artikeln lyfter vi också behovet av att se alla professioner i de uppföljningar och utvärderingar vi gör av Nära vård-omställningen. När teamarbete ska prägla vården måste alla som ingår i teamet värderas på samma villkor. Fysioterapeuter är en självklar profession inom primärvården och vi gör skillnad varje dag för de patienter som vi möter.