Barn och ungas hälsa är en förutsättning för ett framtida hållbart samhälle. Det är väl belagt att den som mår bra också klarar skolarbetet bättre. Goda resultat leder till bättre hälsa, och omvänt ger en god hälsa bättre förutsättningar att nå utbildningens mål. Vi vet att den som mår bra också klarar skolan bättre. Hälsa och lärande går hand i hand. Det är därför glädjande att den elevhälsoutredning som presenterats i veckan så tydligt lyfter ett bredare fokus med mål att skapa förutsättningar för och stödja elevernas lärande, hälsa och utveckling. Det ger tydligare förutsättningar för ett tvärprofessionellt arbetssätt.

Att arbeta tvärprofessionellt och i team med fler professioner i elevhälsan kan göra stor skillnad för många barns och ungas hälsa. Och fysioterapeuter bör vara självklara i elevhälsoteamet. Idag har enligt utredningen endast fem procent av skolhuvudmännen inom grundskola tillgång till fysioterapeut. Nio procent av de enskilda huvudmännen för anpassad grundskola har tillgång till fysioterapeut. Med tanke på de återkommande rapporter som ses om otillräcklig fysisk aktivitet och psykisk ohälsa är detta siffror som borde vara betydlig högre. Det lönar sig för barn och unga såväl som för skolan.

Det är därför glädjande att utredningen i sitt slutbetänkande så tydligt lyfter fram och beskriver behovet av fysioterapeutisk kompetens inom elevhälsan. Utredningen har liksom vi sneglat på Norge, där fysioterapeuten sedan länge är en självklar del av de befintliga elevhälsoteamen.

Även om vi hade hoppats att professionen skulle inkluderas bland elevhälsans obligatoriska professioner ser vi mycket positivt på förslaget om att i lagtext tydliggöra att även annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid behov kan ingå i elevhälsan. Det är ett viktigt steg framåt.

Barn och ungas hälsa är en investering. När vi ger dem verktyg för rörelse och egenmakt, då bygger vi ett hållbart samhälle. Jag hoppas att utredningens förslag leder dit.

I veckan samlades cirka 300 fysioterapeuter framför skärmarna för att tillsammans lära mer. Föreläsningar, digitalt postervandringar, posterpitchar och panelsamtal. En bred blandning och goda möjligheter att uppdatera sin kunskap och att få reflektera tillsammans med kollegor. Det är glädjande att så många kollegor deltog i Fysiala Kunskapsforum och extra glädjande att man på flera arbetsplatser samlas för att lära tillsammans.

Föreläsare och panelister på plats: Elin Östlind, Anna-Karin Lindqvist, Jimmy Ingemansson, Marie-Louise Pauhlson, Charlotte Urell, Erik Lund, jag, Gunnel Pettersson, Ludvig Toftedahl och Låtta Hasselgren

Att arbeta evidensbaserat är en del av att vara fysioterapeut. Att ha tillgång till den senaste forskningen, att kunna reflektera och förstå den tillsammans med kollegor, att ta hänsyn till och lyssna på patienternas värderingar, samt att ges möjlighet att förändra och utveckla den verksamhet som en arbetar i. Det är inte allom givet i dagens arbetsklimat och därför en viktig fråga för oss som förbund att driva. För att lyckas måste vi ha strukturer som gör det möjligt – och här kan kunskapsstyrningen vara ett hjälpmedel.

Kunskapsstyrning är ett viktigt verktyg för att höja kvaliteten i vården. Syftet med kunskapsstyrning är tydligt – bästa tillgängliga kunskap ska styra vården. Det är ett sätt att minska variationer och öka kvaliteten.

Men hur fungerar det om inte alla relevanta professioner får vara med i utformningen? Blir vårdprogram och riktlinjer då tillämpbara för de professioner som ska använda dem?

Vi ser att det sker ett skifte och att fysioterapeuter är delaktiga i större utsträckning när kunskapsstyrningen utformas, men fortfarande behöver vi återkommande lyfta in fysioterapeuters kompetens. Fysioterapeuters kunskap är unik och i många fall avgörande för rehabilitering och förebyggande arbete. Förändringen behöver gå fortare och fler professioner behöver delta i arbetet. Det är dags!

När vi pratar om beredskap inom vård och omsorg är det lätt att fokus hamnar på det akuta – att rädda liv, hantera skador och mobilisera resurser. Och det är kanske där vi behöver börja, men det kan också kännas kortsiktigt. För vi vet ju att för många människor är det vardagen som är mest sårbar i en kris. Vi behöver kunna fortsätta leva ett meningsfullt liv även när samhället skakas. Det blir tydligt när man följer rapporteringen från till exempel Ukraina.

Inom kort förväntas riksdagen fatta beslut om en proposition gällande hälso- och sjukvårdens beredskap. I den nämns vårdskyldighet – att kunna erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa. Ett bra begrepp som visar på bredden på de behov som vi människor har.

För rehabilitering är inte ett ytterområde eller något som är nice to have. För många är det avgörande för att kunna leva det liv som man vill och för att kunna bidra till vårt gemensamma samhälle. Vi fysioterapeuter arbetar med att främja rörelseförmåga, självständighet och delaktighet – och det är precis dessa förmågor som kan göra stor skillnad i en kris. Det är därför bra att Sverige fokuserar på just fysioterapi och arbetsterapi i Operation Renovator som är NATO-projekt med syfte att återuppbygga och rusta upp ett militärt rehabiliteringscenter i Ukraina. Fem NATO-allierade, inklusive Sverige och Storbritannien, leder varsitt center med målet att ge stöd genom medicinsk utrustning, infrastrukturarbete och medicinsk träning för ukrainska personal. Projektet, som startade 2023, är en del av NATO:s stödpaket för att hjälpa Ukraina att ta hand om sina skadade militärer både fysiskt och psykiskt, så att de kan återgå till tjänst eller civilt liv. 

Fysioterapeuters kompetens hade en stor betydelse under pandemin i såväl det akuta som i det efterföljande förloppet. Vi är en av flera avgörande professioner inom intensivsjukvården. Våra insatser gör skillnad för människor inom såväl slutenvård som inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det är därför bra att vi redan nu är delaktiga i samtalet kring den kommande propositionen och även i samtalet med Socialstyrelsen, som har i uppdrag att skriva föreskrifter och kunskapsstöd för vård som är nödvändig för liv och hälsa. 

Fysioterapeuter är en viktig pusselbit i det svenska civilförsvaret. Vår kompetens bidrar till att människor kan återfå kontrollen över sin vardag – även när den sätts på prov.

Det är inte alltid lätt med demokrati. Det är heller inte alltid lätt att ställa sig bakom de demokratiska beslut som majoriteten fattar. Det är tankar som kommer ibland men som jag ser det finns det inget alternativ. Att leva och verka i ett demokratiskt samhälle och i en demokratisk organisation är det enda rimliga. Idag ser vi att demokratin är på tillbakagång och majoriteten av världens befolkningar lever i autokratier. Demokrati kan vi inte ta för givet.

Nästa vecka har Saco kongress och kommer då att fatta beslut om en framtida riktning för federationen som innefattar 21 fackförbund. Under två dagar kommer ombud från våra olika förbund att diskutera och reflektera tillsammans. Vi kommer att ta ställning till ett samhällspolitiskt program och till 23 motioner. Det är en viktig och högtidlig uppgift.

Fackliga organisationer har ett viktigt demokratiskt uppdrag och behöver likväl som andra organisationer ta det uppdraget på allvar. Vi behöver ta tydlig ställning och vara en röst för vårt samhälles demokratiska principer. I ett demokratiskt samhälle har alla rätt att organisera sig fackligt och också att uttrycka sina åsikter. I samhällen som är autokratiska är dessa möjligheter och rättigheter begränsade.

I den akademiska utbildningen såväl som i det demokratiska samtalet är argumentation och diskussion viktigt för att kunna förklara, förstå och värdera synpunkter och fakta. Det behövs samtal där vi ser och möter varandra och inte gömmer oss bakom ett tangentbord eller en skärm. Vi behöver värna dessa samtal för att bibehålla respekt mellan oss människor och för att en inte ska känna sig hotad eller utlämnad. Det är avgörande för vårt gemensamma vi och för att vi som organisation, federation eller land ska kunna känna tillhörighet och vilja göra bättre för vår framtid.