Det märks att det är budgettider inom svensk politik. I veckan har det presenterats flera förslag som kommer att påverka förutsättningar för fysioterapeuter och sjukgymnasters vardag. Jag tänker på ett uppdrag, ett kansli och en reduktion.

Socialstyrelsen har i veckan fått uppdrag att genomföra en förstudie för att lämna förslag på hur ett nationellt hälsovårdsprogram kan utformas och implementeras för att barn och unga ska kunna erbjudas en sammanhållen och likvärdig hälso- och sjukvård för barn och unga. Detta är välkommet och vi anser att det behövs ett samlat grepp och också ett bredare grepp om de vårdinsatser som erbjuds. Det är därför välkommet att perspektivet som lyfts ska inkludera hälsofrämjande och förebyggande insatser och omfatta primärvården. Programmet ska också inkludera mödrahälsovården och barnhälsovården, ungdomsmottagningarna och elevhälsans medicinska insatser. Det är rimligt att se till barnens hela behov och använda de resurser och kompetenser som finns inom området. Fysioterapeuterna är redo att bidra för barn och ungas fysiska, psykiska och sexuella hälsa.

Att det finns mycket kvar att göra för en god arbetsmiljö känner vi till. Detta har beskrivits i forskning under lång tid och många är rösterna som vittnar om hur tufft de har det på sin arbetsplats. Därför är det välkommet med en satsning på ett längre och mer hållbart arbetsliv genom det kansli som ska inrättas. Kansliets arbete kommer i stor utsträckning handla om att identifiera behov, föreslå åtgärder, samråda och samordna så att åtgärder och politik för ett hållbart arbetsliv blir en helhet. Viktig här är samarbete med de aktörer som redan finns på området och att man lär av den forskning som redan har gjorts. Det fungerar inte bara att föreslå utan det behövs också action för att de medarbetare som finns inom tex hälso- och sjukvården ska vilja fortsätta arbeta där och även i framtid välja att söka sig dit. Vi kan bara hoppas att kansliet använder sig av den kunskap och kompetens som finns i området där det kan löna sig med samarbete med fysioterapeuter som dels under lång tid bedrivit forskning i området dels är medarbetare i hälso- och sjukvården.

– Människor som har arbetat ett helt yrkesliv med tunga och krävande arbeten slits ut psykiskt och fysiskt. För många är det inte realistiskt att idag arbeta högre upp i åldrarna. Alla ska orka, vilja och kunna jobba ett helt yrkesliv. Ett långt och uthålligt arbetsliv byggs under hela det yrkesverksamma livet och därför är det viktigt med tidiga åtgärder, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Citat från regeringens pressmeddelande.

Det har också föreslagits skattereduktioner som dels förstärker de reduktioner som redan gjorts dels sänkt skatt för sjuk- och aktivitetsersättning. Som representant för ett fackförbund är det extra glädjande att man också föreslår en skattelättnad för avgiften till a-kassan. På så sätt sänks kostnaden för att vara medlem. Skattereduktionen bör uppgå till 25 procent av avgiften under ett år. För medlemmar i Akademikernas a-kassa skulle det innebära en sänkning på 390 kronor per år, från och med 1 juli 2022. Det är ett välkommet förslag. Det är en trygghet att vara medlem i en a-kassa vilket framför allt blivit tydligt under pandemin.

Nu är det bara att hänga med och se vilka resultat ett uppdrag och ett kansli kan presentera för att verkligen göra skillnad för de som befinner mitt i. Och så klart vilka beslut som kommer att fattas kring budget och skattereduktioner. Det kanske kommer fler förslag till exempel om rätt till kompetensutveckling för fysioterapeuter, en utredning om en statlig reglering av specialister inom fler professioner eller en riktad lönesatsning på fysioterapeuter.

För att kunna möta de utmaningar vi står inför och för att vi ska kunna möta kravet som ett legitimationsyrke innebär behöver grundutbildningen för fysioterapeuter förlängas, goda förutsättningar för kompetensutveckling under yrkeslivet finnas och fler fysioterapeuter med specialistkompetens utbildas och anställas. Utbildningsfrågor berör och engagerar. Många har synpunkter om hur det var, hur det är och hur det kommer att bli. För att dagens och framtidens patienter ska kunna få den bästa evidensbaserade vården finns det saker att göra och beslut att fatta.

Hösten är tid för uppstart och nystart. Vi välkomnar tusentals studenter tillbaka till universitet och högskolor. Vi välkomnar också de nya studenter som står beredda att påbörja sina studier. I höst kommer 510 nya studenter att påbörja fysioterapeutprogrammet runt om i landet. Utbildningen till fysioterapeut är tre år. Utbildningen behöver förlängas för att bättre kunna möta de krav som dagens och morgondagens hälso- och sjukvård ställer, för att kunna hålla en internationellt godtagbar nivå och för att ge en examen på avancerad nivå. Arbets- och kunskapsområdet har vidgats vilket leder till ”stoffträngsel” på grundutbildningen som i längd är anpassad till ett tidigare och betydligt mindre omfattande kunskapsläge. Kunskap och forskning inom fysioterapi har utvecklats mycket under lång tid. Vi har idag över 500 disputerade fysioterapeuter och det finns både bred och djup forskning inom fysioterapi. Det är dags för en grundutbildning på avancerad nivå!

Vi, likväl som alla legitimerade professioner i hälso- och sjukvården, ska enligt lag arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. För att kunna vara uppdaterad krävs ett kontinuerligt lärande under hela yrkeslivet. Det kontinuerliga lärandet kan ske i olika former som regelbunden fortbildning och reflektion på arbetsplatsen, deltagande på kurser och konferenser samt auskultering på andra arbetsplatser. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för detta kontinuerliga lärande. Arbetsgivaren har också ett ansvar att säkerställa att tidsmässiga och ekonomiska möjligheter finns för den enskilda yrkesutövaren i det reguljära arbetet.

Det behövs fler fysioterapeuter med specialistkompetens. De kan genom sin vidareutbildning medverka till kvalitetsutveckling, kan ta sig an komplicerade kliniska frågeställningar och handleda studenter och kollegor. Fysioterapeuter med specialistkompetens kan på ett säkert och effektivt sätt bidra till hälso- och sjukvårdens effektivitet. Det finns behov av en specialistutbildning som är statligt sanktionerad och reglerad för att ge allmänheten en korrekt och tydlig vägledning till vilken kompetens som finns. Här kan du läsa mer om vad en fysioterapeut med specialistkompetens kan bidra med.

Fysioterapeuterna tar frågorna på allvar och startar nu ett utbildningspolitiskt råd. Rådet har till uppgift att arbeta med utbildningspolitiska frågor på alla nivåer, att vara aktiv i opinionsarbetet, att vara en kontakt mellan förbund, lärosäten och högskolegrupp samt att vara rådgivande till förbundsstyrelsen och en länk till kansliet i dessa frågor. Rådet startade sitt arbete i veckan och jag ser fram emot vad vi kan göra tillsammans för att förbättra förutsättningar för lärande för kommande och nuvarande fysioterapeuter. Fysioterapeuternas utbildningspolitiska program hittar du här.

Studenterna är vår framtid och ni är välkomna till Fysioterapeuterna och till ett roligt, viktigt och utvecklande yrke. Jag hoppas att vi kommer att ses någon gång framöver.

Inget kan vara mer fel än att begränsa det som en fysioterapeut gör till vissa diagnoser och områden av kroppen. Fysioterapi är ett brett kunskapsområde och fysioterapeutisk kompetens kan användas inom många områden och verksamheter. Vid veckans möte med Kraftsamling för psykisk hälsa pratade vi om hur det kan löna sig med fysioterapeuter i arbetet med suicidprevention.

Att fysioterapeuter är självklara inom arbete med psykisk hälsa det vet vi. Vi vet också att evidensen är tydlig för fysisk aktivitet vid tex stress, ångest, sömnstörning och depression. Fysioterapeuter är det självklara valet när det gäller att individanpassa fysisk aktivitet. Vi har ofta långa relationer med våra patienter/klienter vilket bidrar till kontinuitet, samtal och möjlighet att ställa frågor och fånga upp. I samtal där en försöker sätta ord på hur en känner och tänker kring sin kropp och sitt mående har vi möjlighet att identifiera den som inte mår bra. Åse Lundin, doktorand vid Sahlgrenska Akademin, har i sin studie Encountering suicide in primary healthcare rehabilitation: the experiences of physiotherapists visat hur fysioterapeuter inom primärvården vill och kan bidra i arbetet med suicidprevention. Fysioterapeuten kan spela en större roll i arbetet och agera som grindvakter för att identifiera riskpatienter och hänvisa vidare vid behov.

Fysioterapeuterna har ett brett material om psykisk ohälsa dels Fysioterapi ger resultat dels kunskapssammanställning och utbildningsmaterial inom psykisk ohälsa som riktar sig mot såväl profession som patient. I vårt kommande arbete tar vi fram åldersanpassat material och verktyg som kan användas vid barncentrerade hälsosamtal om fysisk aktivitet med skolbarn och deras vårdnadshavare. Vi samarbetar tillsammans med Generation Pep och andra professionsorganisationer i en webbaserad utbildning med fokus på ett barncentrerat samtal om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet i det individuella mötet med elever. 

Det är bekymmersamt att det finns en brist på fysioterapeuter inom psykiatrin och att fysioterapeuter med specialistkompetens inom mental hälsa inte värdesätts inom primärvården och att ersättningssystemen inte ger förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete. Ibland behöver ett besök få ta tid. Det finns över 70 fysioterapeuter med specialistkompetens inom mental hälsa. De både kan, vill och bör bidra i arbetet för en bättre psykisk hälsa för alla och behöver få förutsättningar för att utföra arbetet på bästa sätt utifrån den evidens som finns. Låt oss prata vidare om hur det kan göras!

EM i fotboll, regeringskris och så Almedalen. Det är några av veckans händelser. Almedalen var i år digitalt vilket ökade tillgänglighet och gjorde möjligt för fler att vara med för att lyssna och för att delta aktivt. Ett gediget och varierat program gjorde det lika svårt att välja som vanligt men förflyttningstiden mellan seminarier var betydligt mindre och mycket finns också att se i efterhand. I veckans blogg reflekterar jag och Sara Barsjö (vice ordförande i Fysioterapeuterna kring några av de pass som vi lyssnade till).

Nära vård
I omställning till Nära vård ingår ett antal fokusförflyttningar. Flera av fokusförflyttningarna nämndes också som lärdomar under pandemin. Att ta tillvara patientens röst, att fokusera på relationer och inte organisationer, att bli bättre på att arbeta mer förebyggande, att skapa bättre förutsättningar för dem som arbetar inom välfärden avseende såväl lön som rätt till kompetensutveckling under arbetstid. Det är bra att vi lär oss av pandemin. Det är bra att vi reflekterar och pratar kring de lärdomar som vi har gjort. Det ökar sannolikheten att vi också kommer att agera utifrån de lärdomar som vi har gjort. Vi kan inte låta patientperspektivet stanna vid att bara bli en eftertanke som Mattias Millbro från Ung med MS säger. Se gärna GPCCs seminarium Sverige är redo för att bli ett föregångsland för personcentrerad vård: men finns rätt stöd på plats?

Barn och ungas hälsa
Flera seminarier har lyft barn och ungas hälsa ur olika perspektiv. En ökad stress, en ökad andel överviktiga, en ökad andel med psykisk ohälsa är faktorer som spelar roll och där vi alla kan bidra inom hälso- och sjukvården men också inom skola och elevhälsa. Fysisk inaktivitet ökar bland våra barn och unga och så även den psykiska ohälsan. För att öka den psykiska och den fysiska hälsan och arbeta med hälsofrämjande insatser behöver vi hjälpas åt. Fysioterapeuter är, tillsammans med andra, en viktig aktör i detta arbete. Några av ledorden för detta arbete är just tillsammans, samverkan över gränser och att inse hur psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan i Kolsva skolområde, lyfte vikten av att skolan arbetar hälsofrämjande och med förebyggande insatser för att främja barn och unga psykiska och fysiska hälsa. Vikten av tidiga insatser från elevhälsan där fler professioner finns representerade lyfts som en framgångsnyckel. Fysioterapeut inom elevhälsan lyftes särskilt fram som en profession som behövs och som möjliggör hälsofrämjande och förebyggande insatser. Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet har tagit fram en film som beskriver hur det kan löna sig med fysioterapeut i elevhälsan

Detta har Fysioterapeuterna lyft i det remissvar som i förra veckan skickades till utredningen: Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). I remissvaret ifrågasätter vi starkt varför utredningen inte föreslår en förstärkt elevhälsa med tillgång till fler professioner som behövs för att tillgodose alla elevers behov.

Psykisk hälsa
Psykisk hälsa och hållbart välbefinnande är en tillgång för hållbar samhällsutveckling där fokus ändras från psykisk ohälsa till främjande av psykisk hälsa och välbefinnande, från reaktiv till proaktiv och från en vårdfråga till vår gemensamma fråga. Här behöver behöver vi alla ta ansvar, som individer och som organisationer för att denna förändring ska kunna ske. Vi behöver samverka över gränser för att skapa förutsättningar för förändring, ge varandra friutrymme att tänka högt och brett för att hitta kreativitet och engagemang och se helhet och sammanhang som kräver mångas kraft och engagemang. Vi behöver hitta verktyg och rusta oss för den tid som vi verkar och lever i.

Bloggen tar nu semester och är åter i slutet av augusti. Hoppas att ni alla får en skön sommar!

Det är sommar och vi befinner oss mitt i semestertid. Jag hoppas verkligen att alla som har arbetat hårt under året får möjlighet till sammanhängande semester och vila. Det är viktigt för att vi ska må bra och för att vi ska orka. Semesterlagen, som vi nu har antogs 1977, ger bland annat rätt till 25 dagars semester per år (undantag finns) samt rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni–augusti (huvudsemester). Den första svenska semesterlagen kom 1938 och gav alla anställda två veckors semester. Att ges möjlighet till semester, till återhämtning och vila är några frågor som svenska fackförbund drivit. Andra exempel är rätt till föräldraledighet, reglering av arbetstider, individuell lönesättning. 

Att facket driver frågor för sina medlemmar och är en viktig aktör i samhällsdebatten är vardag i Sverige. Så är det inte i alla länder och det har heller inte alltid varit så i Sverige. I veckan publicerades Global Rights Index, en sammanställning som presenteras av världsfacket ITUC (The International Trade Union Confederation).

Att ligga på fackens svarta lista betyder att inga mänskliga rättigheter garanteras, varken yttrandefriheten eller rätten att vara med i ett fackförbund. Global rights index presenterar tre trender

1. En demokrati i kris där yttrandefriheten begränsas alltmer och det blir allt svårare för allt fler att protestera mot dåliga arbetsvillkor och att gå med i ett fackförbund. I flera länder är det till och med livsfarligt att vara med i facket.
2. Kontrollen och övervakningen ökar av arbetstagare något som ofta sker i hemlighet.
3. Det finns också en trend med krympande rättsstater och skärpta lagar. Covid-19-pandemin har accelererat inskränkningarna i människors fri- och rättigheter, och det finns en oro globalt bland fackligt engagerade och människorättsaktivister för att de skärpta inskränkningarna och lagarna ska bli permanenta.

Det är tillsammans om vi kan förändra förutsättningarna för många. Samhällen som vårt med anständiga arbetsvillkor, rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar och rätt till kollektiva förhandlingar utgör en stark och stabil bas i samhället.

Ett fackförbund är baserat och uppbyggt på förtroende och på att vi är många som bidrar i arbetet. Det är vår storlek och vårt tillsammans som gör att vi blir starka och får större möjligheter att förbättra förutsättningarna för våra medlemmar. Under våren har jag fått möjlighet att besöka styrelser för distrikt och sektioner för att presentera mig men också för att få möjlighet att prata om aktuella frågor och hur vi tillsammans kan arbeta för att vara ett förbund i rörelse. Det har varit många bra samtal som kommer att fortsätta.

I veckans En podd i rörelse pratar jag med Hanna och Therese om ett av de viktigaste uppdragen som vi har inom förbundet. De är förtroendevalda i sina distrikt och har uppdrag som regionalt förhandlingsansvariga. Att vara förtroendevald och att företräda någon annan är ett av de finare uppdrag som finns. Du har andras förtroende att företräda dem.

Det är inte alltid lätt och det är inte alltid roligt. Du har ett förtroende att förvalta och även om du i alla situationer gör ditt bästa är det inte du som ensamt bestämmer hur ett utfall ska bli. Det är ett viktigt uppdrag som vi har som fackförbund, som förtroendevald och som medlem. Det är bra att vi gör det tillsammans och att vi ger varandra stöd och kraft. Vårt engagemang är viktigt för förbundets medlemmar men också viktigt ur ett internationellt perspektiv. På många håll i världen är fackföreningar centrala i kampen för mänskliga fri- och rättigheter. Fackligt engagerade försvarar viktiga delar av det demokratiska samhället.

Det är många som viktiga för Fysioterapeuterna, för fysioterapeuter, sjukgymnaster och blivande fysioterapeuter. Vi är många som behövs för att Fysioterapeuterna som förbund ska fortsätta vara det självklara valet för nuvarande och blivande fysioterapeuter. Ett varmt och stort tack till er alla för ert engagemang och arbete!

Pandemin har förändrat mycket för oss alla, i Hälso- och sjukvårdsrapporten 2021, Om läget och utvecklingen i hälso- och sjukvården som presenterades av SKR i veckan berättas om förändrade sökmönster under pandemins första våg, sannolikt en följd av att vi rekommenderades att undvika fysiska besök i den mån det gick. Det har bidragit till avlastning på vissa delar av vården men också bidragit till ett uppskjutet och ett ännu inte klarlagt dolt vårdbehov. Det finns flera rapporter som vittnar om ett uppskjutet rehabiliteringsbehov (Fysioterapeuterna, Neuro och Reumatikerförbundet med flera har skrivit om det) och det bekymrar mig. Redan tidigare var rehabilitering eftersatt för många grupper och att nu inte få tillgång eller möjlighet till rehabilitering kan leda till försämrade möjligheter för individen att leva det liv man vill leva och i förlängningen även till konsekvenser för samhället i form av ökade kostnader för sjukskrivning och ökat vårdbehov. Nu har vi dessutom ett utökat behov av rehabilitering för de personer som har långvariga symtom efter covid.

Under pandemin och för de som drabbats av långvarig covid har fokus ökat på teambaserad rehabilitering, trots detta är det fortfarande idag inte alla regioner som erbjuder detta. Det finns förståelse för att vi behöver veta mer om långvarig covid och att verksamheter växer fram men nyttan och vikten av teambaserad rehabilitering känner vi till sedan länge. Patientföreningar har årligen, under många år, lyfter vikt av individuella rehabplaner och av återkommande rehabilitering. Många patientgrupper har under lång tid kämpat för att få rätt vård, behandling och rehabilitering för de symtom och sjukdomar som de har. Rehabilitering behövs inom såväl primärvård som specialistvård för att kunna möta de olika behov som individen har.

Förutom ett ökat fokus på rehabilitering ser vi en snabbt ökande kunskapsbas både nationellt och internationellt. Nationellt har fysioterapeuter bidragit med kunskap för personer med covid oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Fysioterapeuterna har varit en del i den nationella kunskapsplattform som funnits sedan april 2020.

Det finns fler exempel på hur vi sprider och delar med oss av kunskap. En podd i rörelse, sändning från UR och från Sveriges radio bara för att nämna något. Mycket finns samlat här.
Världsorganisationen World Physiotherapy har nyligen tagit fram ett kunskapsstöd om säker rehabilitering efter covid, För patienterna är det viktigt att få träffa rätt profession så snabbt som möjligt och ibland kan rätt profession vara en fysioterapeut. Se gärna WHOs film om rehabilitering och vad det kan betyda för en person.

Svenska barn och ungdomar är inaktiva under 70 % av sin vakna tid, en siffra som ökar med stigande ålder. Ökad inaktivitet leder till högre stress inför skolan, de barn och ungdomar som däremot skattar sin hälsa som god är mer fysiskt aktiva. Det finns tydliga samband mellan hur vi mår och hur vi rör oss- oavsett ålder. Vi behöver prata om fysisk aktivitet, psykisk hälsa och hur vi kan arbeta för att tillsammans förbättra förutsättningarna för våra barn och ungdomar. Samtalet behöver hållas mellan flera professioner, fysioterapeuter är en av dem.

Fysisk aktivitet leder till positiva hälsoeffekter och sambandet mellan hur vi mår och fysisk aktivitet är tydligt. Psykisk ohälsa är ett prioriterat område, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. En strategi som genomförs i bred samverkan och med fler myndigheter och aktörer involverade. Bilden nedan och definition på psykisk hälsa hittar du här

Många skolor inför ökad fysisk aktivitet för ökat lärande och för att förbättra hälsa. En studie som jämförde flera studier (metaanalys) visade att insatser för fysisk aktivitet i skolan verkar ha gynnsam effekt på vissa aspekter av barns psykiska hälsa. Ökad fysisk aktivitet visade på minskad ångest, förbättrat välbefinnande, ökad resiliens, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter och ökad psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Insatserna som beskrevs var tex införandet av hopprepslektioner, dans eller styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Det kan löna sig att involvera fysioterapeuter i det kommande arbetet för en förbättrad psykisk hälsa för barn och unga. Ett exempel är de dansprojekt som genomförts vid Örebro universitet. Dans för hälsa, som leddes av fysioterapeut Anna Duberg, riktade sig till unga flickor (13-18 år) med fokus att förebygga psykisk ohälsa och reducera psykosomatiska besvär. Studien pågick i 8 månader och visade förbättringar i självskattad hälsa hos flickorna och var kostnadseffektivitet med en effekt som kvarstod ett år efter interventionen. Vid Örebro universitet pågår nu också ett projekt, med fysioterapeut Sofie Högström, som riktar sig mot yngre flickor (9-12) med magsmärta av oklara skäl. Projektet Just in Time undersöker om dans, yoga och avslappning kan leda till minskad magsmärta. Genom rörelse och dans kan kroppskännedom förbättras vilket i sin tur kan påverka självkänslan.

Inom elevhälsan i Västra Götaland har HOPE (Help Overcoming Pain Early) genomförts i en tvärprofessionell forskargrupp i vilken bla fysioterapeut Ulrika Wallbing deltar. Projektet leder till ett förbättrat och personcentrerat stöd för ungdomar med återkommande smärta där stress är en starkt bidragande orsak. Stödet kan bidra till tidigare upptäckt, bättre psykisk hälsa och ett bättre omhändertagande Läs mer här.

Vi behöver prata om fysisk aktivitet, psykisk hälsa och hur vi kan arbeta tillsammans för våra barn och ungdomar för att ge dem de bästa förutsättningarna för sin framtid. Det är ett gemensamt ansvar vi har och fysioterapeuter tar sitt ansvar.

I veckan har jag läst Merete Mazzarellas senaste bok Från höst till höst i vilken hon beskriver pandemiåret hur hennes perspektiv. Inställda resor och möten med familjen men också en tvåsamhet som värmer, upplevelse och stillsamhet i naturen och tankar om vad hälsa egentligen är. Mazzarella återkommer i flera texter till Gadamers definition av hälsa ”Hälsa är inte ett tillstånd som man upplever inom sig introspektivt. Det är snarare ett slags närvaro, ett vara i världen, en samvaro med andra människor, ett aktivt och fruktbart engagemang med det som är viktigt i livet.”

För att kunna förstå hälsa ur en persons perspektiv behöver vi ställa frågan Vad är viktigt för dig? Är det att kunna vara tillsammans med barn eller barnbarn, att kunna träna tillsammans med kompisarna, att kunna orka arbeta några år till, att sova om nätterna. Det finns lika många svar på frågan som det finns människor och svaren skiftar över tid och utifrån den situation vi just nu befinner oss i. SKR ordnade i veckan ett samtal om Vad som är viktigt för dig. Lyssna gärna här.

Frågan vad som är viktigt för dig fångar kärnan i personcentreringens filosofi och jag tror att vi alltför sällan ställer frågan inom svensk hälso- och sjukvård. Frågan bjuder in till dialog och kan användas för att skapa förutsättningar för god hälso- och sjukvård. För att kunna arbeta personcentrerat behöver vi se alla människor som personer med önskemål, behov och resurser som måste förstås för att kunna uppnå bra hälsa. Frågan är internationell och bilden nedan är kopierad från engagemanget i Skottland.

Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt som innebär att se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov och förutsättningar. Att skapa enkla kontaktvägar, att bidra till sömlöshet, att fylla mellanrummen, att fatta gemensamma beslut om vård och behandling och att ge stöd till egenvård. Personcentrerad vård utmanar hierarkier och bygger på partnerskap. Detta pratar jag med Hans-Inge Persson om i En Podd i rörelse Läs mer om personcentrerad hälso- och sjukvård här.

I förra veckans samtal om grundbehandling vid artros pratade vi bland annat om standardiserade behandling och hur man genom att ha en tydlig struktur sedan kan anpassa utifrån individens behov. Filmen finns här.

Ett annat exempel är de personer som drabbats av långvariga symtom efter covid. På frågan om vad som är viktigt för dig är det säkert någon som svarar att de vill ha en bedömning och utredning av de symtom de har för att kunna gå vidare med behandling eller hanterande av symtombilden. Någon kanske tycker det är viktigt att bli lyssnad på att bli tagen på allvar. Ett svar som jag anar att de delar med fler som har kroniska sjukdomar eller symtom.

För att skapa delaktighet och samverkan behöver vi bli bättre på att ställa frågan Vad är viktigt för dig. Bedömning och behandling behöver göras tillsammans med individen och utifrån dennes behov och förutsättningar. Så slutligen: Vad är viktigt för dig?

Det är många som lider i det tysta med stora problem efter en förlossning. Ungefär 50 procent av alla kvinnor har någon form av inkontinens ett år efter förlossning. Det innebär att det är över 50 000 kvinnor som drabbas varje år och som behöver hjälp. Det är inte normalt att efter en graviditet läcka urin när man springer, hoppar eller skrattar, även om det gått lång tid efter förlossning. Det är inte normalt med smärta som begränsar i vardags- och samliv. Bristen på uppföljning efter förlossning är ett problem. Det är många som lider i det tysta och inte vet att de kan få hjälp med de skador och problem som de har. Uppföljning och omhändertagande efter förlossning behöver förbättras för att undvika ökad stigmatisering och onödigt lidande. Därför är det glädjande att Centerpartiet nu lyfter fram ett krav på fysioterapeut under och efter graviditet. Det är ett bra förslag!

Det är rimligt med fortsatt uppföljning efter förlossning och vi ser att det kan löna sig med fysioterapeuter i det arbetet. Fysioterapeuter bidrar med expertis om muskelfunktion och kan mer specifikt göra bedömningar av bäckenbotten och ge råd om fortsatt behandling. Fysioterapeuter och barnmorskor kan komplettera varandra i denna del av vården. Det går att skapa bättre vårdkedjor. Med ett strategiskt teamarbete i Sverige skulle kvinnor kunna erbjudas personcentrerat stöd både före, under och efter graviditet, då en fysioterapeut på plats både kan göra en bedömning, ge behandling och råd om vidare rehabilitering på plats. Läs här hur fysioterapeuter kan bidra.

Centerpartiets förslag ligger väl i linje med den överenskommelse som finns sedan tidigare mellan regeringen och SKR. Överenskommelsen syftar till att satsa på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa samt ett ökat fokus på att stärka vårdkedjan och eftervården.

I överenskommelsen ingår att man vill se en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditet till förlossning och eftervård. Man vill se en stärkt eftervård och erbjuda tillgänglig och jämlik eftervård baserad på bästa möjliga kunskap samt tillgodose att det är lätt att hitta rätt vård för eventuella komplikationer och skador. Regionerna ska säkerställa att vårdkedjan är tydlig och att vården är tillgänglig för de kvinnor som drabbas av komplikationer, förlossningsskador och psykiska besvär i samband med graviditet och efter förlossning. Fysioterapeuter är viktiga i dessa insatser. I många länder i Europa erbjuds redan idag flera besök hos fysioterapeut både under och efter graviditet. Ett exempel är Belgien där man har systematiserat preventionsinsatser och eftervård för kvinnan på ett helt annat sätt. Redan under graviditet finns möjlighet att träffa fysioterapeut för att få hjälp med förebyggande insatser och för att stimulera till fysisk aktivitet och träning för att stärka bäckenbotten, bål- och höftmuskulatur. Efter förlossning har kvinnan åtta till nio träffar med en fysioterapeut för att få individuellt anpassad rehabilitering.

I överenskommelsen beskrivs också att evidensbaserad kunskap och kunskapsstöd ska utvecklas och finnas tillgänglig samt att det ska finnas goda förutsättningar för forskning. Det är därför glädjande att det nu ordnas flera universitetsutbildningar inom området.

Fysioterapeuterna har en självklar roll inom mödravård och eftervård så att alla kvinnor i Sverige får en trygg, rättvis och kvalitativ vård. Lyssna gärna på En Podd i rörelse med Mia Fernando, specialistfysioterapeut i kvinnors hälsa eller se Fysioterapeuternas seminarium om vårdkedja för gravida.

Det är inte lätt att veta var man ska börja skriva när det gäller Agenda 2030. Det finns mycket som behöver förändras för att vi ska ha en rimlig möjlighet att uppnå målen i Agenda 2030. Vi behöver se hur det hänger ihop och förstå konsekvenser av de beslut vi fattar. Kortsiktiga beslut som bortprioriterar förebyggande insatser och rehabilitering ger långsiktiga konsekvenser på vår miljö, vår samhällsekonomi och hälsa. Dålig arbetsmiljö leder till påverkan för såväl ekonomi som sociala aspekter och i förlängningen till belastningen på hälso- och sjukvård. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Vi inom Fysioterapeuterna har bestämt oss för att göra vår del. Vi behöver bli fler som bidrar. 

För flera av de utmaningar som samhället står inför kan fysioterapeuter bidra med kunskap och kompetens. Det lönar sig med fysioterapeuter och vi är en del av lösningen. Fysioterapi påverkar, både på system- och individnivå. Fysioterapeutiska insatser kan bidra till förändrade arbetssätt och spara samhällsekonomiska resurser samtidigt som människor får adekvat stöd och behandling. Låt mig ge några exempel:

Vi ser en brist på tillgång till rehabilitering idag. Det drabbar flera grupper och har gjort så under lång tid men situationen har förvärrats under pandemin vilket visades i den undersökning som vi gjorde 2020. Bristande prioritering av rehabilitering och förebyggande insatser leder till ökat lidande för individen och försämrad livskvalitet och även i förlängningen till ökade kostnader för hälso- och sjukvård. Hur rehabilitering kan bidra till att minska kostnader kan du höra mer om i Nära vård podden med Lars Liljedahl. Tillgång till rehabilitering leder till ökad hälsa, men även till ökad delaktighet i samhället, minskat bruk av läkemedel och minskad belastning på hälso- och sjukvården. Minskad belastning på hälso- och sjukvården leder till minskade indirekta utsläpp från tex inköpta varor, arbetspendling och avfall. Det finns ett ständigt ökande behov av rehabilitering. Under de senaste decennierna har fokus för hälsoarbetet varit på att minska dödligheten. I takt med att allt fler människor lever längre med kroniska sjukdomar behöver fokus skifta till att eftersträva bästa möjliga funktionsförmåga. Tillgängligheten till rehabilitering av hög kvalitet är nödvändig för människor med olika hälsotillstånd, för att de utifrån sina önskemål och behov ska kunna leva ett meningsfullt och självständigt liv. 

Att fysisk aktivitet är bra tror jag inte någon ifrågasätter idag. Men vilka förutsättningar har vi för att kunna vara fysiskt aktiva? Det behöver vara enkelt att göra rätt. Bygg ut cykelvägar som bidrar till ökade möjligheter för aktiv transport och pendling. Skapa en tillgänglig natur som bidrar till att fler kan vistas i naturen på lika villkor. Skapa skolgårdar som stimulerar till lek och rörelse. Genom att bygga miljöer som leder till rörelse och fysisk aktivitet och som är tillgängliga för alla lever vi också upp till den centrala princip som finns i hållbarhetsmålen att ingen ska lämnas utanför (Leaving no one behind) vilket socialminister Lena Hallengren tog upp när hon talade till World Health Assembly i veckan och som stämmer väl med Fysioterapeuternas vision om att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. 

Många fysioterapeuter vittnar om aspekter på arbetsmiljö som kan bli bättre. Många upplever en orimlig arbetsbelastning med t ex kort introduktion innan en ska arbeta självständigt, ingen möjlighet till kollegial reflektion eller lärande, ingen möjlighet till återhämtning, otydlighet kring uppdrag. Listan kan tyvärr göras lång. Detta är inte anständiga arbetsvillkor och här behövs ett skifte i hur vi ser på medarbetare. För att skapa hållbara arbetsplatser med medarbetare som vill vara kvar och utvecklas krävs att man ser medarbetaren som en tillgång med unika kompetenser och utifrån det värderar medarbetarnas bidrag på arbetsplatsen.

Agenda 2030 är ett viktigt verktyg för att säkerställa en hållbar global utveckling för människor och vår planet, ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Dessa mål är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder antagit och syftar till att uppnå fyra mål till år 2030. Målen syftar till att: 

1. avskaffa extrem fattigdom,
2. minska ojämlikheter och orättvisor i världen,
3. främja fred och rättvisa,
4. lösa klimatkrisen.

En omställning till en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle kräver handling globalt, nationellt och lokalt. Sambandet mellan olika nivåer i samhället är viktigt, och nyckeln till ett framgångsrikt genomförande av Agenda 2030 är att det finns en bred delaktighet i hela samhället för omställning. Detta är Fysioterapeuterna som organisation och alla medlemmar en del av. Vi kan göra mycket. I månadens avsnitt av En podd i rörelse pratar jag med Kristina Taylor som är ordförande i Psykologförbundet om vad vi kan göra som individer och som fack- och professionsförbund.