2022 går mot sitt slut, det har som vanligt varit ett händelserikt år som påverkat oss och vår vardag ur flera perspektiv. I årets sista blogg sammanfattar jag med några bilder och lite text.

2022 blev året då FS efter 18 månaders digitala möten för första gången fick ses fysiskt och då passade vi såklart på att bli fotograferade. Våra digitala möten har börjat med en incheckning och ibland med utgångspunkt från en bild. Vilken igelkott känner du dig som idag?

I år gick Kvalitetspriset till hemsjukvården i Karlskrona, för den balansträning för äldre som bedrivits sedan 2018. Aktiviteten har lett till att livskvaliteten ökat för de deltagande personerna. Priset till Årets fysioterapeut gick till Lisa Keller Altvall för sitt moderna och aktuella arbete inom området kvinnors hälsa. Lisa arbetar på rehabmottagningen vid Närhälsan i Angered.

15 debattartiklar blev det i år! Artiklarna speglar bredden i vårt uppdrag och berör bland annat lönefrågan, ojämlik tillgång till specialister, äldreomsorg, fysioterapeuters roll inom kvinnors hälsa och den naturliga kopplingen mellan hållbarhet och fysioterapi.

Vi påverkar genom debattartiklar men också genom andra aktiviteter som till exempel Vårdarenan, riksdagsseminarium om rehabilitering och Fysion snackar valet, som lyfte resultaten från den valundersökning vi gjort bland regionpolitikerna. I Almedalen deltog vi i många samtal och var också arrangörer till två seminarier, ett om rehabilitering inom äldreomsorgen och ett om arbetsmiljö.

Det internationella arbetet är viktigt och i år har vi träffat våra nordiska kollegor i Stockholm och våra europeiska kollegor i Prag. Särskilt nöjda var vi med att få igenom vår motion om en framtidsanalys och ett ställningstagande om att arbeta för Agenda 2030. Annie Palstam i förbundsstyrelsen har deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram europeiska regionens ställningstagande inom hållbarhetsområdet. Det är viktigt och bra att påverka i de sammanhang där vi befinner oss.

I oktober var det så äntligen dags för Halvtid där förtroendevalda ses för att arbeta tillsammans med aktuella frågor. I år var det fokus på förbundets kommande strategi och vi fick också en första titt på den nya varumärkesplattformen.

Och så slutligen vill vi önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Bloggen tar jullov och är tillbaka igen i januari.

I veckan fick jag möjlighet att tillsammans med andra fackförbund diskutera välfärdens framtid och tankar om kompetensförsörjning vid ett rundabordssamtal med Socialdemokraterna. Detta är vad jag sa efter att jag gjort en kort presentation av Fysioterapeuterna.
Jag vore väl en dålig fackordförande om jag inte sa att det behövs mer pengar till välfärden för det gör det sannolikt. Det är oroande med de stora fluktuationerna över tid som vi ser inom kommuner och regioner och det försvårar för allas vårt arbete. Satsningar behöver vara tydligt riktade och långsiktiga för att kommuner och regioner ska ges förutsättningar att kunna planera för mer än ett år i taget. Satsningar behöver kunna följas upp så att man ser att pengarna går dit de är menade. Om det är kompetensutveckling för medarbetarna som är i fokus eller om det är vårdplatser så vill vi kunna se resultat.

Likväl som vi tror på förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården tror vi att man i förebyggande syfte behöver öka finansieringen av våra grundutbildningar. Fysioterapeutprogrammet har fortsatt högt söktryck och vi skulle rent teoretiskt kunna antingen utöka antalet platser eller starta en ny utbildning. Det finns alltså utrymme för att vi ska blir fler, men när utbildningsorterna får erbjudande är finansieringen för låg för att de ska kunna tacka ja. Ett annat problem är bristen på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som stoppar upp. Och apropå VFU så är det ett område där vi behöver våga tänka nytt. För det är genom VFU som studenter får upp ögonen för nya arbetsområden och andra arbetsfält. Exempelvis finns det idag fysioterapeutstudenter som har sin VFU inom ungdomshälsan eller elevhälsan, vilket är mycket positivt.
När det gäller kompetensförsörjning tycker vi att nationella vårdkompetensrådets förslag om nationell samordning för fortbildning för vårdens ALLA professioner är bra. Det är inte rimligt att tro att en grundutbildning för 10-15 eller 30 år sedan ska ha en aktualitet för ett helt yrkesliv. Att specialisera sig är en naturlig del av ett yrkesliv och bra för patient, verksamhet och den yrkesverksamma.

Att se och uppskatta småföretagande är en viktig del av kompetensförsörjningen – kanske framför allt i vårdglesa områden. Vår studentenkät visar att det finns intresse att jobba i glesbygd, men då måste arbetsvillkor och samhällsservice finnas på plats.

Det ska gå att göra karriär i sitt yrke. Vi vill att fler ska välja att stanna kvar som fysioterapeut men då måste man kunna ges förutsättningar att utvecklas inom yrket. En sådan förutsättning skulle kunna vara en statligt reglerad specialisttitel för fysioterapeuter. Det känns som om det sedan länge är dags för en utredning av den frågan.

Arbetsmiljön då – ja det är ett område som vi alla här lyfter återkommande. Det finns problem och det finns många av våra yngre kollegor som tänker på att lämna yrket på grund av en otillräcklig arbetsmiljö där de upplever att de inte blir lyssnade på, att det bara är produktion som räknas och att det inte finns möjlighet till utveckling. Våra medlemmar kan inte välja att gå ner i tid. Det är deras lön för låg för.

Vi behöver bli fler som arbetar som fysioterapeuter. Och vi behöver ges bättre förutsättningar att arbeta utifrån den senaste evidensen och utifrån vår kompetens. Det är inte alltid patientens behov som väger tyngst, utan prioriteringar behöver i stället göras utifrån exempelvis vad som går snabbast eller utifrån kompetensen hos den som ska genomföra åtgärden. Så vill vi ju inte ha det.

Ni som opposition har nu en unik möjlighet att konstruktivt och nytänkande se till välfärden och dess behov. Och att se det med utgångspunkt från dem som välfärden är till för – för barnen, för äldre och för de som är mitt i yrkeslivet.
Vi som samlas här idag har också ett gemensamt ansvar för vi är dem som går före. Vi behöver dela våra medlemmars berättelser för att få till förändring men vi behöver också visa lösningar. Vi behöver visa att vi samarbetar och stöttar varandra för vi är alla en del av helheten. Jag tror att om vi tillsammans bidrar till en ljusare bild av hälso- och sjukvården så kanske det också blir fler som vill välja välfärd för sin framtida karriär. 

Jag lyssnade i veckan på söndagsintervjun med barnläkaren Hugo Lagercrantz. Det var ett bra samtal där han bland annat reflekterade kring hur vi inom vården pratar med barn och unga. Han beskrev vikten av att inte göra sig till i samtalet, att inte förställa sig för att därigenom tro att man kan nå barnet bättre. Att vara ärlig i samtal och att vara sig själv tror jag är viktigt i fler sammanhang.

Fysioterapeuter möter barn och unga i många situationer. Det kan vara i en självklar situation som tex inom pediatriken, på barnkliniken, på BUP eller inom habiliteringen men vi möter också barn som anhöriga eller som patienter i det som är tänkt som vuxenmiljö. I fysioterapeutens arbete med barn är samband mellan rörelse och hälsa och hur rörelse ger ett aktivt liv med hög livskvalitet viktiga aspekter. Rörelse och lek är bra verktyg för att möta barnet och hens familj. Genom rörelse och lek får vi hjälp att bedöma barn och ungdomars funktionsförmåga och behov av åtgärder, samt genomföra behandling. På Universitetssjukhuset i Lund arbetar man till exempel med miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet när barnen kommer till sjukhuset. Att det inte bara blir att sitta och vänta. Någonting som gör att de får lust att röra sig. Det ska vara lätt att göra rätt.

För barn likväl som vuxna är det avgörande med de förebyggande och hälsofrämjande insatser som görs. Inom Fysioterapeuterna har vi i samarbete med Riksföreningen för skolsköterskor och Dietisterna tagit fram ett samtalsstöd som kan användas för samtal om levnadsvanor med barn och ungdomar. Ett bra hjälpmedel som ger stöd för den som för samtalet med barnet eller ungdomen och som bidrar till förutsättningar för ett personcentrerat arbetssätt.

Det är tillsammans, med vårt engagemang och vår kunskap, som vi kan göra skillnad för framtiden – bland annat genom att arbeta för våra barns hälsa och livskvalitet. I projektet Aktiva skoltransporter, vill man få barn att använda aktiva skoltransporter som att cykla eller gå till skolan. En omställning till aktiva transporter som ger miljöfördelar, ökad trafiksäkerhet och bättre hälsa. Här blir såväl Agenda 2030 som barnkonventionen tydligt. För Fysioterapeuterna är Agenda 2030 och barnkonventionen bärande dokument i allt vi gör. Genom att vara i rörelse såväl bildligt som bokstavligt bidrar vi till ett hållbart samhälle.

I veckan avslutades motionstiden för riksdagens ledamöter. Den allmänna motionstiden pågår normalt från riksmötets början till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. I år har det inkommit 2238 motioner med förslag på förändring och förbättring från våra riksdagsledamöter. Av dessa motioner tar nio upp fysioterapeuter och 54 tar upp rehabilitering.

I en av motionerna finns ett förslag om fysioterapeuters roll för kvinnors hälsa. Det är bra. Motionären föreslår en utredning gällande krav på fysioterapeutisk kompetens inom kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossning. I motionen föreslås att efterkontrollen med barnmorska kompletteras med ett besök hos fysioterapeut med inriktning på kvinnors hälsa. Fysioterapeuters fokus på funktion gör att exempelvis en bäckenbottenundersökning kan bli mer ingående och bli ett bra komplement till barnmorskornas arbete. På samma vis som det kopplas in fysioterapeut vid muskelskada eller operation, borde det vara en självklarhet att ha tillgång till fysioterapeutisk kompetens efter förlossningen. Det ökar inte bara möjligheten till ett fungerande liv utan smärta för kvinnor, dessutom är det också samhällsekonomiskt effektivt då återkommande sjukhusbesök och sjukskrivingar kan förhindras. Kvinnors hälsa är ett område där vi fysioterapeuter bör ha en självklar plats. Det har vi skrivit om här och här.  

I en annan motion läser vi om fysioterapeutens roll i elevhälsan. Motionären beskriver vårt arbete med att främja motorisk utveckling, stärka fysisk självkänsla, och fysisk aktivitet som kan förbättra elevers arbetsmiljö och förutsättningar att ta del av undervisningen. Skolan är en viktig del i den kraftsamling som behöver göras för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga. Ett rimligt antal elever per lärare, fler professioner (fysioterapeuter, arbetsterapeuter m.fl.) som bidrar vid sidan av det uppdrag lärarna har och en utbyggd barn- och ungdomshälsa som också inkluderar skolan är nödvändig. Motionären lyfter också fint det teamarbete som görs inom hälso- och sjukvården där olika kompetenser och professioner bidrar utifrån sitt kunskapsområde och anser att även inom elevhälsa och skolans värld kan fysioterapeuter bidra till att vara en resurs i de team som möte eleverna. Motionären anser slutligen att fysioterapeuter bör få en roll inom elevhälsan. Detta för att barn och unga ska få en ökad möjlighet till en balanserad fysisk och mental hälsa, samt en sundare livsstil. Det är bra. Elevhälsa är också ett område som vi skrivit om här.

När motionerna väl är inlämnade går den vidare till det riksdagsutskott som ansvarar för området som motionen tar upp. Ovanstående motioner går sannolikt till Socialutskottet som sedan är de som rekommenderar beslut för riksdagen. Motionärernas förslag är bra men en förutsättning för att de ska bli verklighet är att fysioterapeuter får bättre villkor (statlig reglering) för utbildning till specialist. Specialist kan man idag bli inom både kvinnors hälsa och inom pediatrik. När kommer vi att få se motionerna som föreslår statlig reglering av specialisttiteln?