Att vi behöver göra något för klimatet och att alla behöver vara delaktiga i den omställning mot hållbar utveckling som behöver göras tror jag att vi är överens om. Det är en aktuell diskussion i Glasgow som också diskuterats under veckans Sacokongress. Flera motioner lyfte vikten av att Saco arbetar aktivt för miljön och att vi som fackförbund i federationen gör vår del. Det är därför glädjande att Saco under kongressen fattade beslut om att inrätta ett samverkansråd, Saco klimat, med särskilt fokus på miljömässig hållbarhet. Det är också glädjande att den motion om Agenda 2030 som Fysioterapeuterna skrivit tillsammans med flera förbund fick bifall. Nu står det i Sacos samhällspolitiska program:

”Det internationella samarbetet är avgörande för att nå åtgärder som mildrar klimatkrisen och för att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Målen, som är integrerade i Sacos verksamhet, sammanfaller med det fackliga arbetets kärnvärden: att utjämna maktobalanser och ojämlikhet, möjligheter till försörjning och anständiga arbetsvillkor, en universell och god utbildning och utbyggda socialsystem.”

Ur Sacos samhällspolitiska program som det fattades beslut om vid kongressen i veckan

Att bidra till omställning mot hållbar utveckling genom Agenda 2030 och de globala målen kan vi göra på många sätt. Ett sätt kan vara att öka de hälsofrämjande insatserna och därmed bidra till bättre förutsättningar för vårt klimat. Det finns samband mellan folkhälsa och klimat. Lancetkommissionen för hälsa och klimatförändringar betonar att åtgärder som vidtas för att bromsa klimatförändringar också kan utgör den största möjligheten för förbättrad folkhälsa. Förebyggande insatser och åtgärder bidrar till minskad påverkan på miljön genom minskad läkemedelskonsumtion, minskade transporter och i förlängningen minskad energi- och resursförbrukning. Det blir en win-win för såväl individen som samhället.

Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande kan vi bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är fysioterapi, ett icke-farmakologiskt och resurseffektivt behandlingsalternativ, som förstärker andra former av behandling och på så sätt skapar möjligheter för att avsevärt minska hälso- och sjukvårdens påverkan på miljön. Ökad rörelse och ökad fysisk aktivitet bidrar till såväl bättre hälsa som bättre miljö. Förändringar i resvanor genom att byta transportsätt från bil till vilket annat transportsätt som helst minskar risken för livsstilssjukdomar. En förändring som på samma gång bidrar till förbättrad luftkvalitet, vilket i sin tur minskar sjukdomsbördan och antalet dödsfall relaterat till luftföroreningar osv osv.

För att fördjupa bilden av hur fysioterapi kan bidra i omställning mot hållbar utveckling läs gärna Fysioterapi och hållbar utveckling- hänger det ihop och varför behöver vi engagera oss eller lyssna på En podd i rörelse avsnitt sju med Annie Palstam och avsnitt 36 med Kristina Taylor.

För att kunna påverka omställning mot hållbar utveckling är vi många som behöver bidra. Nationer, företag, myndigheter, organisationer och individer. Alla kan göra något för att försöka påverka mot en mer hållbar utveckling. De beslut som Sacos kongress fattade i veckan blir viktiga för framtiden. Jag som nyvald i Sacos styrelse ser fram emot att få jobba vidare för ett Saco klimat. Jag är glad och hedrad över att ha fått förtroendet tillsammans med resten av styrelsen.

Det var tufft innan men det är tuffare nu. Coronapandemin har förvärrat utgångsläget ytterligare och ökat belastningen och pressen på professionerna inom hälso- och sjukvården. Vi ser idag ett uppdämt behov av rehabilitering. Välfärden behöver fler medarbetare och vi behöver bra förutsättningar för vårt arbete. För fysioterapeuter innebär det förutsättningar att arbeta patientsäkert genom evidensbaserade arbetssätt, realistisk bemanning och reglerad rätt till kompetensutveckling. Några av dessa punkter lyfts i den debattartikel som förbundet skrivit i Altinget tillsammans med andra professionsförbund. Vi lyfter behovet av ett statligt ansvarstagande för att säkerställa en likvärdig tillgång till alla de professioner som krävs för att möta behoven, behovet av samlade och riktade insatser med syfte att stärka tillgång till primärvårdens professioner, öka samverkan, interprofessionellt arbete samt säkra den framtida kompetensförsörjningen. Utöver detta ser vi behovet av en nationell reglering som säkerställer att samtliga professioner får tillgång till den fortbildning som uppdraget kräver samt en ökad satsning på samverkan mellan lärosäten och primärvård i syfte att skapa bättre möjligheter att bedriva forskning samt medverka i grund- och vidareutbildning av primärvårdens professioner.

Förutsättningar som vi kan skapa tillsammans på de arbetsplatser där vi befinner oss. I detta arbete är det många som är viktiga inte minst de skyddsombud som finns på våra arbetsplatser. I veckan har Skyddsombudens dag uppmärksammats på olika sätt. Det är en viktig dag som också blir en påminnelse om ett viktigt uppdrag och arbete som utförs varje dag, varje vecka och varje månad.

Skyddsombud har en betydelsefull roll i arbetet för en bättre arbetsmiljö, och coronapandemin med dess följdverkningar gör arbetsmiljöarbetet viktigare än någonsin. Under pandemin har skyddsombuden behövt hantera många komplicerade arbetsmiljöfrågor, som risker med dubbelarbete, smittrisker, oro, snabba omställningar och risker kring hög arbetsbelastning. Uppdraget som skyddsombud innebär att vara uthållig, att ihärdigt föra medarbetarnas talan, att se missförhållanden och uppmärksamma arbetsgivaren på dessa, samt att driva på för åtgärder och förbättringar i samverkan. Uppdraget innebär även att förvalta det mandat som staten har gett oss och att se till att arbetsmiljöregelverket följs. De senaste åren med pandemi har tydliggjort för alla att det behövs skyddsombud på alla arbetsplatser.

För oss inom Fysioterapeuterna är arbetsmiljöfrågorna viktiga. Engagemanget är högt i vårt förbund, och vi är många som arbetar för att alla medlemmar ska ha en god arbetsmiljö. Som skyddsombud eller huvudskyddsombud på din arbetsplats är du helt central i det arbetet. Därför vill jag rikta ett stort tack till dig för att du är skyddsombud!

I veckans En podd i rörelse pratas det arbetsmiljö med Anders Westlund, utredare med fokus på arbetsmiljöfrågor SKR. Vilka roller och uppdrag har vi utifrån våra olika organisationer och hur kan vi arbeta tillsammans.

Välkommen till Fysioterapi 2021! Vilka dagar- att dela upplevelser och erfarenheter av vad vi som fack- och professionsförbund gör tillsammans för fysioterapeuters och sjukgymnasters förutsättningar för ett hållbart och utvecklande yrkesliv. Det är tillsammans som vi bidrar till att skapa förändring. Det är genom små och ibland stora steg framåt som vi påverkar för framtiden. Det är genom ihärdigt och strategiskt arbete som vi gör skillnad.

Så började mitt invigningstal vid Fysioterapi 2021 som i veckan samlat 1 500 fysioterapeuter från hela landet. Temat för i år var Omställning pågår. Det pågår en omställning och en rörelse inom svensk hälso- och sjukvård. Där fokus kommer att gå från delar till helhet, från reaktiv till proaktiv, från hus till närhet och från passivitet och till patienter som aktiva medskapare. En rörelse där vi alla är delaktiga och genom att välja det som tema vill vi dels fortsätta samtalet om vad omställning kan innebära för det har vi ju redan påbörjat dels lyfta vår betydelse i omställningen. Något som lyftes vid samtal med Lisbeth Löpare Johansson, SKR och Maria Hilberth, Socialstyrelsen.

Fysioterapi 2021 är en möjlighet att under två dagar komma samman, få prata med varandra och lära av varandra kring det som intresserar oss. Fysioterapi är ett brett kunskapsområde och att vara fysioterapeut är ett brett yrke med många möjligheter. Det syns inte minst i programmet som innehåller olika former för lärande inom områden som högintensiv intervallträning, e-hälsa, karriärvägar, artros, dans- och yoga, stroke, smärta, motorisk bedömning, träning vid psykisk ohälsa, träning efter graviditet och mycket mycket mer. Studion var en samlande punkt mellan pass och också en möjlighet att höra mer om frågor som är viktiga för oss som fysioterapeuter.

Vi lär av varandra och det har vi gjort under pandemin vilket socialministern tog upp i vårt samtal. Lena Hallengren betonade också vikten av hälsofrämjande arbete och vårt gemensamma ansvar för en god folkhälsa.

Tack till alla som deltog vid Fysioterapi 2021! Tack till alla talare och gäster som bidrog till att skapa dagar fulla av energi och lust att arbeta vidare tillsammans.

Hur skapar vi förändring och hur bidrar vi till en bättre hälso- och sjukvård för dem som vi är till för. Viktiga frågor och med många olika svar. Svaren beror på vem du frågar och kan också bero på vilken politisk tillhörighet de har, var i landet man befinner sig och var man arbetar eller verkar.

Mindre än ett år till val och diskussioner kring de olika partiernas frågor börjar synas allt mer. I veckans diskussion på LIF var representanterna från olika partier överraskande överens inom flera frågor. De berättar om samarbete och om hur de driver olika frågor tillsammans. Just samarbete och att driva frågor tillsammans tror jag är en väg framåt. Frågor som lyftes och som berör många är till exempel rätt till kompetensutveckling, vikten av att statliga satsningar går till de som arbetar i välfärden och rätten att som patient själv bestämma över sin egen data.

Värdet av goda relationer kan inte underskattas. Relationer där vi har förståelse för varandras perspektiv, respekt för varandras förutsättningar och en nyfikenhet. Jag är säker på att en sådan enkel sak som goda relationer kan bidra till förändring och till en bättre hälso- och sjukvård. Det kan tyckas enkelt men genom att prata med varandra och bygga relationer bidrar vi också till förståelse för varandras perspektiv och vardag. Professioner som pratar med varandra får förståelse för vilka behov vi har. Vi kan ha olika behov men mycket är samma. Vi behöver alla en god arbetsmiljö, vi förtjänar alla en lön eller ersättning som motsvarar uppdrag, ansvar och kompetens och vi behöver kompetensutveckling för att vara uppdaterade i den senaste kunskapen och för att kunna arbeta patientsäkert. Vid förra veckans dialogmöte på SKR fick vi höra om Byske VC där arbete i team utifrån patientens behov har lett till minskad prestige, snabbare beslut och en ökad tillgänglighet för patienter. Om vi ska fortsätta arbeta i stuprör blir vi aldrig klara. 

När vi som profession bygger relation med patienten får vi förståelse för varandras perspektiv och vardag. Genom att arbeta personcentrerat och i handling utgå från individen och dennes behov och förutsättningar kan vi också skapa och bidra till en hälso -och sjukvård som är bättre. Genom kontinuitet, genom att bygga en relation och genom att ibland våga vara långsiktig i sitt arbete bidrar vi till något som är bättre.

Vi är inte alltid överens och vi har inte alltid samma mål eller bild av verkligheten men om vi har en god relation kan vi prata om det. En god relation som bygger på öppenhet och vilja att förstå. För Fysioterapeuterna är det viktigt med relationer och vi tror att det är genom samarbete och samverkan som vi kan komma vidare. Det är genom vårt tillsammans som vi bidrar till förändring. Nästa vecka samlas vi till Fysioterapi 2021 för konferens och för möjlighet att lära tillsammans med och av varandra. Över 1 000 fysioterapeuter och sjukgymnaster som bidrar till ett starkt tillsammans.

Det är många barn i Sverige som mår bra. Men det finns också många barn och unga som kämpar med olika tillstånd. Stress och ångest, smärta och olika former av funktionsnedsättningar som skapar utmaningar i vardagen. I barnkonventionen läser vi att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Vi läser också att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt att barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Detta är viktiga frågor som ständigt bör lyftas fram och aktualiseras.

I veckan presenterade regeringens särskilda utredare Peter Almgren sitt slutbetänkande om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga till statsrådet Hallengren. Ett slutbetänkande som lyfter vikten av att kunna följa upp hälsa hos barn och unga och att kvalitetssäkra de verksamheter som arbetar förebyggande och hälsofrämjande.

Ett sätt att kvalitetssäkra dessa verksamheter är att tillgodose att det finns en bredd av kompetenser som kan arbeta med den bredd av behov som vi ser hos de barn och unga som besöker mödrahälsovård, BVC, ungdomsmottagningar och elevhälsa.

Fysioterapeuterna ser behovet av en breddning av kompetenser. För barnens skull. Vi har länge drivit frågan om att elevhälsan måste stärkas och bli en sammanhållen del av hälso- och sjukvården. Teamet som arbetar med elevhälsan behöver byggas ut med fler professioner exempelvis fysioterapeuter, för att barn och unga ska få bättre och snabbare hjälp och stöd, oavsett om syftet är att de ska nå utbildningens mål eller för att alla barn ska må bra.

Det finns många uppdrag för fysioterapeuter inom elevhälsan. Några exempel är att bidra till ökad fysisk aktivitet, arbeta förebyggande för såväl elever som personal samt att bedöma smärta från rörelseapparaten, motorisk funktion, långvarig smärtproblematik, neuropsykiatriska diagnoser och ohälsa relaterad till stress/nedstämdhet för att kunna remittera vidare till lämplig vårdgivare inom hälso- och sjukvården. I En podd i rörelse kan du höra mer om hur det kan löna sig med fysioterapeut i elevhälsan.

Att vara människa är att vara komplex och att behöva olika saker för olika behov. Det är därför inte hållbart med stuprör eller med enkla lösningar på komplexa problem. Det lönar sig med en bredd av kompetenser och det lönar sig med fysioterapeuter inom elevhälsan för barnens skull. Något som flera av våra partier skrivit motioner om vilket är glädjande. Vi är många som vill förändring.

Det finns en ökad efterfrågan på fysioterapeuter och vår kompetens. Ett ökat behov av såväl nyexaminerade som erfarna finns idag och kommer att finnas i framtiden. Bilden av ett ökat behov beskrivs av Saco i veckans rapport om framtida arbetsmarknad för akademiker. Bilden delas av Fysioterapeuterna och av Socialstyrelsen. I SCB Arbetskraftbarometer svarar många arbetsgivare att de kommer att behöva anställa fler fysioterapeuter under de närmsta åren. Detta gör att det blir allt viktigare att arbetsgivare lever upp till sitt ansvar om bra villkor. Det behövs bra villkor för att fysioterapeuter/sjukgymnaster ska vilja börja en ny anställning eller stanna kvar på en arbetsplats. Som arbetsgivare kan man då utgå från tre begrepp förutsättningar, förmåga och viljan att bidra. Gemensamt för begreppen är att på arbetsplatsen skapa begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet för de som arbetar där. Genom detta kan man därmed öka förståelse, vilja och delaktighet.

Förutsättningarna för arbetet påverkas bland annat genom en hållbar arbetsmiljö. En arbetsmiljö med tydligt systematiskt arbetsmiljöarbete som är känt av medarbetarna. En arbetsmiljö med möjlighet att påverka och bidra för att ge möjlighet till återhämtning, reflektion och för att kunna arbeta utifrån evidens och därmed arbeta patientsäkert. Arbetsmiljö behöver följas upp kontinuerligt och regelbundet. Det behöver vara tydligt för medarbetare vad som förväntas och vilken min roll är för att uppnå verksamhetens mål. Det behöver vara tydligt hur verksamheten arbetar med involvering och delaktighet och medarbetar som vill just vara involverade och delaktiga ska uppskattas för det. Uppskattning som kan visas genom att man prioriteras vid lönerevision.

Vi har förmåga för vårt arbete som fysioterapeuter genom vår grundutbildning och legitimation. En förmåga som behöver få fortsätta utvecklas genom regelbunden kompetensutveckling. En förmåga som behöver planeras för och ska följas upp genom individuella utvecklingsplaner. Tid för kompetensutveckling ska prioriteras och behöver därför ingå som en del i planering av de resurser som finns inom verksamheten.

Viljan att bidra är tydlig hos oss som arbetar inom hälso- och sjukvård. Vi ser värdet för den patient som vi möter och vi ser hur vi genom vår kompetens bidrar. Fysioterapeuter arbetar med sambandet mellan fysisk och psykisk funktion, rörelse och hälsa, med rehabilitering, träning och anpassad fysisk aktivitet och med att främja hälsa genom att förebygga sjukdom och skada. Vi skapar värde. Det lönar sig med fysioterapeuter. För att vi ska kunna göra det på bästa sätt behöver vi kollegor, kunskap och en arbetsmiljö som tillåter oss att arbeta patientsäkert och utifrån evidens. 

Redan idag är det brist på fysioterapeuter. Det ökande behovet av rehabilitering, av förebyggande insatser kommer inte minska efterfrågan, tvärtom. Allt fler ser att det lönar sig att anställa fysioterapeuter, både för patienterna och verksamheterna. Fysioterapeuters kompetens efterfrågas alltmer inom till exempel äldreomsorgen, elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och även inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor. Det är oroande att regioner och kommuner har rehabiliteringsuppdrag och hälsofrämjande uppdrag som de inte kan leva upp till.

I veckan släpptes ett nytt avsnitt av En Podd i rörelse. Denna gång med Årets Fysioterapeut Malin Nygren Bonnier. Häng med på ett samtal kring rehabilitering, covid-19, teamarbete och forskning.

I veckan har Maciej Zaremba i DN beskrivit vardagen för läkare som arbetar enligt LOL (Lag om Läkarvårdsersättning). Detta är en vardag som också de fysioterapeuter och sjukgymnaster som arbetar enligt LOF (Lagen om Fysioterapi), även kallad nationella taxan, möter. En vardag som leder till oro för den egna verksamheten och försörjningen såväl som en oro för patienternas bästa. Det är inte rimligt att granskningar ska göras godtyckligt eller att man som ensam vårdgivare ska behöva bryta mot lagen genom att lämna ut skyddade personuppgifter.

Missförstå mig nu rätt.

Fysioterapeuterna tycker att det är viktigt och bra att man gör uppföljningar och när så görs behövs även fördjupad granskning av verksamheter. Vi ska vara varsamma med våra skattemedel och tillgodose att kvaliteten på den hälso- och sjukvård som ges är god.

Vi tycker dock att de uppföljningar som görs ska följa de lagar som finns och vara rättssäkra. Den uppföljning som görs på privata aktörer är viktig och bör göras på alla verksamheter oavsett huvudman eller finansieringsform. Den särbehandling som görs av privata vårdgivare anser vi är oacceptabel. Det ska inte vara beroende av enstaka tjänstemän hur en journal eller verksamhet granskas. Det måste också finnas en möjlighet att överklaga regionens beslut, i det fall man anser att beslutet är felaktigt

Inom Fysioterapeuterna finns idag ca 1400 medlemmar som är företagare. Fysioterapeuter som ofta har satsat egna pengar för att kunna starta upp och driva verksamhet. Fysioterapeuter som under pandemin sett hur tidböckerna tömts då patienter inte vågat komma på behandling. Fysioterapeuter som då dessutom ska möta regionernas motvilja till det system som styrs av dessa lagar. Det känns inte rimligt och rätt.

Idag presenterade Magdalena Andersson budgeten i sin helhet. Budgeten innehöll en sista viktig pusselbit, 5 extra miljarder till sjukvården. Budgeten innehåller flera nödvändiga förslag som är efterfrågade av medarbetarna inom hälso- och sjukvård och som stärker den svenska välfärden. Det finns flera satsningar som jag hoppas kommer att göra skillnader för vårdens medarbetare. Nu är det viktigt att pengarna används till rätt saker.

Det är bra att budgeten innehåller rejäla och långsiktiga investeringar i välfärden, att sjukförsäkringen förändras, att det föreslås skattereduktionen av a-kasseavgiften och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning.

I budgeten föreslås att ytterligare fem miljarder tillförs för att stärka hälso- och sjukvård. Medel som bland annat ska användas för satsningar på jämställd vård och förlossningsvård, vidareutbildningen för medarbetarna och medel för att hantera den vård som fått skjutas upp på grund av pandemin.

Fysioterapeuterna ser positivt på satsningen på medarbetare och kan bara hålla med om att vikten av att investera i de som arbetar inom hälso- och sjukvård. Det krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet för att kunna attrahera och behålla kompetens. Det är därför bra att det nu föreslås en årlig satsning på medarbetare. Det är en satsning som behöver göras på alla yrkesgrupper. Möjligheten till betald specialistutbildning är bra men den behöver vidgas och även erbjudas till exempel fysioterapeuter.

Det finns ett stort behov av fler personer som vill arbeta inom hälso- och sjukvård och det behövs fler som utbildar sig. En del i utbildningarna är verksamhetsförlagd utbildning, så kallade VFU-platser, där det ibland är svårt att tillgodose studenternas behov men också svårt att tillgodose att VFU görs inom olika områden. Det är därför bra att regeringen nu föreslår att tilldela medel för att kunna en ökning av lärosätenas ersättning till kommuner och regioner för VFU-platser och för att kunna förbättra samordning. Fysioterapeuterna kan bara hoppas att det är medel som fördelas mellan olika utbildningar och inte bara riktas till en utbildning som man föreslår i budgeten. Bristen på VFU platser är bredare än så och behöver uppmärksammas för fler professioner och utbildningar.

Det är bra med fortsatt satsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa för att alla kvinnor ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. För kvinnors hälsa lönar det sig med fysioterapeuter vilket jag tidigare skrivit om.

En förstärkning av förlossningsvården är ett måste om man vill uppnå en stärkt förlossningsvård, en stärkt hälsa för kvinnor och en jämställd vård. Fysioterapeuterna kommer att fortsätta arbeta för detta då vi ser att det fortsatt finns betydelsefulla skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa, samt mellan olika grupper av kvinnor. Det finns också omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till hälso- och sjukvård och kvaliteten på vården.

Nu återstår att följa debatten och se vilka av regeringens förslag som blir verklighet.

I tisdags öppnade riksdagen och i onsdags var det partiledardebatt där varje partiledare under några minuter fick möjlighet att prata om det som är viktigt för dem, just nu. Det är intressant att det i debatten är få som lyfter välfärden och ännu färre som pratar om hur vi kan göra skillnad där. Detta trots att t.ex. sjukvården varit den viktigaste frågan för väljarna under lång tid enligt Novus. Välfärden, som innefattar hälso- och sjukvård, skola och omsorg och som är det som särskiljer Sverige från många andra länder. I regeringsförklaringen sa Stefan Löfven att välfärden vilar på medarbetarnas axlar. Det är ett tungt ansvar att bära. Och sanningen är den att välfärden brottas med en arbetsmiljö som är hårt belastande för de som arbetar där, välfärden som behöver bli bättre på att ge lön värd namnet och som följer med kompetens och ansvar, välfärden som behöver fler som väljer att arbeta där, och som stannar kvar.

I veckan presenterades legitimationsstatistik från Socialstyrelsen och här blir det väldigt tydligt att förutsättningar för hälsa, rehabilitering och vård ser olika ut över landet. I Jämtland finns det 170 fysioterapeuter/100 000 invånare medan motsvarande siffra för Blekinge är 105. I denna jämförelse låter kanske 170 fysioterapeuter/100 000 invånare som ett bra värde, men i verkligheten är även denna siffra otillräcklig. Ojämlikheten och bristen på fysioterapeuter innebär att förutsättningarna för att alla invånare ska få en jämlik vård och rehabilitering inte finns där, och det kan inte bara bero på demografin i respektive region.

Blekinge är ett bra exempel på en region där arbetsmiljö och förutsättningarna för fysioterapeuter har varit dåliga under lång tid. Medarbetarna väljer att avsluta sin anställning på grund av hur det fungerar på arbetsplatsen, eller snarare på grund av hur det inte fungerar på arbetsplatserna. Kompetens och erfarenhet försvinner. Patientsäkerheten försämras och risken för vårdskador ökar då personalbrist tilltar. Blekinge är tyvärr inte den enda regionen där vi ser detta bland våra medlemmar. Vi ser det på fler arbetsplatser och i fler regioner och kommuner. Just i Blekinge gjorde våra fackligt förtroendevalda skillnad och situationen ser idag bättre ut än tidigare.

Det är bra och viktigt att vi alla har möjlighet att påverka hur ett land, en region, en kommun eller en församling ska styras och vilka vägval som ska göras. I helgen förtidsröstade jag i kyrkovalet tillsammans med min son som nu fick rösta för första gången. Det blev ett genrep för nästa års val då han för första gången får vara med och påverka hur svensk politik ska se ut de närmsta åren. Det är stort med möjlighet att kunna påverka och det är en möjlighet som vi behöver värna. 

I går fick Malin utmärkelsen Årets Fysioterapeut. Malin är docent och lektor vid KI och fick priset för sitt breda arbete med rehabilitering efter Covid-19. Hon startade tidigt forskning inom området och har varit synlig och generös med sin kunskap och med resultaten. Hon var med och startade upp den nationella kunskapsplattform som är ett samarbete mellan universitet, universitetssjukhus och Fysioterapeuterna. Hon har varit synlig och tydlig såväl nationellt som internationellt och även setts i media under året.
Malin har varit engagerad i debatten om utmaningarna med rehabilitering efter Covid-19 och drivit professionen och fysioterapeuters kunskap framåt. Hon har visat på teamets betydelse vid rehabilitering och lyft vikten av att många olika professioner och kompetenser behövs för en god Covid-19 vård.

Stort grattis till Malin!
Ditt arbete och forskning kommer att ha betydelse framöver och som kommer att vara viktigt för många för pandemin är inte över. I veckan meddelades att i slutet av september går vi in i nästa steg för avvecklande av restriktioner. Bra så, men det är fortsatt viktigt att förhålla sig till pandemin och dess konsekvenser. Vi har fortsatt personer som insjuknar i covid-19 och som behöver sjukhusvård. Vi har fortsatt personer som lever med konsekvenser av covid-19 under lång tid och som behöver kontakt med hälso- och sjukvården för att komma vidare. Vi har fortsatt ett uppskjutet rehabiliteringsbehov för många grupper. Det har vi haft länge.

Rehabilitering har redan tidigare varit eftersatt för många grupper. Att nu inte få tillgång eller möjlighet till rehabilitering kan leda till försämrade möjligheter att leva det liv man vill leva. Men i förlängningen får det även konsekvenser för samhället i form av ökade kostnader för sjukskrivning och ökat vårdbehov. Rehabilitering är till sin natur tvärprofessionellt och är också av tradition bra på att i teamarbetet inkludera patient och närstående. Det är bra och viktigt i den omställning som pågår mot nära vård där personcentrering är en av förflyttningarna som behöver göras.

Vi är många som behöver bli bättre på att arbeta personcentrerat. I veckan debatterade representanter från GPCC om vikten av att öka personcentrering i forskning. GPCC är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum, Centrum för personcentrerad vård. Personcentrering är ett inkluderande arbetssätt som funkar på alla nivåer, i klinik såväl som i forskning. Det är viktigt att inkludera patienter som lever med långvariga symtom i de olika faserna av forskningsprojekt eftersom det bidrar till förbättrad förståelse för frågor som är relevanta för den som vården är till för. Det borde också vara viktigt i hälso- och sjukvården att vi gör det.

Fysioterapins dag, firas som minne av den dag för 70 år sedan när världsorganisationen för fysioterapeuter bildades, är ett tillfälle att lyfta frågor som är viktiga för oss, att fördjupa kunskap och att fira tillsammans. I onsdags genomfördes många aktiviteter runt om i landet och det gör mig glad att se. Det är tillsammans genom vårt gemensamma engagemang och vilja som vi kan bidra till förändring.