Det är en orolig tid vi lever i. Det finns mycket att fundera kring och det finns mycket som kan hålla en vaken på natten. Just hur vi mår och hanterar en orolig tid var den första frågan som ställdes till socialutskottets politiker när de i veckan träffades hos NSPH för att prata om psykisk hälsa.

Anders W Jonsson (C), Anna Vikström (S), Carita Boulwén (SD), Christian Carlsson (KD) Jakob Olofsgård (L), Malin Höglund (M), Karin Rågsjö (V), Ulrika Westerlund (MP)

De var alla överens om att det är viktigt med förebyggande och hälsofrämjande insatser och vikten av att ta tag i problem tidigt betonades. Betydelsen av fysisk aktivitet var också en av de faktorer som lyftes upp, såväl som förebyggande och behandlande. Elevhälsans roll betonades – och att det är ett team som arbetar där för barn och ungas bästa. Det var också konsensus kring att vi behöver en nationell hjälplinje. I årets budget satsas riktade medel till psykisk hälsa och det är bra, men är det tillräckligt? Och hamnar pengarna där de bäst behövs?  

För många är primärvården första vägen in och det är så det ska vara. Men är primärvården dimensionerad för uppdraget och finns kompetensen där?
Fysioterapeuter är viktiga i arbetet för psykisk hälsa och vi har verktyg som gör skillnad i såväl diagnostik som behandling. Det är ett av våra uppdrag inom primärvården och för att klara det på bästa sätt behövs kompetensutveckling. Specialistfysioterapeuter inom mental hälsa skulle också kunna fylla en viktig roll i primärvården.

Vi är den tredje största professionen inom primärvården men vi är ändå förhållandevis få och ibland ensamma i vår roll på en arbetsplats. I takt med primärvårdens breddade uppdrag blir det allt svårare att vara uppdaterad i alla de olika områden som man ska arbeta inom som fysioterapeut. Det kanske går an på större vårdcentraler att fördela uppdrag mellan sig, medan det på mindre är svårt, vilket i sin tur försvårar möjlighet att arbeta evidensbaserat och patientsäkert.

Det behövs också en arbetsmiljö som ger möjlighet att arbeta evidensbaserat och patientsäkert. Det är genom att fokusera på kvalitet i stället för kvantitet som man upplever arbetsglädje.

Det finns flera exempel på hur fysioterapeuter gör skillnad för en bättre psykisk hälsa. Ett sådant finns i Örebro där pågår ett projekt med fokus på hållbar träning som fortsätter efter avslutad behandlingsperiod.

Att satsa på fysioterapeuter lönar sig för primärvården i stort och vi har mycket att bidra med inom psykisk hälsa.

Idag presenterar regeringen budgeten för 2024, och i den ligger mer pengar till välfärden. Det är bra, men inte tillräckligt. Fysioterapeuter tycker om sina jobb, men som många andra i hälso- och sjukvården är vi slitna av högt tempo, stort ansvar och ofta för få kollegor. Samtidigt äter inflationen upp marginalerna och regionerna går med stora underskott. Vi har en välfärd med oerhört kompetenta medarbetare som levererar vård av hög kvalitet. Men vi behöver framtidstro och en framtidsplan. Därför vill jag idag inte prata om pengar i en särskild budgetpost, utan ge tre råd till de politiker från alla partier som har inflytande över vårt samhälle. Vi vill se budgetsatsningar men vi vill också se:

-LÅNGSIKTIGHET. Orka sätta upp de långa linjerna, och hålla i. Satsa på slow politics, utgå från fakta och fokusera på att lösa problemen, inte på konflikt. Indexera statsbidragen för att säkra resurser till välfärden och våga skapa en bättre framtid för våra barn. Att sänka skatten på bensin och diesel mitt när vi dagligen ser effekterna av klimatkrisen är tvärtom kortsiktigt och kontraproduktivt.

-SAMARBETE. En stark välfärd och fungerande kompetensförsörjning kräver en plan längre än en mandatperiod. Våra folkvalda politiker borde sätta sig ner och tillsammans lösa de utmaningar som är våra gemensamma. Det vill vi se, både som medborgare och medarbetare i välfärden,

HÅLLBARHET. Ska vi kunna ge en välfärd av hög kvalitet till fler, med färre i arbetsför ålder krävs nytänk. Fysioterapeuter sitter på nyckelkompetens kring förebyggande och rehabiliterande insatser, som både sparar pengar, lidande och minskar sjukvårdens klimatavtryck. Det ger goda resultat för befolkningen, och har stor potential att avlasta den tungt belastade sjukvården. Använd vår kompetens mer. Det lönar sig.

Att drabbas av cancer är svårt. Det leder till att livet ställs på sin spets och det är många frågor och svar som behövs innan man vågar tro på en framtid igen. För idag ser framtiden annorlunda ut för de flesta som drabbas av cancer. Andelen personer som överlever ökar hela tiden, vilket inger hopp. För den som överlever cancer och för den som får konsekvenser av behandling är det viktigt med god tillgång till cancerrehabilitering. Idag ser det olika ut över landet. Alla patienter erbjuds inte rehabilitering och de rehabiliteringsinsatser som erbjuds är väldigt olika.

Det är därför glädjande att Socialdepartementet nu har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga cancerrehabilitering, se över hur rehabilitering ser ut genom åtgärdskoder och att ta reda på mer om hur man kan stärka cancerrehabilitering i landet. Det är bra och verkligen på tiden.

Rehabilitering bör vara en självklar del av vårdkedjan för samtliga patienter och bedömning om rehabiliteringsbehov görs i början av vårdkedjan. Det är också viktigt att bedömning om behov av rehabilitering görs av medarbetare med kompetens inom rehabilitering.  Fysioterapeuten behöver komma in tidigare i vårdkedjan för att lättare kunna förebygga och hjälpa patienterna att bibehålla funktionen innan de till exempel förlorar funktionsförmåga.

Idag finns det 19 specialistfysioterapeuter inom onkologi i Sverige. Det är en låg siffra med tanke på antalet personer som insjuknar årligen. Det finns inte ens specialister på alla landets specialistkliniker, vilket är det minsta man skulle kunna vänta sig. Det saknas också specialister på landets palliativa avdelningar. Att bli och att vara specialist är en klinisk och akademisk fördjupning som bidrar till såväl djup som bredd inom kunskapsområdet. Här krävs det förändring! Nu!

Prehabilitering och rehabilitering leder till patienter som är starkare, som har bättre hälsorelaterad livskvalitet, minskad fatigue och bättre utfall efter operation. Det innebär vinster för såväl den enskilde patienten som för samhället.

Vår gemensamma strävan mot en jämlik vård över hela landet, måste också innefatta insatser för rehabilitering. Det borde vara rimligt att alla som lever med cancer och med konsekvenser av cancer, får tillgång till cancerrehabilitering. Det ska vara behovet som styr och inte var i landet jag bor.

Idag är det Fysioterapins dag och vi firar runt om i landet! Vi firar också lite extra i år att det är 80 år sedan som vårt förbund bildades. Sedan dess har vi varit en samlande kraft för sjukgymnaster och fysioterapeuter. Fysioterapeuter är viktiga personer för många och det är inte ovanligt att man känner förtroende och tillit för ”sin” fysioterapeut. Vi är viktiga och vi gör skillnad i människors liv. Det gjorde vi för 80 år sedan, det gör vi idag och det kommer vi att fortsätta göra.

Historien och nutiden hjälper oss att få en tanke om framtiden och här kommer mitt försök att liksom Spanarna i P1 utgå från tre exempel för att ge en bild av framtiden.
I våras besökte jag en konferens där jag i samtal med utställare fick höra om träningsappar och digitala system för fysioterapi – en växande marknad. Dagligen kommer nya exempel på hur AI (Artificiell intelligens) och den digitala marknaden kan och kommer att vara en del av vår framtid. Vi använder redan idag AI i princip dagligen för att söka information på internet, komma fram till Skatteverket eller för att välja vilken serie vi ska avsluta kvällen med.

Mitt andra exempel är fokusförflyttningarna som pågår för omställning till god och nära vård. Förflyttningen är på gång för att kunna möta framtidens behov och framtidens patienter. Det är en utveckling som kräver ett fokus på individen, personcentrerad hälso- och sjukvård som ser varje person och dess livssituation som en helhet och ser processen kring individen som en helhet. Utgångspunkten är personens livssituation och utifrån den planeras och genomförs hälsofrämjande och förebyggande insatser likväl som vård, rehabilitering och fysioterapi. 

Bild från SKR
Mitt tredje exempel handlar om vår miljö och om de mål som världens länder fattat beslut om i Agenda 2030. I målen läser vi om hållbara städer, hållbar industri, rent vatten och god hälsa, för att nämna några. Det går inte att prata framtid utan att prata miljö. För utan en planet att leva på finns ingen framtid.

Så vart är vi på väg? – för att citera ett annat populärt program. Fysioterapeuter kommer fortsatt att vara en viktig yrkesgrupp som inger förtroende och som man känner tillit till. Om 80 år lever jag inte men min dotter kanske lever och är då 95 år. Jag hoppas då att hon vet att hon som gammal kvinna i behov av vård står i fokus för de vårdgivare hon träffar. Hon vet vad nästa steg blir i den vård och rehabilitering som planeras för henne. Hon vet också att de vårdgivare hon träffar är de som är bäst lämpade att hjälpa henne med just de problem som hon har. Hon möter dem i hemmet eller i den föreningslokal som hon ändå besöker någon gång i veckan. Hon möter dem genom sin device och det är också genom den som flera av hennes vitalparametrar följs upp regelmässigt. Det bidrar till trygghet. Monotona uppgifter utförs av AI medan det kreativa görs av fysioterapeuten. Människa och maskin arbetar nära, med fokus på personen. Professionsgränser suddas ut och kompetens är det som räknas och utifrån det som vi organiserar oss. Vi är ledande inom vår kompetens och agerar ledande genom att vara kunskapsbanker för andra. Vi är resursen och kunskapen som genom digitala och fysiska möten ger råd och stöd. I vår ledande funktion är vi också löneledande och har alla rätt lön. Det är vi tillsammans som skapar vår framtid. Det är vi tillsammans som genom hur vi agerar bidrar till att skapa en framtid för fysioterapeuter och vår kompetens och kunskap. Vi är alla en del av framtiden.