För något år sedan träffade jag en ung man som efter en cancerbehandling fått andra symtom, som nedsatt balans och gångförmåga. Han var generellt påverkad av sin sjukdom och hade nedsatt kondition och styrka. Han var färdigbehandlad på onkologen och var vilsen om var han skulle söka sig för fortsatt stöd. På onkologen passade han inte och på vårdcentralen var man osäker på grund av cancerdiagnosen. Det är svårt när du inte passar in i den mall som vi ibland utgår ifrån. Det är svårt när de symtom du har berör flera specialiteter och går mer horisontellt än vertikalt. Personen jag träffade delar erfarenhet med många. Och med tanke på att dödligheten i vissa cancerdiagnoser beräknas minska under de kommande åren så kommer ännu många fler att dela hans erfarenheter framöver.

Det är så klart goda nyheter att fler överlever cancer och fler lever längre med cancer. Men det behöver påverka hur vi tänker om cancer. Akut omhändertagande och medicinsk behandling är det första som behövs, men i såväl akut som kroniskt skede är det viktigt med insatser för hälsa och livskvalitet. Det behövs också möjlighet till cancerrehabilitering för alla dem som har behov av det. Idag ser den möjligheten olika ut i olika regioner.

Inom cancerrehabilitering arbetar team med flera professioner som med sin gemensamma kunskap bidrar till ett helhetsomhändertagande för såväl patient som närstående. En av professionerna inom cancerrehabilitering är fysioterapeuten, som bland annat bidrar med kunskap om individuellt anpassad fysisk aktivitet och träning. Aktuell forskning visar att fysisk aktivitet bidrar till att minska fatigue, förbättra funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet för personer med en cancerdiagnos. Träning leder också till ökad kondition och muskelstyrka och för vissa cancertyper bidrar träning till att minska risk för återfall och förbättrad överlevnad. Träningen behöver dock anpassas utifrån mående och hänsyn behöver tas till pågående sjukdom och var i behandlingen man befinner sig. Detta är fysioterapeuter bra på.

Personen jag träffade hade god nytta av cancerrehabilitering som tog hänsyn till hela hans problembild. Vår gemensamma strävan mot en jämlik vård över hela landet, måste också innefatta insatser för rehabilitering. Det borde vara rimligt att alla som lever med cancer och med konsekvenser av cancer, får tillgång till cancerrehabilitering. Det ska vara behovet som styr och inte var i landet jag bor.

I veckan bjöds Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal in till samtal med socialminister Lena Hallengren och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson för att prata om vilka utmaningar som vården står inför. Det är bra. En dialog mellan olika företrädare inom svensk hälso- och sjukvård är viktig. När Fysioterapeuterna blir inbjudna till ett sådant samtal kommer vi att vilja prata om arbetsmiljö, kompetens och lön för våra medlemmar. 

Redan innan pandemin beskrev många medlemmar en arbetsmiljö som inte var hållbar. Med högra krav på produktion, brist på möjlighet till återhämtning och hög personalomsättning. Pandemin har bidragit till att denna situation nu är värre än tidigare med stor oro och trötthet hos många fysioterapeuter. Sammantaget finns all anledning att framöver planera och dimensionera vården inte bara utifrån pandemin och framtida kriser, utan också utifrån de medarbetare som de facto finns inom hälso- och sjukvården. Våra medlemmar och deras kompetens behöver uppskattas och värderas av arbetsgivarna, precis som Läkarförbundet och Vårdförbundet skriver i sin debattartikel.

”Det handlar inte om att det behövs nya sjukhuslokaler, sängar eller utrustning utan det är den strategiska kompetensförsörjningen som inte fungerar.”

Från debattartikel i DN 14/1-2022, Läkarförbundet och vårdförbundet

Under pandemin har verksamheter gjorts om, arbetssätt förändrats och medarbetare flyttats. När detta görs i en kris och är temporärt, har vi stor förståelse för att det kan behövas. Men vi ser med oro på hur dessa förändringar nu tenderar att bli permanenta lösningar, där liten eller ingen hänsyn tas till den enskilde fysioterapeutens kompetens. Inte heller tas hänsyn till att verksamheter under många år arbetat med att bygga upp välfungerande vårdflöden och samla specifik kompetens.

Primärvårdens uppdrag utökas konstant. För att detta ska fungera för varje medarbetare och för att säkerställa en god patientsäkerhet, behövs möjlighet och tid till kompetensutveckling. Ibland behövs det specialistkunskap hos fysioterapeuten för att på bästa sätt ta hand om de patienter som nu söker primärvård. Det är dags för fler specialiserade fysioterapeuter inom primärvården.

Den tredje frågan jag vill lyfta är frågan om lön. Förutom en högre ingångslön behövs också en löneutveckling under yrkeslivet. En löneutveckling som motsvarar ansvar, kompetens och erfarenhet. Det är inte rimligt att hela tiden sättas på vänt och att inte få möjlighet till en löneutveckling. Det är inte så man gör som arbetsgivare för att behålla medarbetare med värdefull kunskap och erfarenhet inom välfärden.

Vi är många inom svensk hälso- och sjukvård, som redan innan pandemin arbetade under förutsättningar som inte är hållbara. Vi är många som, fortfarande efter två år, dagligen på våra arbeten påverkas av pandemin och dess konsekvenser. Detta vill jag lyfta med socialministern och biträdande arbetsmarknadsministern när de bjuder in till möte.  

I veckan har jag i samtal fått signaler som bekymrar mig. Det handlar om att medarbetare alltför lättvindigt ses som utbytbara. Att medarbetare på enhet A lika lätt anses kunna arbeta på enhet B eller C. Det bekymrar mig att man inte ser den kompetens som fysioterapeuter har och att den inte används på bästa sätt.

Jag har förståelse för att medarbetare ibland tillfälligt behövs inom andra verksamheter och det tror jag att mina kollegor också har. Det har vi tydligt visat inte minst under pandemin när många fysioterapeuter har arbetat inom andra verksamheter och tagit stort ansvar för att på bästa sätt ta om hand nya patientgrupper. Men att låta detta bli en lösning på mer långsiktiga problem med bemanning är inte hållbart. Det är en lösning som inte på något sätt bidrar till patientsäkerhet, effektivt utnyttjande av resurser eller till god kompetensförsörjning.

Den som väljer att arbeta som fysioterapeut gör ofta det utifrån ett intresse inom ett område. Intresset och den fördjupade kunskap som följer med utbildning, kompetens och erfarenhet är det som gör oss till våra bästa jag. Att få arbeta med det som intresserar en bidrar till glädje och engagemang. Det bidrar i sin tur till ökad patientsäkerhet och högre kvalitet.

Vi är många som har fördjupat oss inom olika områden. Vi är också drygt 1300 som är specialister inom något av vår professions 17 specialistområden. Det är en klinisk och akademisk kompetens som skulle kunna användas betydligt mer effektivt för att ge ett bättre resultat för patienterna och för en mer kostnadseffektiv vård. Här kan du läsa mer.

På min önskelista inför 2022 står bland annat att

• fysioterapeuters kompetens ska uppskattas och värderas högre i de verksamheter där de befinner sig
• fler fysioterapeuter får möjlighet att påbörja sin specialistutbildning
• fler specialisttjänster inrättas
• staten inser värdet av en statligt reglerad specialistutbildning för fysioterapeuter
• arbetsgivare i större utsträckning visar tillit till professionerna och lyssnar på dem

Ja listan kan göras lång…

Jag vill också passa på att önska alla en God jul!
Bloggen tar nu några veckors paus och är åter i januari.

Få frågor berör så mycket som frågan om lön. Vi fysioterapeuter är en av många professioner som årligen får höra att vi gör ett bra jobb. Att vi har bidragit till att nå verksamhetens mål, att vi tar eget ansvar och att vi utvecklar vår kompetens. Trots lovorden vid lönesamtalet så blir utfallet minimalt. Det håller inte längre och det är många kollegor som är liksom jag är arga och trötta på att det sällan händer något. Många funderar på att byta jobb och på att hitta andra områden och sektorer att arbeta inom. Det är klart att man tröttnar och bli arg när man som fysioterapeut riskerar att inte tjänar in sin utbildning vilket årligen visas i Sacos livslönerapport. 

Det är ingen som tvekar på den viktiga roll som fysioterapeuter har. Det är ingen som tvekar på betydelsen av den kompetens som fysioterapeuter besitter och som vi bidrar med varje dag i den svenska hälso- och sjukvården. Och ändå så är ingångslönen fortfarande långt under vad som är brukligt för en treårig universitetsutbildning. De årliga löneökningarna motsvarar inte heller ökat ansvar och kompetens. Det behövs flera åtgärder för lönens skull. Det behövs en rimlig ingångslön, det behövs en ökad lönespridning och det behövs en lönenivå som motsvarar ansvar, kompetens och erfarenhet för individen.  

Samtidigt som det råder brist på fysioterapeuter bidrar nuvarande löneläge och bristande kompetensutveckling till en allt sämre arbetssituation, där många väljer att sluta eller överväger att lämna yrket. En enorm förlust för patienterna och samhället.

Det går inte längre att förlita sig på anställdas goda vilja att, trots undermålig löne- och karriärutveckling, stanna kvar i yrket. Det är dags för skälig ersättning som också avspeglar det växande behovet av fysioterapeuters kompetenser. Jag säger det igen, ingångslönen måste höjas och att det ska finnas en löneutveckling, som motsvarar ökad kompetens och utökat ansvar, under hela yrkeslivet.

Det känns rimligt att när man lär sig mer får man mer ansvar som i sin tur ger mer i plånboken. Fysioterapeuter får inte alltid mer i plånboken trots att vi tar ansvar och att våra ansvarsområden utökas. Det lönar sig med fysioterapeuter och därför behöver det också löna sig för fysioterapeuten.

Julen nalkas och även detta år blir det ett tufft semesterläge för många under julen. Ingen semester alls eller besked som lämnas med kort framförhållning. Möjlighet till återhämtning är en del av en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön som av många anses vara en av de viktigaste frågorna inom hälso- och sjukvårdspolitik inför valet 2022. Arbetsmiljö som är viktig för att medarbetare ska välja att arbeta inom välfärden och för att de ska välja att stanna kvar.
En viktig aktör i arbetet för god arbetsmiljö är företagshälsovården.

Företagshälsovården, som är en oberoende expertresurs, anlitas av arbetsgivaren inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. I deras uppdrag ingår bland annat att arbeta förebyggande, undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Det finns en pågående utredning som bland annat ska föreslå hur företagshälsovården i större utsträckning kan användas i det förebyggande arbetet. Bra så, då förebyggande insatser behöver prioriteras i större utsträckning.

Fysioterapeuter är en del av företagshälsovården och arbetar där med hälsofrämjande insatser kopplade till arbetslivet. Fysioterapeuter arbetar med att förebygga arbetsrelaterad fysisk och psykisk ohälsa, gör riskbedömningar och ergonomiska insatser på arbetsplatsen, ger stöd och genomför åtgärder till personer i samband med att förebygga sjukskrivning, vid sjukskrivning och återgång i arbete. Det är ett brett och viktigt uppdrag.
Företagshälsovården är viktig och alla anställda ska ha tillgång till företagshälsovård för att främja en hållbar arbetshälsa och ökad fysisk aktivitet via arbetsplatsen. I Rörelselyftet hittar du konkreta förslag på hur det kan löna sig med fysioterapeuter inom arbetslivet.

Det finns mycket kunskap inom området. Ett exempel är projektet Friska arbetsplatser ett brett internationellt samarbete som fokuserat på hantering av ting och stillasittande arbete. Under 2022 kommer fokus att vara på personförflyttningar.

I En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 höjs ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken. Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och möjlighet till god hälsa- det låter bra! En del i ett gott arbetsmiljöarbete är en välfungerande företagshälsovård med rätt kompetenser och med tillräckliga resurser.

80 % av de kroniska sjukdomarna kan före­byggas med hälso­främjande insatser. För varje krona som satsas på förebyggande insatser sparas det sex kronor i minskat behov av sjukvård. Siffror från WHO och OECD som tydligt talar om vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det kostar betydligt mer att behandla kroniska sjukdomar i jämförelse med vad det kostar att före­bygga dem. Trots denna kunskap går idag endast 3–4 procent av Sveriges samlade sjukvårds­utgifter till prevention. Det finns stort utrymme för förbättring och stora möjligheter att förändra situationen.

Vi kan arbeta för förändring inom området genom att arbeta tillsammans mellan sektorer, genom en nationell strategi för fysisk aktivitet och kost och genom att planera vårt samhälle så att alla oavsett förutsättningar kan få in mer rörelse i vardagen. Det finns fler exempel på hur vi kan arbeta.  

Ett exempel hittar vi i Östersund där man i kommunen arbetar fokuserat med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete för kommunens invånare. Ett strukturerat och långsiktigt arbete som har lett till besparingar för kommunen, ökad livskvalitet för invånarna och till bättre arbetsmiljö för medarbetarna i kommunen. Ett arbete som initierades av Lars Liljedahl som jag pratar med i veckans podd. Lars är nu kommundirektör i Härnösand och fortsätter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.

Vi är många som under pandemin tillbringat betydligt mer tid utomhus än vanligt. I Örebro flyttande man ut träningen för personer inom psykiatrin för att kunna fortsätta. Träningen som utfördes i en park lockade fler och alla som ville var välkomna vilket var positivt för såväl fysisk som psykisk hälsa.

Ett tredje exempel beskriver hur fysisk aktivitet på recept och förstärkt stöd från fysioterapeut ökar mängden fysisk aktivitet hos personer som är multisjuka och har två eller fler sjukdomar. Ett projekt som genom preventiva insatser, personcentrerat förhållningsätt och motiverande samtal bidrar till beteendeförändring över tid för personerna som deltar.

Av hälso- och sjukvårdens samlade resurser går 85 procent till behandling av kroniska sjukdomar och följd­sjukdomar. Merparten av dessa sjukdomar går dock att före­bygga med förändrade levnads­vanor. Svensk hälso- och sjukvård kan genom preventiva hälso­insatser rädda liv, minska lidande och göra stora besparingar, vilket i sin tur frigör resurser som kan användas till förbättrad hälso- och sjukvård inom andra områden. Det kan vara utmanande att tänka i de banorna och att finansiera sådana insatser men vi har helt enkelt inte råd att inte satsa på folkhälsan med tanke på de utmaningar och den resursbrist som hälso- och sjukvården står inför.

Kan registreringen i system X läsas i system Y? Kan min journalanteckning läsas av min kollega som arbetar med en annan huvudman? Varför behöver jag klicka 21 gånger för att kunna göra färdigt registreringen av min åtgärd? Jag har ett godkänt system för digitala besök men får inte ersättning för det trots att min kollega i grannregionen får det- hur kan det vara så? Vanliga frågor på arbetsplatser runt om i landet inom ett område där jag tänker att vi kan bättre. Svårigheter i arbetet som bidrar till att påverka patientsäkerhet, arbetsmiljö och förutsättningar för fysioterapeuter att genomföra sitt arbete med de bästa möjliga förutsättningarna.

I visionen för e-hälsa skrivs att Sverige år 2025 (det är snart!) ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Ja, pandemin har gett oss en välbehövlig skjuts inom området men frågorna ovan kvarstår för medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård. Vi kan bättre.

För att bidra till omställning mot nära vård och ökad samverkan behövs IT-system som pratar med varandra såväl internt som externt. För att medarbetare ska få bättre förutsättningar för sitt arbete behövs moderna IT-system som kommunicerar med varandra och därmed bidrar till minskad frustration och en bättre arbetsmiljö. För att fysioterapeuter ska ges möjlighet att använda digitaliseringens fulla potential oavsett huvudman eller organisationsform behövs möjlighet att dels kompetensutvecklas inom området dels få ersättning för digitala besök.

Fysioterapeuter vill skapa ökad delaktighet och förbättrad tillgänglighet genom att digitala hjälpmedel. Fysioterapeuter vill också underlätta digital dialog mellan vårdgivare men också mellan fysioterapeut och patient.

Lyssna gärna på vårt specialavsnitt av En Podd i rörelse där Louise Gottlind (fysioterapeut och digital strateg) pratar med fysioterapeuterna Sara Östhols och Melina Nathanelsson som har erfarenhet av att använda digitala hjälpmedel för fysioterapi. Sara och Melina tänkte nytt och ställde om sin verksamhet. I podden diskuteras vad som är viktigt att tänka på och om rollen som fysioterapeut i ett digitalt möte.   

Att vi behöver göra något för klimatet och att alla behöver vara delaktiga i den omställning mot hållbar utveckling som behöver göras tror jag att vi är överens om. Det är en aktuell diskussion i Glasgow som också diskuterats under veckans Sacokongress. Flera motioner lyfte vikten av att Saco arbetar aktivt för miljön och att vi som fackförbund i federationen gör vår del. Det är därför glädjande att Saco under kongressen fattade beslut om att inrätta ett samverkansråd, Saco klimat, med särskilt fokus på miljömässig hållbarhet. Det är också glädjande att den motion om Agenda 2030 som Fysioterapeuterna skrivit tillsammans med flera förbund fick bifall. Nu står det i Sacos samhällspolitiska program:

”Det internationella samarbetet är avgörande för att nå åtgärder som mildrar klimatkrisen och för att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Målen, som är integrerade i Sacos verksamhet, sammanfaller med det fackliga arbetets kärnvärden: att utjämna maktobalanser och ojämlikhet, möjligheter till försörjning och anständiga arbetsvillkor, en universell och god utbildning och utbyggda socialsystem.”

Ur Sacos samhällspolitiska program som det fattades beslut om vid kongressen i veckan

Att bidra till omställning mot hållbar utveckling genom Agenda 2030 och de globala målen kan vi göra på många sätt. Ett sätt kan vara att öka de hälsofrämjande insatserna och därmed bidra till bättre förutsättningar för vårt klimat. Det finns samband mellan folkhälsa och klimat. Lancetkommissionen för hälsa och klimatförändringar betonar att åtgärder som vidtas för att bromsa klimatförändringar också kan utgör den största möjligheten för förbättrad folkhälsa. Förebyggande insatser och åtgärder bidrar till minskad påverkan på miljön genom minskad läkemedelskonsumtion, minskade transporter och i förlängningen minskad energi- och resursförbrukning. Det blir en win-win för såväl individen som samhället.

Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande kan vi bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är fysioterapi, ett icke-farmakologiskt och resurseffektivt behandlingsalternativ, som förstärker andra former av behandling och på så sätt skapar möjligheter för att avsevärt minska hälso- och sjukvårdens påverkan på miljön. Ökad rörelse och ökad fysisk aktivitet bidrar till såväl bättre hälsa som bättre miljö. Förändringar i resvanor genom att byta transportsätt från bil till vilket annat transportsätt som helst minskar risken för livsstilssjukdomar. En förändring som på samma gång bidrar till förbättrad luftkvalitet, vilket i sin tur minskar sjukdomsbördan och antalet dödsfall relaterat till luftföroreningar osv osv.

För att fördjupa bilden av hur fysioterapi kan bidra i omställning mot hållbar utveckling läs gärna Fysioterapi och hållbar utveckling- hänger det ihop och varför behöver vi engagera oss eller lyssna på En podd i rörelse avsnitt sju med Annie Palstam och avsnitt 36 med Kristina Taylor.

För att kunna påverka omställning mot hållbar utveckling är vi många som behöver bidra. Nationer, företag, myndigheter, organisationer och individer. Alla kan göra något för att försöka påverka mot en mer hållbar utveckling. De beslut som Sacos kongress fattade i veckan blir viktiga för framtiden. Jag som nyvald i Sacos styrelse ser fram emot att få jobba vidare för ett Saco klimat. Jag är glad och hedrad över att ha fått förtroendet tillsammans med resten av styrelsen.

Det var tufft innan men det är tuffare nu. Coronapandemin har förvärrat utgångsläget ytterligare och ökat belastningen och pressen på professionerna inom hälso- och sjukvården. Vi ser idag ett uppdämt behov av rehabilitering. Välfärden behöver fler medarbetare och vi behöver bra förutsättningar för vårt arbete. För fysioterapeuter innebär det förutsättningar att arbeta patientsäkert genom evidensbaserade arbetssätt, realistisk bemanning och reglerad rätt till kompetensutveckling. Några av dessa punkter lyfts i den debattartikel som förbundet skrivit i Altinget tillsammans med andra professionsförbund. Vi lyfter behovet av ett statligt ansvarstagande för att säkerställa en likvärdig tillgång till alla de professioner som krävs för att möta behoven, behovet av samlade och riktade insatser med syfte att stärka tillgång till primärvårdens professioner, öka samverkan, interprofessionellt arbete samt säkra den framtida kompetensförsörjningen. Utöver detta ser vi behovet av en nationell reglering som säkerställer att samtliga professioner får tillgång till den fortbildning som uppdraget kräver samt en ökad satsning på samverkan mellan lärosäten och primärvård i syfte att skapa bättre möjligheter att bedriva forskning samt medverka i grund- och vidareutbildning av primärvårdens professioner.

Förutsättningar som vi kan skapa tillsammans på de arbetsplatser där vi befinner oss. I detta arbete är det många som är viktiga inte minst de skyddsombud som finns på våra arbetsplatser. I veckan har Skyddsombudens dag uppmärksammats på olika sätt. Det är en viktig dag som också blir en påminnelse om ett viktigt uppdrag och arbete som utförs varje dag, varje vecka och varje månad.

Skyddsombud har en betydelsefull roll i arbetet för en bättre arbetsmiljö, och coronapandemin med dess följdverkningar gör arbetsmiljöarbetet viktigare än någonsin. Under pandemin har skyddsombuden behövt hantera många komplicerade arbetsmiljöfrågor, som risker med dubbelarbete, smittrisker, oro, snabba omställningar och risker kring hög arbetsbelastning. Uppdraget som skyddsombud innebär att vara uthållig, att ihärdigt föra medarbetarnas talan, att se missförhållanden och uppmärksamma arbetsgivaren på dessa, samt att driva på för åtgärder och förbättringar i samverkan. Uppdraget innebär även att förvalta det mandat som staten har gett oss och att se till att arbetsmiljöregelverket följs. De senaste åren med pandemi har tydliggjort för alla att det behövs skyddsombud på alla arbetsplatser.

För oss inom Fysioterapeuterna är arbetsmiljöfrågorna viktiga. Engagemanget är högt i vårt förbund, och vi är många som arbetar för att alla medlemmar ska ha en god arbetsmiljö. Som skyddsombud eller huvudskyddsombud på din arbetsplats är du helt central i det arbetet. Därför vill jag rikta ett stort tack till dig för att du är skyddsombud!

I veckans En podd i rörelse pratas det arbetsmiljö med Anders Westlund, utredare med fokus på arbetsmiljöfrågor SKR. Vilka roller och uppdrag har vi utifrån våra olika organisationer och hur kan vi arbeta tillsammans.

Välkommen till Fysioterapi 2021! Vilka dagar- att dela upplevelser och erfarenheter av vad vi som fack- och professionsförbund gör tillsammans för fysioterapeuters och sjukgymnasters förutsättningar för ett hållbart och utvecklande yrkesliv. Det är tillsammans som vi bidrar till att skapa förändring. Det är genom små och ibland stora steg framåt som vi påverkar för framtiden. Det är genom ihärdigt och strategiskt arbete som vi gör skillnad.

Så började mitt invigningstal vid Fysioterapi 2021 som i veckan samlat 1 500 fysioterapeuter från hela landet. Temat för i år var Omställning pågår. Det pågår en omställning och en rörelse inom svensk hälso- och sjukvård. Där fokus kommer att gå från delar till helhet, från reaktiv till proaktiv, från hus till närhet och från passivitet och till patienter som aktiva medskapare. En rörelse där vi alla är delaktiga och genom att välja det som tema vill vi dels fortsätta samtalet om vad omställning kan innebära för det har vi ju redan påbörjat dels lyfta vår betydelse i omställningen. Något som lyftes vid samtal med Lisbeth Löpare Johansson, SKR och Maria Hilberth, Socialstyrelsen.

Fysioterapi 2021 är en möjlighet att under två dagar komma samman, få prata med varandra och lära av varandra kring det som intresserar oss. Fysioterapi är ett brett kunskapsområde och att vara fysioterapeut är ett brett yrke med många möjligheter. Det syns inte minst i programmet som innehåller olika former för lärande inom områden som högintensiv intervallträning, e-hälsa, karriärvägar, artros, dans- och yoga, stroke, smärta, motorisk bedömning, träning vid psykisk ohälsa, träning efter graviditet och mycket mycket mer. Studion var en samlande punkt mellan pass och också en möjlighet att höra mer om frågor som är viktiga för oss som fysioterapeuter.

Vi lär av varandra och det har vi gjort under pandemin vilket socialministern tog upp i vårt samtal. Lena Hallengren betonade också vikten av hälsofrämjande arbete och vårt gemensamma ansvar för en god folkhälsa.

Tack till alla som deltog vid Fysioterapi 2021! Tack till alla talare och gäster som bidrog till att skapa dagar fulla av energi och lust att arbeta vidare tillsammans.