Långsiktiga förutsättningar för företagande behövs

Det är svårt och utmanande att arbeta i en verksamhet där du inte kan planera för framtiden eller där omständigheterna i stor utsträckning styrs av andra. Det är en verklighet som känns igen av många oavsett huvudman eller verksamhet. Men för den som arbetar som företagare har man dessutom satsat kapital på en verksamhet och blir själv betalningsskyldig om det inte bär sig.

Förra året tillsattes en utredare med uppdrag att ge förslag för att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd. I uppdraget ingick också att föreslå en modell som kan ersätta nationella taxan – den ersättningsmodell som de flesta av våra företagare arbetar enligt. Och i måndags skulle utredningens slutsatser presenteras för de många företagande medlemmar som har väntat länge på ett besked i en fråga som har utretts flera gånger under lång tid. 

Men då väljer man att inte presentera några förslag till förändring och i stället skicka resultatet vidare direkt till socialdepartementet för vidare beredning. Det är mycket olyckligt. Det försvårar möjligheten att vara delaktig i det fortsatta samtalet och därmed också möjligheten att få insyn i det som planeras framöver.

Situationen kring den nationella taxan har varit osäker i mer än tio år, vilket gör att fysioterapeuter som driver egen verksamhet inte kan eller våga planera långsiktigt, utveckla verksamhet eller göra investeringar för sina företag. Företagande fysioterapeuter väljer på grund av den långvariga osäkerheten att lägga ner sin verksamhet. Vi riskerar nu ökad och fortsatt kompetensflykt i en tid när ett av de största samtalen inom svensk hälso- och sjukvård är hur vi ska lösa kompetensförsörjningen.

Inte bara småföretagarna offras här, utan även patienterna. 40–60 % av primärvården sker hos företagare. Det är en stor andel och det blir tungt att lägga den ökade mängden på andra redan idag hårt belastade verksamheter.

Småföretagare behöver långsiktiga villkor för att kunna satsa och driva en verksamhet av hög kvalitet. Det behövs förutsättningar för samverkan, samt att verka preventivt och hälsofrämjande. Det behövs en långsiktig, tydlig och jämlik modell för ersättning. Det behövs en gemensam IT-struktur för att kunna samarbeta med övriga aktörer för en god och säker nära vård. Detta är några av frågor som vi har diskuterat med utredningen under året som gått.

Vi ser nu fram emot att Socialdepartementet tar frågan på allvar och driver den framåt i samtal med berörda professioner. För alla resurser behövs och vi har inte råd att försvåra för en grupp eller svälta ut dem. Det lönar sig verkligen inte.

Vi ses på Fysioterapi 2023!

Jag fick i veckan det glädjande beskedet att är anmälan nu är öppen till Fysioterapi 2023-Fysioterapeuternas vetenskapliga konferens – som i år anordnas i Göteborg med temat hållbar utveckling.

Fysioterapeuter har en viktig roll för att bidra till hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården och i samhället i stort. Det är ett ansvar som vi delar med många. Vi vet att fysioterapeutiska interventioner på rätt sätt och i rätt tid kan minska exempelvis onödigt bruk av läkemedel. Förebyggande och hälsofrämjande insatser bidrar till ett minskat behov av hälso- och sjukvården – och den bästa vården för ett hållbart samhälle är ju den som aldrig behöver bli av. Genom vårt arbete som fysioterapeuter stärker vi personens egna förmågor och främjar egenmakt. Det skapar möjligheter att återta funktioner och genomföra livsstilsförändringar som gynnar hälsan och samtidigt är bra ut ett klimatperspektiv.

Fysioterapi 2023 är en möjlighet för fysioterapeuter att samlas och lära tillsammans. Det är en konferens för kompetensutveckling där vi tillsammans driver fysioterapeutisk kompetens och forskning framåt. Och programmet är precis som vår kompetens väldigt brett. Här finns något för fysioterapeuter inom alla sektorer. I programmet hittar vi bland annat föreläsningar om hållbara rörelser, att träna utomhus, mobila sjukhusteam, vulvodyni, hälsolitteracitet, osteoporos och psykisk hälsa. Och detta är bara ett axplock av vad man kan lära sig mer om vid Fysioterapi 2023.

För fysioterapeuter är det en möjlighet till lärande och till fördjupning. För arbetsgivare är det en möjlighet till fördjupad kunskap inom verksamheten och därmed högre kvalitet och patientsäkerhet. Kompetensutveckling är en viktig aspekt av en hållbar arbetsmiljö. Kompetensutveckling är också viktigt för såväl den yrkesverksamma som samhället och befolkningen i stort, för att de insatser som erbjuds ska vara av god kvalitet och baseras på den senaste forskningen.

Jag hoppas att vi blir många fysioterapeuter som träffas och lär av varandra. Att vi tillsammans kan känna kraft och visa på betydelsen av vår kunskap och kompetens. Jag ser fram emot att träffas i Göteborg 4-5 oktober!

För en hälsosam start i livet

Nyligen presenterades Pep-rapporten 2023 och resultaten är fortsatt oroande. Få barn och ungdomar (två av tio) når rekommendationen för fysisk aktivitet och det är framför allt flickor som inte når rekommendationen. En av fyra deltar inte någon organiserad fysisk aktivitet på fritiden. En tredje del tillbringar dagligen fem timmar eller mer framför skärmen, utanför skoltid. Det är illa.

Bild från Gen Pep

I tre år har Barnkonventionen varit svensk lag, och artikel 24 i Barnkonventionen tydliggör att barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Tyvärr är det inte verklighet i Sverige i dag. Förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan grupper och över landet. Enligt Sveriges folkhälsopolitiska mål ska vi arbeta för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och för att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att nå det målet behöver vi minst sagt lägga på ett kol.

En grupp där siffrorna särskilt bekymrar är barn och unga med funktionsnedsättning, som inte har samma möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt. En av tre personer med funktionsnedsättning behöver någon form av hjälpmedel för att kunna göra det de vill på sin fritid, men förskrivning av fritidshjälpmedel är nästintill obefintlig i dag. Det bidrar till en ojämlik hälsa.

Det är illa och det behövs en förändring för att skapa förutsättningar för en förbättrad hälsa för alla barn och unga. Fysioterapeuterna har under lång tid och i samarbete med andra arbetat för bättre levnadsvanor för barn och unga. Bland annat har vi tagit fram samtalsstöd om hälsosamma levnadsvanor, för skolbarn i årskurserna 4-6, samt 7-9 och åk 1 på gymnasiet. De är fria för alla att använda.

Ett gott exempel är Fritidsbanken Sverige som lånar ut sport- och friluftsutrustning helt gratis. Vi vet att socioekonomi är en faktor spelar stor roll för barnens möjlighet att leva hälsosamt. Fritidsbanken Sverige arbetar aktivt för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i fritidsaktiviteter genom att förbättra tillgången till fritidshjälpmedel och parasportutrustning. Det är bra. Jag är också glad över att veckans debatt i Dagens Samhälle lyfter behovet av att förskriva fritidshjälpmedel.

Det finns gott om exempel på skolor som arbetar med fysisk aktivitet utöver idrottslektionerna. Det finns också exempel på tillgängliggörande av natur för att alla ska få tillgång till naturupplevelser. Och det finns arbetsplatser som arbetar aktivt för att möjliggöra rörelse under arbetstid. Allt detta är bra, men vi behöver göra mer.

Ansvaret för förebyggande och hälsofrämjande insatser är brett i samhället. Vi delar ansvaret oavsett vårdnivå, huvudman eller region och oavsett inom vilken profession eller sektor vi arbetar. Det arbete som görs behöver kunna följas upp och det behöver värderas. För det är tillsammans vi möjliggör så att det blir lätt att göra rätt. Vi fysioterapeuter bidrar med att stödja och stärka människors förmågor och för att främja vanor som leder till hälsa – oavsett var i samhället vi arbetar.

Hur jobbar din kommun för omställning till Nära vård?

Jag träffade Bengt i veckan. Bengt är 89 år och bor på ett särskilt boende. Han har under våren tränat med hjälp av ett digitalt hjälpmedel som han tyckte fungerade bra, men han saknade uppdateringar och blev lite uttråkad efter ett tag. Det digitala träningshjälpmedlet är en del i Nära vård-omställningen i Varbergs kommun. Genom att testa och utvärdera olika digitala hjälpmedel lär sig fysioterapeuter och patienter tillsammans vilka behov man har och kan då ställa tydliga och informerade krav på tillverkarna. Det är ett bra sätt att tillgodose att systemen blir just stödjande och inte styrande.

Bild från SKR

Med tanke på den ökande andelen äldre känns det rimligt och relevant att en del av Nära vård-omställningen fokuserar på en äldre målgrupp. Under de senaste veckorna har Socialstyrelsen och SKR presenterat rapporter med liknande fokus.

I Socialstyrelsens kunskapsstöd om hälso- och sjukvård i hemmet finns ett längre kapitel om just rehabilitering i hemmet, som i princip inte skiljer sig från annan rehabilitering, men där hänsyn i större utsträckning behöver tas till miljön och till närstående. Detta i sin tur leder till ökad personcentrering. Det finns ett behov av fler rehabprofessioner inom den kommunala hälso- och sjukvården, samverkan mellan huvudmän och att arbeta tillsammans utifrån patientens fokus. Att det idag är brist på fysioterapeuter inom många kommuner är oroande. 

I SKR:s sammanställning menar man att rehabilitering i hemmet i större utsträckning leder till ett personcentrerat arbetssätt. Undersökningen visar att rehabilitering i hemmet är utbrett och etablerat, inom såväl kommunal som regional verksamhet. Man arbetar utifrån vedertagna klassifikationssystem som ICF och det är flera målgrupper som inkluderas. Insatserna utförs i flera olika boendeformer utifrån personens behov och förutsättningar. Erfarenheterna är goda, med positiva resultat för individ, närstående, medarbetare och verksamhet.

Fysioterapeutens roll inom kommunal hälso- och sjukvård är självklar och tydlig. Forskningen är också tydlig när det gäller behovet av fysisk aktivitet och träning för äldre.

Det är inte hållbart med kortsiktiga eller enkla lösningar på problem som är komplexa och som har funnits under längre tid. Det ger hopp att besöka verksamheter som Varbergs kommun, där man tydligt arbetar med de fokusförflyttningar som behövs i omställningen. Vi behöver berätta om fler kommuner och regioner och deras arbete för en Nära vård. Hur ser det ut hos dig?

Kan vi göra på ett annat sätt?

Inför veckan Vårdarena förberedde jag mig på att prata om uppgiftsväxling, eller workshifting, som det ibland också kallas. Ett begrepp som ibland upprör och som är lite klurigt beroende på vilket perspektiv man tar.

Ett yrke som utvecklas och där kunskapsbasen utvecklas förändras över tid. Vi arbetar inte idag på samma sätt som för tio, tjugo år sedan – våra yrken utvecklas i takt med kunskapen. Det finns ingen som gagnas av att vi försöker hålla kvar vid förlegade arbetssätt eller strukturer. När yrkesroller och arbetssätt förändras kan uppgiftsväxling vara ett bra sätt att ta tillvara kompetenser, utveckla teamarbete och öka förståelsen mellan yrkesgrupper. Men det behöver göras på ett klokt sätt och det behöver utgå från faktiska behov och i dialog med medarbetarna. Det är aldrig bra om professioner ställs emot varandra och bevakar sina arbetsuppgifter. Då finns en risk att vi tappar fokus på vårt gemensamma uppdrag: att ge bästa möjliga vård till patienterna.

Det finns flera utmaningar vid uppgiftsväxling. Som arbetsgivare behöver man tillgodose att kompetensen är den rätta. Det behövs tydlighet när uppdrag eller arbetsuppgifter förändras. Med utökade uppgifter och ansvar kommer också ett samtal om ersättning och en högre lön. Det behövs en tydlig tanke om varför det görs en uppgiftsväxling och det bör inte vara svårigheten att rekrytera som är den enda anledningen. Snarare än att vara ett försök till lösning på bemanningsproblem bör det vara ett försök till att använda resurser klokare och arbeta smartare, som tex Linda Hunter skrev om i DM förra veckan.

Andreas Thörneby skrev i veckan om att uppgifter kan vara enkla för att man har den kunskap och erfarenhet som man har, men för den som saknar detta kanske det är en svår och krävande uppgift. Och det är då som den rätta kompetensen blir så viktig- den som arbetsgivaren har ansvar för att tillgodose att medarbetaren har.

Vem som helst får inte göra vad som helst. Detta finns reglerat hos Socialstyrelsen och är kopplat till våra legitimationer. Det är dock förvånansvärt mycket som många får göra om man tillgodoser att kompetensen är den rätta. Men faktum är samtidigt att kultur och tradition ligger bakom en stor del av arbetsfördelningen på ett sjukhus – inte medicinska avvägningar eller regleringar. Dessa traditioner måste vi våga utmana för att föra vården framåt och klara utmaningarna vi står inför. Några exempel på workshifting är fysioterapeuter som bedömer tonus och injicerar Botox, fysioterapeut som första instans inom primärvården för personer med besvär från muskler och leder, eller när fysioterapeuten är ansvarig för återbesök efter en operation.


I rörelse för framtidens välfärd

I veckan har jag träffat riksdagspolitiker från Socialutskottet för att vi ska lära känna varandra och för att prata om de frågor som är viktiga för oss fysioterapeuter. I samtalet utgår jag från rörelse som är ett av våra värdeord. Rörelse för välfärdens framtid, för livslångt lärande och för ett hållbart yrkesliv. Behoven av och förväntningar på hälsa, vård samt omsorg ökar. Vi lever allt längre och allt fler lever längre med sjukdom. För välfärdens framtid behöver vi arbeta annorlunda och i högre grad prioritera såväl förebyggande som hälsofrämjande insatser. Insatserna behöver också kunna följas upp, så att vi vet om de leder rätt och om resurserna används på bästa sätt.

Det finns idag politiska förslag om en utvecklad elevhälsa för att möta framtidens utmaningar. Det är ett arbete som vi ser fram emot att vara del av. Det finns också förslag på utvecklade arbetssätt för kvinnors hälsa med fokus på livslopp. Här spelar fysioterapeuter en viktig roll.

I rörelsen för livslångt lärande diskuterar vi förutsättningarna för kompetensutveckling under hela yrkeslivet och behovet av en statlig reglerad specialistutbildning för fysioterapeuter. Det handlar om tydlighet, tillgänglighet och jämlikhet för såväl arbetsgivare som patient. Den statistik vi har över var de specialistutbildade fysioterapeuterna finns är tydlig: det är inte jämlikt över landet.

Ett hållbart yrkesliv berör oss alla. Vi behöver schyssta förutsättningar för att utföra vårt arbete och för att använda kompetensen på rätt sätt. Några exempel är möjlighet till introduktion när du är nyanställd, tid för reflektion och lärande tillsammans och beslutsfattande utifrån evidens och patientens behov. I det hållbara yrkeslivet ligger också rätt lön för arbetet som utförs och för den kompetens som fysioterapeuter bidrar med i verksamheten.

Fysioterapeuter har mycket kunskap och kompetens som behövs för en framtida hållbar välfärd för befolkningen. Det är tydligt för mig och jag hoppas att de samtal jag haft i veckan bidragit till att det blir tydligare för fler och att de riksdagspolitiker som pratat med ser att det lönar sig att satsa på fysioterapeuter.

Bloggen tar påskledigt två veckor! Men för den som har tid över finns ett nytt avsnitt av En Podd i rörelse! Ett samtal om dåtid, nutid och framtid med Anders Ottosson. Önskar er alla en Glad Påsk!

close up photography of yellow daffodil flowers
Photo by PhotoMIX Company on Pexels.com

Kanske en specialistfysioterapeut kan vara en del i lösningen?

I Nationella vårdkompetensrådet underlag från förra veckan läser jag att man föreslår införande av den nya yrkesrollen Avancerad specialistsjuksköterska (AVS) som en lösning på flera av de problem som finns inom svensk hälso- och sjukvård. Vidare läser jag om en sårbarhet inom den kommunala primärvården och den ökande mängd patienter inom kommunerna som har multipla och komplexa hälsoproblem med stort vård- och omsorgsbehov. Bemanningen och personalens kompetensutveckling har dessvärre inte följt med i utvecklingen mot att allt fler omsorgsmottagare har stora och sammansatta vård- och omsorgsbehov. Jag läser om hur kompetensutveckling och tydliga karriärvägar kan bidra till att fler vill välja välfärd och stannas kvar i yrket. Ju högre kompetens en medarbetare har desto fler patienter kan få en patientsäker bedömning och behandling. Man tänker också att detta skulle kunna stärka de förebyggande insatserna, skapa ökad kontinuitet för patienten samt minska risken för vårdskador.

Gott så. Den här bilden är vi många som ser och berättar om. Den är giltig för alla oss som arbetar inom hälso- och sjukvården. Nationella vårdkompetensrådets förslag kan därmed ses som lite ensidigt och jag räknar med att det kommer att följas av fler förslag som berör fler yrkesgrupper. Förhoppningsvis kommer också inom kort ett förslag om behovet av införa specialistfysioterapeuter för en högre kvalitet och för patientsäkerhetens skull.

Införandet av nya yrkesroller behöver, för oss fysioterapeuter likväl som för sjuksköterskor, göras på ett systematiskt och kvalitetssäkert sätt. Vi önskar att man även för vår profession genomför en ytterligare översyn i fråga om bl.a. utbildningsvägar samt yrkesrollens funktion. Innehållet i utbildningen ska spegla behoven i den svenska vårdkontexten och ett införande av specialistfysioterapeuter skulle kunna innebära en ökad patientsäkerhet genom att tillföra både kontinuitet och kompetens i vårdkedjan.

Vi ser att fysioterapeuters specialistordning behöver blir statligt reglerad för att det ska finnas en jämlik tillgång till specialister över landet och även inom de olika områden som en fysioterapeut idag kan bli specialist. Det behöver också finnas jämlika förutsättningar för kompetensutveckling oavsett profession. Det behövs en enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning.

Det är bra att man föreslår ytterligare översyn inför införande av AVS och vi föreslår att man i det arbetet också inkluderar översyn av andra professioners möjligheter att bli specialister. Den översynen behöver inkludera utformningen av utbildningen, utbildningens längd och innehåll, betydelsen av en specialistfysioterapeut, införande av specialisttjänster. Fysioterapeuterna bidrar gärna i det arbetet. Vi har i veckan tillsammans med arbetsterapeuter, logopeder och dietister tillskrivit Sveriges utbildningsminister Mats Persson samt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om det nu är läge för att statligt reglera specialistutbildning för fler av vårdens professioner, som vi också skriver om här.

I rörelse för din hälsa

Jag sitter ner och skriver det här- och sitter är vi många som gör- alldeles för mycket. Nya studier visar att den som är i övre medelåldern sitter still 9-10 timmar om dagen. Svenska ungdomar sitter stilla drygt 10 timmar och 5-åringar 9 timmar om dagen. Och hälften av oss har nedsatt kondition. Hur vi rör oss och vad vi orkar och kan påverkar alla aspekter av hälsa.

Det borde finns möjlighet och utrymme att skapa förändring här. Det är det många som vill och arbetar med i både stort och smått. En ny undersökning visar att åtta av tio svenskar hellre vill ha recept på fysisk aktivitet än läkemedel, och endast en av tio var kritisk till fysisk aktivitet på recept. Det är bra siffror som ger oss möjligheter att arbeta för att förebygga och behandla flera av våra största folkhälsoproblem med hjälp av fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet på recept är ett av de verktyg som fysioterapeuter arbetar med för att öka fysisk aktivitet. Det är ett recept som fungerar oavsett kön, ålder eller funktionsnivå. Ett verktyg som skulle kunna användas betydligt mer men där förutsättningar för att använda det ser olika ut över landet. Det är därför glädjande att man från politiskt håll nu vill satsa på Fysisk aktivitet på recept, FaR, på olika sätt. Ökad fysisk aktivitet är win-win för såväl samhälle som för individ och för såväl ekonomi som miljö. Det bidrar till exempel till minskad användning av hälso- och sjukvård och till minskat läkemedelsanvändande.

Det är med andra ord hållbart att satsa på fysisk aktivitet. Och det är hållbart att satsa på fysioterapeuter i det fortsatta arbetet för fysisk aktivitet. Vi behövs i ledande position där vi bidrar med vårt fokus på helhet, kropp och rörelse. Fysioterapeuter i elevhälsan bidrar med kunskap och kompetens kring fysisk aktivitet och motorik till alla oavsett förutsättningar. Fysioterapeuter i samhällsplanering bidrar till att skapa miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet och rörelse. Fysioterapeuter på arbetsplatserna bidrar med kunskap om hur vi anpassar fysisk aktivitet utifrån individens förutsättningar.

Är det ok att vi pratar om vikt?

Vad får personer som lever med övervikt eller obesitas för bemötande i hälso- och sjukvården? Är det BMI eller är det symtomen som man söker för som avgör hur du bemöts, eller vilka råd och vilket stöd du får? Alltför många berättar om brister i bemötandet. Som patient kan man bemötas utifrån fördomar i stället för kunskap, få råd som inte hjälper och ibland få höra kränkande kommentarer.

Att motverka detta och att sprida kunskap kring obesitas är en av de uppgifter som Överviktscentrum vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm har. Och det gör de med framgång. Det är en av anledningarna till att de i år får Fysioterapeuternas Kvalitetspris vilket du kan läsa mer om i Fysioterapi.

Fysioterapeuternas kvalitetspris delas ut till verksamheter som har tagit initiativ till och genomfört förändringar som ökat värdet för patienterna och som kan inspirera andra till förbättringsarbete i hälso- och sjukvården.

Överviktscentrum vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm är en verksamhet som arbetar med och för personer med obesitas. De arbetar med beteendeinriktad behandling för personer med obesitas. I behandlingen ingår föreläsningar om kost och fysisk aktivitet, men också samtal i grupp eller enskilt med handledare. Behandlingen utgår ifrån den enskilda personens behov. Överviktscentrum arbetar teambaserat och samtliga professioner har kunskaper om samtalsmetodik inom ett kognitivt förhållningsätt. Deras uppdrag är viktigt för såväl individ som för samhälle.

Överviktscentrum är också en föregångare i att involvera patienter och patientföreträdare i arbetet med kvalitetsutveckling. Patientföreträdare medverkar i möten och deltar i utvecklingen av information och utbildningar. Det finns också ett nära samarbete med patientföreningen HOBS- Hälsa oberoende av storlek.

Den vård som Överviktscentrum bedriver borde finnas tillgänglig i alla regioner och för alla personer som har behov av stöd, kunskap och förändring. Deras kunskap om bemötande borde också spridas till alla hälso- och sjukvårdsverksamheter oavsett inriktning, vårdnivå eller huvudman. Var vi än arbetar möter vi personer med övervikt eller obesitas och vi behöver reflektera kring vårt bemötande och våra egna fördomar.

För barnen och för framtiden

Återkommande rapporteras om minskad fysisk aktivitet hos barn och unga med konsekvenser för hur barnen mår både kroppsligt och mentalt. Nedstämdhet, huvudvärk, smärta i rörelse- och stödjeorganen är allt för vanligt förekommande. Hos barn och unga med funktionsnedsättningar blir detta ännu tydligare eftersom de kan behöva individuellt anpassat stöd för fysisk aktivitet.

Jag skulle tro att vi är överens om att barns och ungas hälsa är en förutsättning för ett framtida hållbart samhälle. Alla som arbetar med barn och unga behöver samlas kring målet att uppfylla Barnkonventionens intentioner om alla barns rätt till ett liv i hälsa. Sverige behöver en modern elevhälsa med en tydlig strategi för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Elevhälsan har redan idag ett uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, men det saknas en tydlig strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete när det gäller detta arbete. Många vittnar om att elevhälsoarbetet idag framför allt inriktas på att åtgärda problem som redan uppstått – att det blir händelsestyrt i stället för strategiskt och målinriktat.

a kid with multicolored hand paint
Photo by Alexander Grey on Pexels.com

Sveriges barn och unga förtjänar en elevhälsa med ett bredare uppdrag, som också arbetar förebyggande i större utsträckning. Barn och unga behöver starkare stöd och mer kunskap för ett liv med fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor, god sömn och andra faktorer som bidrar till ett liv i hälsa. När vi kan fokusera på att arbeta för att stärka elevens egna förmågor och främja egenmakt får barnet bra verktyg för en god hälsa genom hela livet. Med en tydlig vägledande strategi och nya arbetssätt kan hela teamet runt barnen bidra till detta. Ett gott exempel är det forskningsprojekt om Aktiva transporter som genomförs i Luleå, med utgångspunkt från barnen och med tydliga barnkonsekvensanalyser.

Elevhälsans professioner är viktiga i skolan. För en modern elevhälsa som möter dagens och morgondagens utmaningar behövs det en gemensam nationell strategi för det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet. Det behövs ett personcentrerat arbetssätt och en översyn av elevhälsans professioner. Våra barn och unga behöver fler kompetenser som kan finnas närmare och ge tidiga insatser och stöd när risk för ohälsa finns. Detta skriver vi om här.

Ett team med fler professioner i elevhälsan kan göra stor skillnad för många barns och ungas hälsa. Det bör vara en självklarhet med fysioterapeut i elevhälsoteamet. Det lönar sig för barn och unga såväl som för skolan.