”Var tredje person kommer någon gång att få en cancerdiagnos. Bakom varje diagnos finns en människa och ett sammanhang.” Så klokt uttrycker sig Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen, när den nya cancerstrategin kommer på tal. För nu har regeringen äntligen fattat beslut om en ny cancerstrategi som sätter riktning för de kommande tio åren. I vården kring cancer är upptäckt och akut behandling avgörande, likväl som den breda forskning som finns nationellt och internationellt.

I den reviderade strategin är det särskilt glädjande att rehabilitering lyfts fram som ett fokusområde. Här betonas särskilt att rehabilitering ska vara tidig och återkommande, individanpassad, jämlik, en integrerad del av hela vårdförloppet och tillgänglig inom både primärvård och specialiserad vård. Det gör skillnad att detta slås fast så tydligt i en nationell strategi, men det ställer också krav. Krav på att hälso- och sjukvården ibland behöver ställa om för att kunna erbjuda just detta. Och även krav på att tillgången på de professioner som har kompetens för just rehabilitering stärks och säkras.  

Idag ser tillgången till rehabilitering olika ut inom svensk cancervård. Alla erbjuds inte rehabilitering och för de som erbjuds rehabilitering så ser erbjudandet väldigt olika ut. Här kan vi göra bättre. För den som drabbas av cancer kan rehabilitering förebygga och reducera konsekvenserna av sjukdomen. Rehabilitering bör vara en självklar del av vårdkedjan för samtliga patienter och bedömning om rehabiliteringsbehov bör göras redan i början av vårdkedjan. Det är också viktigt att bedömning av behov görs av medarbetare med rätt kompetens. Rehabilitering främjar livskvalitet och ökar delaktighet. Prehabilitering och rehabilitering leder till patienter som är starkare, som har bättre hälsorelaterad livskvalitet, med minskad fatigue och bättre utfall efter operation. Det innebär vinster för såväl den enskilde patienten som för samhället. Rehabilitering kan se olika ut och det finns sällan en modell som passar alla – rehabilitering är till sin natur personcentrerad och interprofessionell.

Fysioterapeuterna har genom sektionen för onkologisk och palliativ fysioterapi varit engagerade i Socialstyrelsens arbete med att planera för en nationell cancer hubb med syfte att stärka och utveckla svensk cancervård och som knyter an till Europeiska kommissionens cancerplan och Cancer Mission. SweCan ska vara en strategisk samverkansplattform för olika aktörer som driver utvecklingen av svensk cancervård.

Sektionen är också engagerade i nätverket Svenskt nätverk för Träning och Cancer, SweCanMove, som vill sammanföra och stärka forskning, praktik och engagemang inom området träning och cancer. Med ett tydligt mål om att bidra till minskad cancerrisk samt förbättra hälsa, livskvalitet och överlevnad hos personer med cancer i Sverige.

Nu är det nära. Om bara några veckor väntas riksdagen besluta om att alla kommuner ska ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). En fråga som engagerat oss i Fysioterapeuterna länge. Det är en viktig markering för rehabiliteringens roll i den kommunala hälso- och sjukvården. Rehabilitering är en grundläggande del av den kommunala hälso- och sjukvården och ska hålla hög kvalitet – oavsett var i landet man bor.

Idag finns funktionen MAR i ungefär hälften av landets kommuner. För att alla landets kommuner ska införa MAR är det helt avgörande med de beslut som nu snart fattas. Vi behöver gå från ord till handling. För att lyckas krävs också en tydlig uppdragsbeskrivning på nationell nivå, med ramar för ansvar och befogenheter. Det är ett arbete som pågår inom Socialstyrelsen och vi med erfarenhet från uppdragen bidrar gärna med vår kunskap. MAR behöver ha ett tydligt uppdrag på ledningsnivå för att säkerställa att rehabiliteringsinsatser håller hög kvalitet, följer aktuell kunskap och ges i rätt tid. MAR-funktionen ger ledarskap och kompetens nära patienterna, med mandat att samordna insatser och säkerställa kvalitet. Det är ett steg mot en mer jämlik, patientsäker och kunskapsbaserad vård – och en viktig del av omställningen till en god och nära vård.

Från Framtidens hälso- och sjukvård: jag, Ida Kåhlin, Linda Gustafsson och Marie Blom Niklasson.

Om detta och om hur man kan arbeta för implementering pratade vi i veckan om vid konferensen Framtidens hälso- och sjukvård. Samma presentation kommer vi att göra vid Vårdarenan i vår. Riksdagens beslut väntas tas den 25 februari och träda i kraft vid halvårsskiftet 2026. Då behöver alla landets kommuner arbeta för en MAR -som ska vara en fysioterapeut eller arbetsterapeut – med rätt kompetens och organisatoriska förutsättningar. Tillsammans kan vi göra MAR till en verklig motor för jämlik rehabilitering i hela landet.