I veckan presenterades regeringens budget för det kommande året – en budget med tydligt syfte att få fart på hjulen. Den största delen av regeringens reformutrymme går till olika skattesänkningar som exempelvis lägre inkomstskatt och sänkta arbetsgivaravgifter. Satsningarna inom hälso- och sjukvården och välfärden är få.

Regeringen vill fortsatt avsätta medel för att minska vårdköer och öka tillgänglighet. Detta görs bland annat genom att tillsätta en nationell samordnare och genom att öka antalet operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är en satsning som påbörjades redan i år och som nu kommer att fortsätta. Sammanlagt satsas 6,6 miljarder kronor i prestationsbaserade medel till regionerna 2026, för att öka vårdkapacitet och minska vårdköerna. Känns väl klokt att fortsätta en redan påbörjad satsning för att erbjuda långsiktighet.

Regeringen vill fortsatt satsa på mödrahälsovård, förlossningsvård samt flickors och kvinnors hälsa, även om man nu föreslår ett mindre belopp än tidigare: en miljard 2026 och lika mycket 2027, med syfte att fortsatt stödja utvecklingen av en jämlik hälsa samt en mer personcentrerad hälso- och sjukvård för flickor och kvinnor. Det är bra eftersom det fortsatt finns behov av ökad kunskap om tillstånd och sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor, inom både den specialiserade vården och inom primärvården. Till exempel bör fysioterapeuter med specialistkompetens vara en del av mödravården och göra uppföljningar efter graviditet. Det är också något som lyfts fram i de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram gällande graviditet, förlossning och tiden efter.

Vi ser satsningar i budgeten som är positiva för företagande till exempel det företagarpaket som läggs fram för att sänka kostnaderna för att anställa, sänker skatten för småföretag, liksom stora satsningar på att minska företagens administrativa kostnader. 

I Dagens medicin förra veckan gick det att läsa om vad vi i Fysioterapeuterna önskade från budgeten och i veckan kommenterar jag utfallet. Vi saknar tydliga satsningar på primärvården – nu göms de i omställningen till nära vård- som ju berör all hälso- och sjukvård och inte bara primärvård. För att stärka elevhälsan ser vi att regeringen vill avsätta 200 miljoner kronor för att kunna anställa mer personal, ytterligare ett område där vi ser att fysioterapeuters kompetens borde användas i betydligt större utsträckning.

Nu följer diskussion och sedan beslut. Vi kan bara hoppas på kloka beslut som ger oss i vården goda förutsättningar att göra ett bra jobb, men detaljstyr oss inte.

Förra veckan överraskades vi nog alla av att Acko Ankarberg Johansson avgick som sjukvårdsminister. Dagen därefter utsågs hennes ersättare, Elisabet Lann, som nu tar sig an uppdraget i varje fall fram till valet nästa år. Det är en grannlaga uppgift och vi är många som har önskemål och synpunkter på vad som är viktigt och vad som behöver prioriteras. Några av punkterna på Fysioterapeuternas önskelista är:

1. Det behövs en mer långsiktig styrning, där staten tar ansvar för strategiskt viktiga frågor – men tar ett steg tillbaka från detaljerna. Vården ska inte vara en arena för kortsiktiga politiska initiativ. Det behövs långsiktiga spelregler och uthållighet. Det behövs tydliga ramar för vårdens huvudmän. Ramar som gäller över tid, så att de kan utveckla svensk hälso- och sjukvård. Detta behöver synas i såväl hur statsbidrag och medel fördelas som i hur besluten fattas.
2. En rimlig arbetsmiljö för fysioterapeuter och andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det är inte rimligt att varannan fysioterapeut funderat på att antingen byta arbetsplats, lämna yrket eller börja jobba på bemanningsföretag på grund av arbetsbelastningen. Det är inte heller rimligt att fysioterapeuter i så stor utsträckning sjukskrivs på grund av hög arbetsbelastning eller andra brister i arbetsmiljön. Använd befintlig kunskap och fokusera på arbetsmiljö. Att minska omsättningen av medarbetare är bra för de anställda, för verksamheten och för ekonomin. Att göra verkstad av de förslag som Nationella Vårdkompetensrådet presenterat borde vara en prioritet för alla verksamheter.
3. Det behövs en utbyggd primärvård. Idag finns inte rimliga förutsättningar för primärvården att utföra sitt uppdrag. Arbetsbelastningen är hög, ersättningssystemen styr på detalj och på kvantitet framför kvalitet. Det är inte hållbart varken på kort eller lång sikt.
4. Ett bredare fokus behövs– Ur ett långsiktigt perspektiv håller det inte att fokusera för smalt på akuta insatser. För hälsa och för möjlighet att kunna leva det liv man vill leva fullt ut, och för samhällets möjlighet att klara en åldrande befolkning med större behov, behövs också satsningar på hälsofrämjande insatser och på rehabiliterande åtgärder.

Vården förtjänar en bättre styrning. Den förtjänar uthållighet och fokus. Därför är vår sammanfattade önskelista inför höstens budget: Ge oss i vården goda förutsättningar att göra ett bra jobb, men detaljstyr oss inte.

8 september firas Fysioterapins dag och sociala medier från distrikt och sektioner fylls med bilder på kollegor som berättar om sitt arbete, som lär sig av varandra, som spelar minigolf och mycket mer. Det är alltid lika glädjande att få hänga med på de olika aktiviteter som ordnas runt om i landet. Själv firade jag Fysioterapins dag med att delta på en föreläsning om samisk hälsa, som ordnades av distrikt Jämtland Härjedalen, ett samtal om hjärtrehabilitering som anordnas av Riksförbundet Hjärt-Lung och slutligen en politikerdebatt i Stockholm där vi fick möjlighet att diskutera och debattera med regionala politiker.

Fysioterapins dag är också den dag då Fysioterapeuterna delar ut utmärkelsen Årets Fysioterapeut. Det är ett pris som tilldelas en fysioterapeut som genom sina insatser på ett avgörande sätt bidragit till professionens utveckling och i förlängningen till ökad livskvalitet och hållbarhet för enskilda personer och befolkningen i stort. I år gick utmärkelsen till Anna-Karin Lindqvist som är forskare vid Luleå universitet. Anna-Karin får utmärkelsen för att hon förenar vetenskaplig excellens med ett brinnande engagemang för att främja barns och ungas fysiska aktivitet, hälsa och självständighet. Genom sin unika kombination av klinisk erfarenhet och forskningsledarskap har hon påverkat både vetenskap och samhälle. Hennes arbete präglas av ett starkt fokus på delaktighet, jämlik hälsa och tvärprofessionell samverkan, vilket gör henne till en förebild och ledare inom professionen.

Stort grattis till Årets Fysioterapeut 2025 Anna-Karin Lindqvist!

Varför är det så viktigt med en skyddad yrkestitel för specialistfysioterapeuter? Och varför vill vi att specialistutbildningen ska vara nationellt reglerad? Det är frågor som diskuterats i Harriets Wallbergs utredning om fortbildning och vidareutbildning. I utredningen bedöms att det finns förutsättningar för utbildningar på kandidatnivå och därmed fysioterapeuter att ha en reglerad vidareutbildning, men att det behöver utredas mer hur den ska se ut. Det är en bra bedömning, även om vi kanske hade hoppats på lite snabbare framfart.

Reglerad specialistkompetens och specialistutbildning för fler legitimerade yrkesgrupper, så som fysioterapeuter, skulle leda till en tydligare, mer tillgänglig och jämlik vård av högre kvalitet.

Det är viktigt med en skyddad och reglerad titel för patientsäkerhetens skull – för att man endast ska få arbeta som fysioterapeut om man har rätt utbildning för det. En utbildning som idag bedrivs på universitet och högskolor och som är granskad och godkänd. Det är viktigt med en skyddad titel för tydlighetens skull, för att den som söker vård eller har behov av rehabilitering ska veta vilken kompetens och kunskap en person har. Det gör det enklare att välja rätt. En statlig reglering ger också gemensamma mål för, och styrning av, den kompetens som ingår i specialistutbildningen. Det är dessutom viktigt för tillgänglighetens skull: genom att inrätta specialisttjänster och utbildningstjänster kan verksamheten styra tillgången på kompetens efter verksamhetens och patienternas identifierade behov. Och slutligen är det viktigt för jämlikhetens skull. Med en statligt reglerad specialistutbildning finns verktyg för att nå en jämn fördelning av specialister över landet, och för att se till att specialisterna finns inom områden där behoven är som störst.

Ett aktuellt exempel på varför det är viktigt skriver vi om i veckan då den lag som gäller skyddad yrkestitel för djurfysioterapeuter, börjar gälla. Regleringen innebär en kvalitetssäkring för den som behöver fysioterapeutiska insatser för sitt djur. Det är självklart att även vård och rehabilitering av djur ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet och vara utformad för att möta de krav som ställs för en säker hälso- och sjukvård. Det är den skyddade yrkestiteln en garant för.

Så ja, den skyddade titeln är viktig för såväl människor som djur. För tydlighet, för tillgänglighet och för jämlikhet.