Pandemin har förändrat mycket för oss alla, i Hälso- och sjukvårdsrapporten 2021, Om läget och utvecklingen i hälso- och sjukvården som presenterades av SKR i veckan berättas om förändrade sökmönster under pandemins första våg, sannolikt en följd av att vi rekommenderades att undvika fysiska besök i den mån det gick. Det har bidragit till avlastning på vissa delar av vården men också bidragit till ett uppskjutet och ett ännu inte klarlagt dolt vårdbehov. Det finns flera rapporter som vittnar om ett uppskjutet rehabiliteringsbehov (Fysioterapeuterna, Neuro och Reumatikerförbundet med flera har skrivit om det) och det bekymrar mig. Redan tidigare var rehabilitering eftersatt för många grupper och att nu inte få tillgång eller möjlighet till rehabilitering kan leda till försämrade möjligheter för individen att leva det liv man vill leva och i förlängningen även till konsekvenser för samhället i form av ökade kostnader för sjukskrivning och ökat vårdbehov. Nu har vi dessutom ett utökat behov av rehabilitering för de personer som har långvariga symtom efter covid.

Under pandemin och för de som drabbats av långvarig covid har fokus ökat på teambaserad rehabilitering, trots detta är det fortfarande idag inte alla regioner som erbjuder detta. Det finns förståelse för att vi behöver veta mer om långvarig covid och att verksamheter växer fram men nyttan och vikten av teambaserad rehabilitering känner vi till sedan länge. Patientföreningar har årligen, under många år, lyfter vikt av individuella rehabplaner och av återkommande rehabilitering. Många patientgrupper har under lång tid kämpat för att få rätt vård, behandling och rehabilitering för de symtom och sjukdomar som de har. Rehabilitering behövs inom såväl primärvård som specialistvård för att kunna möta de olika behov som individen har.

Förutom ett ökat fokus på rehabilitering ser vi en snabbt ökande kunskapsbas både nationellt och internationellt. Nationellt har fysioterapeuter bidragit med kunskap för personer med covid oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Fysioterapeuterna har varit en del i den nationella kunskapsplattform som funnits sedan april 2020.

Det finns fler exempel på hur vi sprider och delar med oss av kunskap. En podd i rörelse, sändning från UR och från Sveriges radio bara för att nämna något. Mycket finns samlat här.
Världsorganisationen World Physiotherapy har nyligen tagit fram ett kunskapsstöd om säker rehabilitering efter covid, För patienterna är det viktigt att få träffa rätt profession så snabbt som möjligt och ibland kan rätt profession vara en fysioterapeut. Se gärna WHOs film om rehabilitering och vad det kan betyda för en person.

Svenska barn och ungdomar är inaktiva under 70 % av sin vakna tid, en siffra som ökar med stigande ålder. Ökad inaktivitet leder till högre stress inför skolan, de barn och ungdomar som däremot skattar sin hälsa som god är mer fysiskt aktiva. Det finns tydliga samband mellan hur vi mår och hur vi rör oss- oavsett ålder. Vi behöver prata om fysisk aktivitet, psykisk hälsa och hur vi kan arbeta för att tillsammans förbättra förutsättningarna för våra barn och ungdomar. Samtalet behöver hållas mellan flera professioner, fysioterapeuter är en av dem.

Fysisk aktivitet leder till positiva hälsoeffekter och sambandet mellan hur vi mår och fysisk aktivitet är tydligt. Psykisk ohälsa är ett prioriterat område, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. En strategi som genomförs i bred samverkan och med fler myndigheter och aktörer involverade. Bilden nedan och definition på psykisk hälsa hittar du här

Många skolor inför ökad fysisk aktivitet för ökat lärande och för att förbättra hälsa. En studie som jämförde flera studier (metaanalys) visade att insatser för fysisk aktivitet i skolan verkar ha gynnsam effekt på vissa aspekter av barns psykiska hälsa. Ökad fysisk aktivitet visade på minskad ångest, förbättrat välbefinnande, ökad resiliens, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter och ökad psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Insatserna som beskrevs var tex införandet av hopprepslektioner, dans eller styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Det kan löna sig att involvera fysioterapeuter i det kommande arbetet för en förbättrad psykisk hälsa för barn och unga. Ett exempel är de dansprojekt som genomförts vid Örebro universitet. Dans för hälsa, som leddes av fysioterapeut Anna Duberg, riktade sig till unga flickor (13-18 år) med fokus att förebygga psykisk ohälsa och reducera psykosomatiska besvär. Studien pågick i 8 månader och visade förbättringar i självskattad hälsa hos flickorna och var kostnadseffektivitet med en effekt som kvarstod ett år efter interventionen. Vid Örebro universitet pågår nu också ett projekt, med fysioterapeut Sofie Högström, som riktar sig mot yngre flickor (9-12) med magsmärta av oklara skäl. Projektet Just in Time undersöker om dans, yoga och avslappning kan leda till minskad magsmärta. Genom rörelse och dans kan kroppskännedom förbättras vilket i sin tur kan påverka självkänslan.

Inom elevhälsan i Västra Götaland har HOPE (Help Overcoming Pain Early) genomförts i en tvärprofessionell forskargrupp i vilken bla fysioterapeut Ulrika Wallbing deltar. Projektet leder till ett förbättrat och personcentrerat stöd för ungdomar med återkommande smärta där stress är en starkt bidragande orsak. Stödet kan bidra till tidigare upptäckt, bättre psykisk hälsa och ett bättre omhändertagande Läs mer här.

Vi behöver prata om fysisk aktivitet, psykisk hälsa och hur vi kan arbeta tillsammans för våra barn och ungdomar för att ge dem de bästa förutsättningarna för sin framtid. Det är ett gemensamt ansvar vi har och fysioterapeuter tar sitt ansvar.

I veckan har jag läst Merete Mazzarellas senaste bok Från höst till höst i vilken hon beskriver pandemiåret hur hennes perspektiv. Inställda resor och möten med familjen men också en tvåsamhet som värmer, upplevelse och stillsamhet i naturen och tankar om vad hälsa egentligen är. Mazzarella återkommer i flera texter till Gadamers definition av hälsa ”Hälsa är inte ett tillstånd som man upplever inom sig introspektivt. Det är snarare ett slags närvaro, ett vara i världen, en samvaro med andra människor, ett aktivt och fruktbart engagemang med det som är viktigt i livet.”

För att kunna förstå hälsa ur en persons perspektiv behöver vi ställa frågan Vad är viktigt för dig? Är det att kunna vara tillsammans med barn eller barnbarn, att kunna träna tillsammans med kompisarna, att kunna orka arbeta några år till, att sova om nätterna. Det finns lika många svar på frågan som det finns människor och svaren skiftar över tid och utifrån den situation vi just nu befinner oss i. SKR ordnade i veckan ett samtal om Vad som är viktigt för dig. Lyssna gärna här.

Frågan vad som är viktigt för dig fångar kärnan i personcentreringens filosofi och jag tror att vi alltför sällan ställer frågan inom svensk hälso- och sjukvård. Frågan bjuder in till dialog och kan användas för att skapa förutsättningar för god hälso- och sjukvård. För att kunna arbeta personcentrerat behöver vi se alla människor som personer med önskemål, behov och resurser som måste förstås för att kunna uppnå bra hälsa. Frågan är internationell och bilden nedan är kopierad från engagemanget i Skottland.

Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt som innebär att se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov och förutsättningar. Att skapa enkla kontaktvägar, att bidra till sömlöshet, att fylla mellanrummen, att fatta gemensamma beslut om vård och behandling och att ge stöd till egenvård. Personcentrerad vård utmanar hierarkier och bygger på partnerskap. Detta pratar jag med Hans-Inge Persson om i En Podd i rörelse Läs mer om personcentrerad hälso- och sjukvård här.

I förra veckans samtal om grundbehandling vid artros pratade vi bland annat om standardiserade behandling och hur man genom att ha en tydlig struktur sedan kan anpassa utifrån individens behov. Filmen finns här.

Ett annat exempel är de personer som drabbats av långvariga symtom efter covid. På frågan om vad som är viktigt för dig är det säkert någon som svarar att de vill ha en bedömning och utredning av de symtom de har för att kunna gå vidare med behandling eller hanterande av symtombilden. Någon kanske tycker det är viktigt att bli lyssnad på att bli tagen på allvar. Ett svar som jag anar att de delar med fler som har kroniska sjukdomar eller symtom.

För att skapa delaktighet och samverkan behöver vi bli bättre på att ställa frågan Vad är viktigt för dig. Bedömning och behandling behöver göras tillsammans med individen och utifrån dennes behov och förutsättningar. Så slutligen: Vad är viktigt för dig?

Det är många som lider i det tysta med stora problem efter en förlossning. Ungefär 50 procent av alla kvinnor har någon form av inkontinens ett år efter förlossning. Det innebär att det är över 50 000 kvinnor som drabbas varje år och som behöver hjälp. Det är inte normalt att efter en graviditet läcka urin när man springer, hoppar eller skrattar, även om det gått lång tid efter förlossning. Det är inte normalt med smärta som begränsar i vardags- och samliv. Bristen på uppföljning efter förlossning är ett problem. Det är många som lider i det tysta och inte vet att de kan få hjälp med de skador och problem som de har. Uppföljning och omhändertagande efter förlossning behöver förbättras för att undvika ökad stigmatisering och onödigt lidande. Därför är det glädjande att Centerpartiet nu lyfter fram ett krav på fysioterapeut under och efter graviditet. Det är ett bra förslag!

Det är rimligt med fortsatt uppföljning efter förlossning och vi ser att det kan löna sig med fysioterapeuter i det arbetet. Fysioterapeuter bidrar med expertis om muskelfunktion och kan mer specifikt göra bedömningar av bäckenbotten och ge råd om fortsatt behandling. Fysioterapeuter och barnmorskor kan komplettera varandra i denna del av vården. Det går att skapa bättre vårdkedjor. Med ett strategiskt teamarbete i Sverige skulle kvinnor kunna erbjudas personcentrerat stöd både före, under och efter graviditet, då en fysioterapeut på plats både kan göra en bedömning, ge behandling och råd om vidare rehabilitering på plats. Läs här hur fysioterapeuter kan bidra.

Centerpartiets förslag ligger väl i linje med den överenskommelse som finns sedan tidigare mellan regeringen och SKR. Överenskommelsen syftar till att satsa på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa samt ett ökat fokus på att stärka vårdkedjan och eftervården.

I överenskommelsen ingår att man vill se en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditet till förlossning och eftervård. Man vill se en stärkt eftervård och erbjuda tillgänglig och jämlik eftervård baserad på bästa möjliga kunskap samt tillgodose att det är lätt att hitta rätt vård för eventuella komplikationer och skador. Regionerna ska säkerställa att vårdkedjan är tydlig och att vården är tillgänglig för de kvinnor som drabbas av komplikationer, förlossningsskador och psykiska besvär i samband med graviditet och efter förlossning. Fysioterapeuter är viktiga i dessa insatser. I många länder i Europa erbjuds redan idag flera besök hos fysioterapeut både under och efter graviditet. Ett exempel är Belgien där man har systematiserat preventionsinsatser och eftervård för kvinnan på ett helt annat sätt. Redan under graviditet finns möjlighet att träffa fysioterapeut för att få hjälp med förebyggande insatser och för att stimulera till fysisk aktivitet och träning för att stärka bäckenbotten, bål- och höftmuskulatur. Efter förlossning har kvinnan åtta till nio träffar med en fysioterapeut för att få individuellt anpassad rehabilitering.

I överenskommelsen beskrivs också att evidensbaserad kunskap och kunskapsstöd ska utvecklas och finnas tillgänglig samt att det ska finnas goda förutsättningar för forskning. Det är därför glädjande att det nu ordnas flera universitetsutbildningar inom området.

Fysioterapeuterna har en självklar roll inom mödravård och eftervård så att alla kvinnor i Sverige får en trygg, rättvis och kvalitativ vård. Lyssna gärna på En Podd i rörelse med Mia Fernando, specialistfysioterapeut i kvinnors hälsa eller se Fysioterapeuternas seminarium om vårdkedja för gravida.